Som förÀlder till tvÄsprÄkiga barn har jag ibland tÀnkt pÄ vikten av sprÄkutveckling hos tvÄsprÄkiga barn. Under min utbildning pÄ lÀrarhögskolan blev jag mer intresserad av detta Àmne. Som blivande förskollÀrare kommer jag sÀkert att möta barn som talar tvÄ eller fler sprÄk. Det kÀnns dÀrför viktigt att ha kÀnnedom om hur jag kan arbeta pedagogiskt med tvÄsprÄkiga barn. Syftet med denna undersökning Àr att fÄ kunskap om pedagogernas syn pÄ begreppet tvÄ- eller flersprÄkighet samt deras arbetssÀtt i en mÄngkulturell förskola.

Syftet med vÄr uppsats var att vi ville, genom intervjuer med familjehemsförÀldrar och socialsekreterare, fÄ kunskap om och djupare förstÄelse för smÄ barn som lever i familjehem. VÄra frÄgestÀllningar blev dÀrmed: Vilka erfarenheter har familjehemsförÀldrar/socialsekreterare av smÄ barn som placeras? Vid ett omhÀndertagande, hur kan man bibehÄlla relationen mellan barn och biologiska förÀldrar och vilka möjligheter har barn att knyta an till familjehemsförÀldrar? Hur skiljer sig en placering som Àr frivillig frÄn en tvÄngsplacering? Vilka erfarenheter har familjehemsförÀldrar/socialsekreterare angÄende barns Äterförening till biologiska förÀldrar? Resultatet frÄn intervjuerna visade pÄ att sÄvÀl familjehemsförÀldrar som socialsekreterare upplever svÄrigheter vid placering av smÄ barn och att man bÀst bevarar relationen mellan biologiska förÀldrar och barn genom kontinuerliga umgÀngen. FamiljehemsförÀldrar har inte upplevt nÄgra svÄrigheter för barnet att knyta an till dem och de har skilda erfarenheter av vilken form av placering som Àr mest gynnsam för barnet. BÄde familjehemsförÀldrar och socialsekreterare framför att mÄlet Àr att barnet ska Äterförenas med ursprungsfamiljen, men de kan se svÄrigheter nÀr barnet kÀnner tillhörighet i familjehemmet..

Probiotika, nyttiga bakterier som Àr vÀlgörande för mÀnniskan, förekommer allt mer i olika produkter riktade till smÄ barn ? alltifrÄn droppar och kapslar till modersmjölksersÀttningar och grötar. Inom barnhÀlsovÄrden saknar barnsjuksköterskan/ distriktssköterskan vÀgledning och riktlinjer angÄende probiotika i smÄ barns kost. Syftet med litteraturstudien var att undersöka evidens angÄende probiotikas hÀlsoeffekter i preventivt syfte pÄ friska smÄ barn. Metoden var en litteraturstudie baserad pÄ 20 vetenskapliga artiklar.

Denna studie syftar till att undersöka hur förÀldrars beteenden pÄverkar sina aktivt tennisspelande barn i samtliga tennissammanhang ur tennistrÀnarens perspektiv i Sverige. Tidigare studier, som Àr gjorda i andra lÀnder, visar att de flesta tennistrÀnares upplevelser med förÀldrar inom tennis Àr positiva. De problematiska beteenden hos förÀldrar som tennistrÀnare upplevt Àr oftast under tÀvlingssammanhang dÄ deras barn spelar match. Det finns en kunskapslucka i Sverige kring detta Àmne dÄ inga studier Àr gjorda kring tennisförÀldrars beteenden och dess pÄverkan pÄ sina barn. Fem semistrukturerade intervjuer utfördes pÄ fem svenska tennistrÀnare frÄn olika delar av landet.

BakgrundTyp 1-diabetes mellitus utgo?r en konstant na?rvaro som kra?ver daglig egenva?rd hela livet ut. Under ungdomsa?ren sker stora fysiska och sociala fo?ra?ndringar pa? kort tid vilket fo?rsva?rar egenva?rden. Samtidigt utvecklar ungdomen sja?lvsta?ndighet fra?n fo?ra?ldrarna och anammar da?rmed ett o?kat sjukdoms- och egenva?rdsansvar.

I vÄr uppsats skriver vi om anmÀlningsskyldigheten nÀr det gÀller barn som riskerar att fara illa, och den eventuella problematik som personal pÄ förskolor kan kÀnna nÀr det gÀller anmÀlningsförfarandet. Under utbildningens gÄng har vi bÄde genom litteratur samt i möten med socialsekreterare, fÄtt en uppfattning om att det frÄn förskolor görs för fÄ anmÀlningar nÀr det gÀller barn som riskerar att fara illa. Detta vÀckte hos oss ett intresse för att undersöka varför personal i förskolan inte anmÀler sÄ ofta men Àven att undersöka hur personalen hanterar skyldigheten att anmÀla vid misstanke om att barn riskerar att fara illa. Vi Àr ocksÄ nyfikna pÄ att ta reda pÄ vad utbildningen inom detta omrÄde tar upp nÀr det gÀller sjÀlva anmÀlningsskyldigheten vilket innebÀr att vi Àven undersöker hur det ser ut med kunskapen nÀr det gÀller lagen och annat relevant för anmÀlningsskyldigheten. Slutligen kommer vi Àven in pÄ hur personalen i förskolan upplever samarbetet med socialtjÀnsten..

Mottagandet av flyktingbarn som kommer till Sverige med sin familj Àr ett relativt outforskat omrÄde. I den hÀr uppsatsen redogörs barnens upplevelser av mottagandet i syfte att undersöka vilka skillnader och likheter som finns i barnets upplevelser beroende pÄ ifall det kommit ensamt eller tillsammans med anhöriga. Genom Ätta semistrukturerade intervjuer ger barnen sin bild av mottagandet i tvÄ kommuner i JÀmtlands lÀn. Den största skillnaden som framkom var att de ensamkommande barnen hade ett mycket större kontaktnÀt i kommunen, tack vare kontakter med socialtjÀnst, boendepersonal m.fl. vilket pÄverkar deras KÀnsla av Sammanhang.

Examensarbetets syfte Àr att undersöka hur man kan upptÀcka barn som befinner sig i kris och hur man kan hjÀlpa barnen. En kris kan innebÀra mycket, frÄn brist i omsorg till misshandel och övergrepp och sÄ vidare. Mitt syfte Àr ocksÄ att undersöka hur samarbetet mellan förskolan och socialtjÀnsten fungerar. För att undersöka hur man kan upptÀcka och hjÀlpa barn i kris och hur samarbetet mellan förskolan och socialtjÀnsten fungerar har jag intervjuat förskollÀrare och socionomer. Jag har lÀst litteratur om Àmnet för att fördjupa mig i det och för att lÀttare kunna förstÄ resultatet.

Syftet med detta examensarbete Àr att studera tvÄsprÄkiga barns fysiska reaktioner pÄ förskollÀrarens försök till kommunikation. Det vill sÀga hur lÀrarens ord och kroppsuttryck mottas och bemöts av det tvÄsprÄkiga barnet. Arbetets frÄgestÀllning lyder: Hur reagerar tvÄsprÄkiga, nyligen inskolade barn till synes pÄ förskollÀrarnas försök till kommunikation?  Genom videodokumentation av en mÄngkulturell barngrupp har jag samlat ett material som sedan skrivits ner och sammanstÀllts i form av kortare sekvenser. Dessa sekvenser visar olika varianter pÄ hur en förskollÀrare tilltalar ett tvÄsprÄkigt barn och hur detta barn  responderar respektive inte responderar pÄ detta försök till kommunikation.

Barn som far illa a?r en utsatt grupp i va?rt samha?lle. Ma?nga ga?nger a?r orsaken till att barn far illa att de personer som barnet a?r i beroendesta?llning till, va?rdnadshavarna, brister i sin fo?ra?ldrafo?rma?ga. Till skydd fo?r barnen har vissa yrkesgrupper anma?lningsskyldighet till socialtja?nsten vid misstanke om att ett barn far illa.

Studien grundar sig i ett intresse för hur barn interagerar med datorspel. Datorer och datorspel blir mer och mer vanliga i barnens omvÀrld. Syftet med studien Àr att belysa och beskriva hur barn i fem Ärs Äldern gör nÀr de spelar ett datorspel och hur de interagerar med det. Vi belyser bland annat hur barnen tolkar ikoner, hur de förstÄr den auditiva informationen i kombination med bilderna, och vilka strategier de anvÀnder för att ta sig vidare i spelet. Vi studerar ocksÄ vad de minns nÀr de spelar spelet för andra gÄngen.

Denna uppsats behandlar fysisk inaktivitet hos barn och ungdomar. Syftet Àr att undersöka varför barn och ungdomar Àr fysiskt inaktiva samt att Àven fokusera pÄ hur fysisk inaktivitet pÄverkar barn och ungdomar. I dagens samhÀlle klassas fysisk inaktivitet som en stor riskfaktor för mÄnga olika typer av ohÀlsa. Tidigare forskning visar pÄ att fysisk inaktivitet Àr en av de tio största riskfaktorerna för sjukdom och död i i-lÀnder. Uppsatsen inleds med en beskrivning av varför fysisk inaktivitet Àr intressant och aktuellt som Àmne samt belyser de problem fysisk inaktivitet medför.

Dagens svenska barn baserar mÄnga av sina restaurangerfarenheter frÄn pizzerior och snabbmatsrestauranger, dÄ det Àr denna typ av barnvÀnliga restauranger som de oftast kommer i kontakt med. Barnmenyerna pÄ Sveriges restauranger Àr förutsÀgbara och lÀmnar fÄ valmöjligheter. Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur barn i Äldern nio till tolv Är ser pÄ Àmnen som mat, mÄltider och restaurangbesök och Àven om platsen och upplevelsen kring mÄltiden har betydelse. Resultaten kan anvÀndas till att utveckla omrÄdet mat- och mÄltid för barn genom en ökad förstÄelse för barns egna tankar, förvÀntningar och upplevelser av mat, Àtande och mÄltider sÄvÀl i hemmet som pÄ restauranger.Fyra fokusgrupper med sammanlagt nitton barn har genomförts. TvÄ observationer av sammanlagt sju barn har genomförts dÄ de lagade mat i ett restaurangkök.Resultatet visar att barn vill vara delaktiga i familjens val av mat samt matlagning, de visar en preferens för typiska barnrÀtter och snabbmat men Àven plockmat sÄsom tacos och bufféer.

I detta examensarbete ville vi undersöka vad barnen som till synes inte leker med andra barn gör och hur nÄgra förskollÀrare talar om dessa barn.I undersökningen har fokus legat pÄ samspelet mellan barn-barn vilket undersökts genom observationer. De vuxnas tankar och syn pÄ hur de kan/bör förhÄlla sig till dessa barn har framstÀllts genom intervjuer. Vi har gjort observationer och vuxenintervjuer pÄ en förskola belÀgen i centrala Stockholm. Förskolan har vi valt att namnge till Skogsmullen och avdelningarna namngav vi till Ugglan och Björnen. För att fÄ Ànnu en infallsvinkel har vi intervjuat en utbildare inom synsÀttet VÀgledande samspel, som bland annat bottnar i psykoanalytikern Daniel Sterns begrepp.

Syftet med vÄr uppsats har varit att analysera de lagar som aktualiseras nÀr ett barn olovligt har förts bort eller kvarhÄllits i en annan stat. 1980 Ärs Haagkonvention och 1980 Ärs EuroparÄdskonvention har kommit till för att trygga ett barns uppvÀxt i en invand miljö. MÄnga lÀnder har ratificerat dessa och i Sverige finns de införlivade i lag (1989:14) om verkstÀllighet och erkÀnnande av utlÀndska vÄrdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn. Med hjÀlp av lagtext, förarbeten, konventioner, doktrin, sökning pÄ Internet, och utvalda rÀttsfall har vi förstÄtt hur lagen tillÀmpas i praktiken och vad begrepp sÄsom ?beaktansvÀrda skÀl? och ?hemvist? innebÀr.