Beskriver förhÄllnings sÀttet och samspelet mellan förÀldrar och pedagoger i skolan..

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen (2009) insjuknar cirka 300 barn i cancer varje Är i Sverige, och 20 procent av alla dödsfall hos barn orsakas av cancer. Barn som blir sjuka i cancer kan komma att krÀva palliativa omvÄrdnadsÄtgÀrder, dÄ kurativ behandling inte kan ges. MÄlet med den pediatriska palliativa vÄrden Àr att uppnÄ mesta möjliga livskvalitet hos barn sÄvÀl som hos deras förÀldrar. Syftet var att belysa psykosociala behov hos barn med cancer och hos deras förÀldrar under den palliativa fasen pÄ sjukhuset. Metod: En kvalitativ litteraturstudie gjordes utifrÄn Ätta vetenskapliga artiklar som granskades med hjÀlp av tvÄ bedömningsprotokoll och analyserades enligt ett kvalitativt förfarande.

Skolans styrdokument talar idag om vilka skyldigheter förskolan och skolan har gentemot barn i behov av sÀrskilt stöd. De bÄda pedagogiska verksamheterna skall förmedla mÀnniskors lika vÀrde och skall anpassas till varje barns behov och förutsÀttningar. Syftet med uppsatsen Àr att genom intervjuer med pedagoger belysa hur de tÀnker kring sitt didaktiska och pedagogiska arbets- och förhÄllningssÀtt kan inverka pÄ barn med koncentrationssvÄrigheter.I litteraturdelen tas relationen mellan individ och miljö upp. I undersökningen beskrivs skilda uppfattningar om bakomliggande orsaker till att ett barn har koncentrationssvÄrigheter. HÀr lyfts Àven olika perspektivs eventuella pÄverkan fram.Metodvalet Àr en kvalitativ undersökning med personliga intervjuer.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagogerna utformar miljön pÄ förskolan sÄ att den tilltalar barn för utveckling, lek och lÀrande. FrÄgestÀllningarna gÀller pÄ vilka sÀtt miljön pÄ förskolan ger barn möjlighet att utvecklas i likhet med lÀroplanens mÄl och hur barns synpunkter tas tillvara vid skapandet av miljön. För att fÄ underlag till arbetet frÄn praktisk verksamhet i Àmnet gjorde jag observationer pÄ tre olika förskolor och intervjuade tre pedagoger. Resultatet visade skillnader i pedagogernas utformande av miljön pÄ förskolan. Utformningen av miljön sÄg olika ut pÄ förskolorna liksom tillvaratagandet av barnens synpunkter.

Denna studies syfte Àr att undersöka hur pedagoger i de tidiga Ärskurserna arbetar med utagerande barn i skolverksamheten. Studien undersöker vad dessa pedagoger poÀngterar i arbetet med utagerande barn och vad de anser vara viktigt i bemötandet av dessa barn. Detta har jag valt att undersöka eftersom att det Àr ett vanligt problem inom dagens skola och mÄnga klasser har utagerande barn som pÄverkar undervisningen. I studien har jag intervjuat fem olika pedagoger, dÀr jag stÀllt frÄgor kring hur de jobbar med utagerande barn, vad de tÀnker pÄ, hur deras kamratrelationer ser ut, hur relationen till utagerande barns kan arta sig osv. Som teoretisk utgÄngspunkt har jag anvÀnt mig av relationell pedagogik (Aspelin & Svensson, 2011). Resultatet ifrÄn studien visar pÄ att pedagogerna frÀmst poÀngterar vikten av en positiv relation till utagerande barn för att lyckas i arbetet.

Syftet med studien Àr dels att belysa och synliggöra pÄ vilket sÀtt som ett adopterat barn blir bemött av lÀrare vid inskolning samt att fÄ en förestÀllning om hur vÄrdnadshavarna uppfattar inskolningen.Studien vilar pÄ Bowlbys anknytningsteori och utgÄr frÄn följande frÄgor:? PÄ vilket sÀtt beskriver lÀrarna en inskolning av adopterade barn?? Hur uppfattar vÄrdnadshavarna förskolans inskolning?Vi intervjuade tvÄ vÄrdnadshavarpar till adopterade barn och tvÄ lÀrare som har inskolat adopterade barn pÄ förskolan. Barnen som Àr med i studien var tre respektive fyra Är nÀr de började pÄ förskolan. De hade dÄ varit ungefÀr ett Är hos sina vÄrdnadshavare hÀr i Sverige.Genom att intervjua lÀrare och vÄrdnadshavare till adopterade barn har vi fÄtt fram fakta om hur inskolningar kan vara. NÀr vi sen har analyserat svaren har vi insett att kunskap och förberdelser Àr viktiga inslag för en bra inskolning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 Är) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmÀrksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgÄtt frÄn följande forskningsfrÄgor. Hur kommunicerar smÄ barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

Det hÀr Àr en studie gjord pÄ en smÄbarnsavdelning dÀr det gÄr nio barn och arbetar tvÄ pedagoger. Studiens syfte Àr att studera hur smÄ barn, 1-2 Är, kommunicerar i samspel med varandra och sin omgivning i förskolans miljö.Studiens tillvÀgagÄngssÀtt Àr en kvalitativ undersökning genom deltagande observation med fÀltanteckningar. Den tidigare forskning tenderar att i huvudsak studera antingen verbal kommunikation eller samspel, medan min studie in bÄda aspekterna.Det som framkommit i studien Àr att pedagogen och omgivningens inverkan Àr stor för smÄ barns verbala utveckling och deras möjligheter att kunna samspela med andra. Men Àven att det verbala inte alltid behöver vara enda sÀttet att kommunicera och förstÄ varandra. Barnen pÄ avdelningen hade ett eget sprÄk som kom att visa sig vÀldigt effektivt mellan dem.

Bakgrund: Psykisk ohÀlsa hos barn Àr ett vÀxande folkhÀlsoproblem. Att upptÀcka och sÀtta in insatser för att förebygga psykisk ohÀlsa hos barn Àr ett av barnhÀlsovÄrdens mÄl. FörÀldrastödsmetoder för att förebygga psykisk ohÀlsa Àr en insats pÄ folkhÀlsoomrÄdet som lÀmpar sig vÀl för ett evidensbaserat förhÄllningssÀtt. Familjen Àr en av de viktigaste faktorerna för att förebygga utvecklingen av psykisk ohÀlsa hos barn. Syfte: Syftet var att belysa effekten avmanualbaserade förÀldrastödsmetoder för prevention av psykisk ohÀlsa hos barn.Metod: Strukturerad litteraturstudie baserad pÄ 15 vetenskapliga artiklar.

SmÀrta Àr en av de vanligaste anledningarna till sjukvÄrdskontakt. Inom akutsjukvÄrden förekommer brister i omhÀndertagandet av barns smÀrta. Upplevelsen av smÀrta Àr subjektiv och komplex samt pÄverkas av flera faktorer. Det Àr en komplex uppgift för sjuksköterskan att bedöma samt behandla smÀrta hos barn och en ofullstÀndig smÀrtbedömning kan leda till inadekvat smÀrtbehandling. Studiens syfte var att beskriva och jÀmföra instrument som bedömer smÀrta hos barn inom akutsjukvÄrden.  En litteraturstudie genomfördes, dÀr resultatet baserades pÄ 15 vetenskapliga artiklar.

Syftet med denna studie var att belysa barn och ungdomars erfarenheter, upplevelser och eventuella risk-och skyddsfaktorer i samband med förÀldrarnas separation. Undersöka betydelsen av goda familjerelationer och vilka möjliga stödÄtgÀrder sjuksköterskor kan anvÀnda för att hjÀlpa barn och ungdomar som inte mÄr bra av en separation.Metoden var utformad som en retrospektiv systematisk litteraturstudie och sökningar gjordes i databaser, framförallt via Högskolan Dalarna bibliotek. I resultatet framkommer hur barn upplever separationer, bÄde positiva och negativa aspekter. Bra relationer bÄde inom och utom familjen Àr viktiga för barnen vilket framkommer genomgÄende i arbetet. UmgÀngesförÀldern har en viktig roll för barnen.

Vart tionde barn som föds behöver vÄrd pÄ en neonatal intensivvÄrdsavdelning, NIVA, detta kan upplevas traumatiskt och stressande för förÀldrarna. Hela deras livsvÀrld förÀndras. Det Àr viktigt för sjuksköterskan att kÀnna till hur förÀldrar kan uppleva situationen, för att kunna ge adekvat bemötande, omvÄrdnad och frÀmja delaktighet. Ges inte detta kan det skapa lidande och problem för förÀldrarna att knyta an till sitt barn. En försÀmrad anknytning kan pÄverka tillvÀxt och utveckling för barnet, samt förhÄllandet mellan förÀldrar och barn.

Övervikt och fetma blir ett allt vanligare problem bland barn och ungdomar. Syftet med denna studie var att studera vilka effekter psykologisk rĂ„dgivning kan ha pĂ„ individer som lider av övervikt/fetma samt att studera hur den psykologiska rĂ„dgivningen anvĂ€nds i interventioner. Studien var en litteraturstudie och litteraturen Ă€r hĂ€mtad frĂ„n databasen PubMed. MultidisciplinĂ€ra behandlingar framstod som mest effektiva och psykologisk behandling utgjorde en viktig del. Barn och ungdomar behöver tidig vĂ„rd för att övervikten och eventuell medföljande psykisk ohĂ€lsa inte ska bĂ€ras med in i vuxen Ă„lder med ytterligare följdsjukdomar som resultat.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en förstÄelse och fördjupad kunskap i vad som anses vara ett avvikande beteende hos förskolebarn. Undersökningen granskar hur förskollÀrarna beskriver barn som avviker frÄn normen, samt om förskollÀrare har nÄgra metoder eller strategier, nÀr de arbetar med dessa barn. Vidare undersöks Àven om förskollÀrarna har tillgÄng till nÄgot stöd och hjÀlp nÀr de har barn i verksamheten, som avviker frÄn normen. Studien bygger pÄ semistrukturerade frÄgor, som genomförs med hjÀlp av Ätta utbildade förskollÀrare pÄ tre olika mindre orter i södra och vÀstra Sverige. För att fÄ substans i arbetet, anvÀnds Àven litteratur och tidigare forskning.Studien visar, att ett avvikande beteende hos ett barn kan yttra sig pÄ flera olika sÀtt.

Denna uppsats handlar om blyga barn i förskolans verksamhet. Syftet med uppsatsen Ă€r att ta reda pĂ„ hur det blyga barnet tar sig fram i den pedagogiska miljön i förskolans verksamhet, samt hur det blyga barnet bemöts i den pedagogiska miljön. Undersökningen har genomförts pĂ„ sex olika förskolor. Åtta olika pedagoger har intervjuats med en kvalitativ intervjuform kring deras erfarenhet och syn pĂ„ blyga barn i sin verksamhet. Resultatet visar att de blyga barnen klarar av de situationer som de kĂ€nner sig trygga i.