VÄrt examensarbete handlar om utagerande barn i förskolan. Syftet med arbetet var att undersöka förskollÀrares uppgifter om hur utagerande barns vardag Àr i förskolan och hur förskolans och förÀldrarnas samspel fungerar. Vi ville Àven undersöka hur de uppger att förskollÀrarna och barnen i barngruppen bemöter utagerande barn, men ocksÄ vilken betydelse de uppger att leken har för att kunna stÀrka dessa barn och lÀra dem att bli delaktiga i verksamheten och lita pÄ sig sjÀlva. Vi anvÀnde oss av kvalitativ undersökning nÀr vi gjorde vÄra intervjuer i förskolor i tvÄ kommuner i Blekinge. NÀr vi analyserade vÄra intervjuer fokuserade vi pÄ innehÄllet utifrÄn de frÄgor vi stÀllt i frÄgestÀllningen.

Inledning/Bakgrund: Alla barn ska ha rÀtt till fritid, lek, rekreation och vila. Det ser dock annorlunda ut i verkligheten och barn som vÀxer upp i ekonomiskt utsatta hushÄll deltar i lÀgre grad i fritidsaktiviteter Àn övriga barn. Detta Àr orovÀckande och kan ha negativa effekter pÄ folkhÀlsan, dÄ det visat sig att fritidsaktiviteter har positiv inverkan pÄ hÀlsan och vÀlmÄendet.Syfte: Denna studie syftar till att undersöka vilka eventuella möjligheter och hinder som verksamhetsföretrÀdare frÄn Karlskoga kommun anser sig ha för att skapa förutsÀttningar för fritidsaktiviteter för ekonomiskt utsatta barn i Äldrarna 7-18 Är.Metod: Intervjustudie med sju verksamhetsföretrÀdare som erbjuder fritidsaktiviteter för barn i Äldrarna 7-18 Är i kommunen.Resultat: Resultatet visade att det finns goda möjligheter till ett jÀmlikt deltagande och en förstÄelse för ekonomiskt utsatta barn i verksamheterna men Àven att det Àr svÄrt att nÄ ut till mÄlgruppen. Resultatet lyfter Àven fram förutsÀttningar för barnens deltagande men Àven förutsÀttningar för verksamheterna. Det framgÄr ocksÄ att verksamheterna upplever att de i framtiden skulle kunna utvecklas och erbjuda ytterligare möjligheter till fritidsaktiviteter för ekonomiskt utsatta barn i Karlskoga.Diskussion: Det finns goda förutsÀttningar till att erbjuda fritidsverksamheter för ekonomiskt utsatta barn sÄvÀl pÄ vardagar som pÄ lovdagar.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur professionella ser pÄ stödgrupper för barn till missbrukande förÀldrar och hur de uppfattade effekterna av gruppverksamheter. Undersökningen baserades pÄ intervjuer med verksamma gruppledare för barn till missbrukare. Insamlat material har tolkats och jÀmförts med tidigare forskning pÄ omrÄdet. Resultatet visar att gruppledare anser att stödgrupper för barn till missbrukande förÀldrar Àr viktigt och ger barnen hopp och tillit i livet. Gruppledaren kan uppfattas som ett verktyg till barnen för att hantera kÀnslor och stress.

Fysisk aktivitet Àr betydelsefullt, dÄ det bÄde har positiva psykiska och fysiska effekter pÄ mÀnniskan. De senaste Ären har antalet aktiva unga minskat, denna trend behövs brytas. Det finns mÄnga olika faktorer som pÄverkar barn och ungdomar och deras motivation till fysisk aktivitet. De mest Äterkommande faktorerna Àr dock att ha kul och kÀnna sig kompetent..

Lek tillsammans med andra barn kan vara barns sÀtt att lÀra sig det sociala samspelet för att utvecklas emotionellt och intellektuellt. MÄnga barn tillbringar lÄnga dagar i förskolan och dÀrmed Àr förskolepersonalen betydelsefull för deras utveckling i bl.a. lek. En stor utmaning för dem Àr att hjÀlpa barn som inte förstÄr och behÀrskar andra barns leksignaler. Undersökningens syfte har varit att studera vilket synsÀtt personal i förskolan har pÄ barns lek samt vilka arbetssÀtt och metoder de anvÀnder för att hjÀlpa barn som saknar förmÄga att leka tillsammans med andra barn. Undersökningen genomfördes med ostrukturerade intervjuer med Ätta intervjupersoner.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och jÀmföra tvÄ olika polisenheters per-spektiv pÄ barn som bevittnat vÄld inom familjen. Syftet var Àven att ta del av de-ras kunskap och försöka förstÄ deras syn pÄ dessa barn. För att uppnÄ syftet genomfördes fokuserade gruppintervjuer, sÄ kallade fokusgrupper, en kvalitativ metod dÀr gruppdeltagarna diskuterade teman och frÄgor kring deras erfarenheter och tankar om barn som har bevittnat vÄld i sin familj. Vi intervjuade poliser frÄn familjevÄldsenheten respektive nÀrpolisen. Resultatet visade att polismÀnnen frÄn bÄda enheterna var medvetna om att barn far illa av att erfara vÄld inom familjen men att de i liten utstrÀckning uppmÀrksammar dessa barn.

ADHD och dyslexi Àr ett frekvent och existerande funktionshinder hos barn och vuxna. Eftersom ADHD och dyslexi Àr i visa fall ett dolt funktionshinder, fÄr barnen inte alltid rÀtt bemötande frÄn omgivningen. Med detta arbete vill vi diskutera hur förÀldrar till ett barn med diagnosen ADHD och dyslexi och barnen sjÀlv upplever sitt funktionshinder i skolan. De frÄgorna som Àr relevanta för oss och som arbetet bygger pÄ Àr: Hur upplever ett barn sina inlÀrningssvÄrigheter i skolan? Hur upplever förÀldrarna till detta barn hans inlÀrningssvÄrigheter i skolan? UtifrÄn en fallstudie av ett barn som Àr 14 Är gammal och hans familjs erfarenheter kommer vi att undersöka hur hans skolgÄng har varit för honom och familj.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur kontakten med friluftsliv pÄ fritiden ser ut hos 12- Äriga barn som Àr bosatta i Stockholms innerstad och förort.FrÄgestÀllningarI vilken omfattning utövar barn friluftsliv pÄ fritiden?Vad för slags friluftsliv utövar barn pÄ fritiden?Vad har barn för instÀllning till friluftsliv? Finns det nÄgra skillnader mellan barn i innerstad och förort?    MetodVi har gjort en kvantitativ enkÀtstudie. VÄrt urval bestÄr av 199 barn i 12-Ärs Älder som Àr bosatta i Stockholms stads innerstad och förort. Studiens empiriska material har samlats in genom att vi har Äkt ut till skolor och genomfört gruppenkÀter. Materialet har bearbetats i statistikprogrammet SPSS dÀr vi har anvÀnt oss av flera chitvÄtester dÄ vi har gjort en jÀmförelse.ResultatStudiens resultat visar att barn frÄn innerstaden har utövat friluftsliv fler Àn 9 gÄnger det senaste Äret medan barn frÄn förorten har utövat friluftsliv 1-3 gÄnger.

Hammarström J & Ivarsson C. Att förebygga övervikt och fetma hos barn genom skolhĂ€lsovĂ„rdsprogram. Examensarbete i omvĂ„rdnad 10 poĂ€ng. Malmö högskola: HĂ€lsa och SamhĂ€lle, enheten för omvĂ„rdnad, 2007. Övervikt och fetma hos barn och ungdomar Ă€r ett av de snabbast ökande hoten mot folkhĂ€lsan. Skolan har en central roll i det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet med barn och ungdomar, eftersom de tillbringar en stor del av sin tid i skolan.

Syftet med studien Àr att studera hur pedagoger och specialpedagoger i förskolans verksamhet beskriver och upplever sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts pÄ olika förskolor för att fÄ svar pÄ detta. Fyra förskollÀrare och tvÄ specialpedaoger har deltagit i intervjuerna. Det framkom i undersökningen att de anser att det Àr barn som har nÄgon slags svÄrighet eller som Àr i behov av lite mer stöd Àn andra barn. Det framkom Àven att de anser att alla barn Àr i behov av sÀrskilt stöd nÄgon gÄng.

Juvenil idiopatisk artrit (JIA) Ă€r en reumatisk sjukdom hos barn och ungdomar. Årligen insjuknar i Sverige 130 till 230 barn och ungdomar. Flickor drabbas oftare Ă€n pojkar och de flesta insjuknar i ett till fyra Ă„rs Ă„lder eller i puberteten. Orsaken till JIA Ă€r okĂ€nd men kan ha ett visst Ă€rftligt inslag. Det dominerande symtomet Ă€r ledsvullnad som ger belastningssvĂ„righeter och morgonstelhet, andra symtom Ă€r smĂ€rta, sömnsvĂ„righeter, trötthet samt pĂ„verkan pĂ„ tillvĂ€xt.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barn i förskolan och elever i grundskolan anvÀnder den verbala och icke-verbala kommunikationen i konfliktsituationer. Vi vill ta reda pÄ vilka konfliktstilar barn och elever anvÀnder sig av och vilken konfliktstil de anvÀnder nÀr konflikten avslutas. Det Àr viktigt att pedagogen tar reda pÄ hur barn och elever kommunicerar i konflitksituationer för att kunna hjÀlpa barn och elever att pÄ egen hand hantera konflikterna pÄ ett bÀttre sÀtt som gynnar bÄda parter. Studien bygger pÄ observationer frÄn en förskola och en grundskola. Resultatet av observationerna visar pÄ att barn och elever anvÀnder bÄde den verbala och icke-verbala kommunikaton nÀr de kommunicerar i konfliktsituationer.

BAKGRUND:I detta avsnitt gÄr vi igenom vad lÀroplaner, kursplaner och skollagen sÀger om engelskundervisningens upplÀgg och pedagogens roll i förskola och skola. Vidare tas det upp vad svensk forskning samt internationell forskning sÀger om barn och engelska. Det Àr Àven inkluderat statistik och historiska överblickar över barns och Àven samhÀllets syn pÄ engelska som skolÀmne och som sprÄk.SYFTE:Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barn under förskolans senare Är och grundskolans tidigare Är ser pÄ engelska som skolÀmne och som sprÄk.METOD:VÄrt val av metod Àr kvalitativ metod med fenomenografi som ansats. Detta val gjordes pÄ grund av ett intresse för att gÄ in pÄ djupet i barns tankegÄngar kring engelska som sprÄk och som skolÀmne. Vi har valt att genomföra intervjuer med barn i Äldrarna fem till tio Är.RESULTAT:Vi har delat upp resultatkapitlet i olika underrubriker, dÀr vi fokuserar pÄ olika undersökningsomrÄden.

Barn med förekommande sprÄkstörning Àr vÀldigt vanligt förekommande i förskolan idag. Men dock Àr det inte förens barn/barnen Àr omkring fyra till fem Ärs Älder som dessa tal ? och sprÄksvÄrigheter brukar upptÀckas. DÄ det kan vara svÄrt att upptÀcka om det rör sig om störning eller om barnet inte Àr fÀrdigutvecklat. DÀrför Àr viktigt att förskollÀrare tÀnker pÄ hur de stimulerar barn i verksamheten och sÄ att sprÄkutvecklingen för barnet skall kunna utveckla sitt tal- och sprÄk.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger i sin yrkesprofession resonerar kring deras arbete med barn med ett utagerande beteende. Denna undersökning belyser Àven möjligheterna för att arbeta med inkludering och svÄrigheter i arbetet med utagerande barn. FrÄgestÀllningarna för arbetet handlar om hur pedagoger i sitt arbete upplever dessa barn och tolkar deras utagerande beteende. Studien tar Àven upp hur pedagoger beskriver deras bemötande med dessa barn. Denna studie har genomförts med en kvalitativ metod med hjÀlp av en kvalitativ intervjuundersökning.