Insatser för att erbjuda förÀldrastöd har stor betydelse för att förebygga och hantera problem med utagerande beteende hos barn. Syftet med studien var att utvÀrdera individuell förÀldrafokuserad behandling enligt Marte Meo-metoden vid utagerande, trots och aggressivitet hos barn. Det finns fÄ vetenskapliga studier gjorda av denna metod. En multipel baslinjedesign anvÀndes vid en behandlingskontakt över tio veckor för sex förÀldrar till barn i Äldrarna 4-9 Är med utagerande beteende. MÀtmetoderna bestod av Äterkommande registreringar av barnets trots och utagerande beteende samt olika frÄgeformulÀren sÄsom CBCL, ECBI och BDI.

Syftet med detta examensarbete Ă€r att undersöka hur pedagoger i förskolan bemöter barn med koncentrationssvĂ„righeter. Är pedagogernas bemötande annorlunda om de arbetar pĂ„ en traditionell förskola kontra en Montessoriförskola? Jag har Ă€ven valt att undersöka om pedagogerna anser sig ha adekvat utbildning och kunskap för att hjĂ€lpa och stötta dessa barn.Undersökningen Ă€r av kvalitativ karaktĂ€r och baserad pĂ„ intervjuer med fyra pedagoger pĂ„ en traditionell förskola och fyra pedagoger pĂ„ en Montessoriförskola. FrĂ„gorna Ă€r stĂ€llda för att rent konkret fĂ„ reda pĂ„ hur de gĂ„r tillvĂ€ga i sina verksamheter. Intervjusvaren har jag sammanstĂ€llt och jĂ€mfört med litteraturen som belyser Ă€mnet.Resultatet i undersökningen visar att det finns bĂ„de likheter och skillnader i pedagogernas bemötande av barn med koncentrationssvĂ„righeter.

SAMMANFATTNINGVÀxjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms-och missbrukarvÄrd, C- uppsats 10pTitel: Barn som far illa ur ett lÀrarperspektiv.Engelsk titel: Children who suffer of negligence -from teachers point of view.Författare: Camilla Israelsson och Anne Olofsson.Handledare: Ylva Benderix.Datum: Mars 2007.Antal sidor: 30Nyckelord: Barn som far illa, lÀrarrollen, pedagogik, psykologi, anknytning.SAMMANFATTNING:Studiens syfte Àr att belysa lÀrares erfarenheter av barn som far illa, hur lÀrare uppmÀrksammar barnet och vilka insatser som görs i skolan nÀr ett barn far illa. Vi har anvÀnt hermeneutisk vetenskapstradition, kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjufrÄgor. Bowlby och von Wright har anvÀnts som teoretiska utgÄngspunkter. Deltagare i studien var sju lÄg- och mellanstadielÀrare, med olika lÄng yrkeserfarenhet inom skolan. Resultaten visar vidden av barn som far illa ur ett lÀrarperspektiv, samt att omsorgssvikt och förÀldrarnas brister oftast var den största orsaken.

Studier pÄ barn med en dissociativ problematik utifrÄn ett familje- eller gruppterapeutiskt perspektiv Àr ovanliga. Enligt Waters (1998) bör familjeterapin fokusera pÄ rak och tydlig kommunikation. Silberg (1997) anser att barngruppsterapin bör ha ett psykopedagogiskt förhÄllningssÀtt. Denna studie studerade behandlingseffekterna av familjeterapi, barngruppsterapi och ingen terapi alls för barn med en dissociativ problematik Studien gjordes pÄ en barnpsykiatrisk mottagning och pÄgick under sex mÄnader, behandling och uppföljning. Urvalet baserades pÄ mottagningens population och egna kriterier.

Syftet med denna studie var att beskriva vilka behandlingsformer det finns för överviktiga barn och barn med fetma samt vilka effekter de har pÄ kroppsvikten.Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie av deskriptiv ansats och sökningen av vetenskapliga artiklar skedde via databaserna PubMed och High Wire Press. Det var 19 stycken studier som svarade mot studiens syfte och frÄgestÀllning och inkluderades i studien.Av de behandlingsformer som presenterades i studien hade kirurgi- och lÀkemedelsbehandling den största effekten pÄ barn med fetma. Studien pÄvisade att de kombinerade behandlingsformerna inriktade pÄ beteende och kostförÀndringar tillsammans med fysisk aktivitet och som involverade hela eller delar av familjen hade den största effekten pÄ barn med övervikt. PÄgick den kombinerade behandlingen mer Àr ett Är kunde man se en positiv viktutveckling med en minskning av BMI pÄ de barn med övervikt som deltog.De övriga behandlingsformerna som presenteras visar var och en av dem en god effekt under behandlingstiden men avtar efter avslutad behandling.Slutsatsen författaren drar av denna studie var att de barn som behandlas tillsammans med familjen under en lÀngre tid och lÀr sig hur man förhÄller sig till kost och fysisk aktivitet, har störst chans att slippa gÄ in i vuxenvÀrlden som överviktig..

Till förskolan kommer allt flera barn med olika livsöden och bakgrunder i bagaget. Flera av dessa Àr barn som oroar förskollÀrarna och Àr mer eller mindre i behov av sÀrskilt stöd. Betydelsen och innebörden av barn i behov av sÀrskilt stöd Àr vÀldigt varierande. Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur förskollÀrare resonerar kring behovet av diagnoser av förskolebarn som oroar och utmanar. Genom intervjuer med ett flertal förskollÀrare har vi nÀrmat oss vÄrt syfte med studien.

Till följd av att allt fler barn sondmatas har Àven svÄrigheterna vid övergÄng till oralt Àtande ökat. OmhÀndertagandet av dessa barn görs lÀmpligast i team med exempelvis logoped, dietist, sjuksköterska och lÀkare. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur omhÀndertagande av barn med ÀtsvÄrigheter ser ut med fokus pÄ sondmatning. Datainsamling skedde genom en fokusgruppintervju med vÄrdpersonal som arbetar med barn med ÀtsvÄrigheter. Transkriptionen analyserades, baserad pÄ Grounded Theory, genom meningskodning.

Syftet med studien har varit att beskriva och analysera barns lÀrande genom lek i utemiljö. ForskningsfrÄgorna som legat till grund för studien lyder: Hur lÀr sig barn nÀr de leker och vistas i utemiljö? Samt; Hur tÀnker pedagogerna om utomhuspedagogik och om barns lÀrande i utemiljö? Studien grundar sig pÄ deltagande observationer av barns aktiviteter under sin vistelse pÄ en förskolas utegÄrd, samt pÄ intervjuer med förskolelÀrare vid samma förskola. Resultatet redovisades i berÀttande form dÀr barnens lek beskrivs i löpande text. Ur dessa berÀttelser beskrivs pÄ ett tematiskt sÀtt barnens lÀrande i utemiljön.

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar som nÄgra förskollÀrare har kring professionalism i sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper samt individuellt. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd var att förskollÀrarens professionella roll uppfattades utifrÄn flera kategorier. Dessa kategorier var kunskap, reflektion, barnsyn, inkludering och förhÄllningssÀtt. FörskollÀrarnas uppfattningar om stödet de fick frÄn andra professionella i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd uttrycktes som positivt och vÀsentligt för att kunna genomföra ett arbete med professionalism.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka om det finns risk för utsatthet förbarn och ungdomar med olika typer av funktionsnedsÀttning och i vilka miljöer utsatthetenkan förekomma. Tre teman upptÀcktes under uppsatsens gÄng och dessa var kroppsfunktion,aktivitet och delaktighet samt omgivningsfaktorer. Tidigare forskning visade pÄ de olikariskerna som barn med funktionsnedsÀttning kunde utsÀttas för och i vilken utstrÀckning.Riskerna varierade frÄn psykiska, fysiska och sexuella övergrepp till mobbning och mindredeltagande i olika fritids- och skolaktiviteter. Uppsatsen var en systematisk litteraturöversiktvilket innebar att inom det specifika ÀmnesomrÄdet söka, granska och sammanstÀlla befintliglitteratur. Resultatet av litteraturstudien visade att barn med funktionsnedsÀttning löper enhögre risk för olika typer av utsatthet i jÀmförelse till barn utan funktionsnedsÀttning.

Studiens syfte Àr att undersöka hur personalen pÄ förskolan arbetar med barn i behov av sÀrskilt stöd samt vilken stöd och hjÀlp personalen fÄr i sitt arbete med dessa barn. Kvalitativ metod anvÀndes och Ätta personer intervjuades. UtifrÄn det förskolepersonalen beskrivit framtrÀder ett arbetssÀtt i förskolan dÀr barnen inkluderas i gruppen och att de barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd inte ska kÀnna sig annorlunda. Miljön Àr en viktig del i arbetet med barnen och personalen anpassar dÀrför miljön efter barnens olikheter och mÄngfald. De mest framtrÀdande metoderna som personalen anvÀnder sig av i arbetet med barnen var tecken och bilder.

Sammanfattning:Denna uppsats handlar om barnsexturism och hur spridningen ser ut vÀrlden över. Uppsatsen tar upp ett kÀnsligt Àmne, barnsexhandel dÀr barnsexturism ingÄr. Barnsexturism innefattar nÀr en person reser frÄn ett land till ett annat för att begÄ övergrepp mot barn mot ersÀttning som gÄr till barnen sjÀlva eller till nÄgon annan. Barnsexturister kallas de personer som begÄr dessa brott mot barn och en barnsexturist kan vara vem som helst. En barnsexturist kan innan resan ha som syfte att ha sex med en minderÄrig.

Vad sÀger litteraturen samt barn sjÀlva om deras sociala betydelse i den fria leken? Hur fungerar samspel, vÀnskap och vilka kÀnslor finns med nÀr barn leker? Vi tycker det Àr intressant och kommer att belysa detta utifrÄn vÄr problemprecisering, vilken betydelse har den fria leken för barns samspel? För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod genom intervjuer och videoinspelningar som vi har gjort tillsammans med barn i Äldrarna fyra och fem Är. I resultatet kan vi se hur viktig den fria leken Àr för barns sociala utveckling och hur samspelet fungerar samt hur viktiga de sociala lekreglerna Àr för barn. VÄra teoretiska grunder vilar pÄ Fredrich Fröbel, Lev S Vygotskij och Erik H Erikson. Fröbel var en stor inspiratör till pedagogiken i förskolan och han lade en stor vikt vid leken.

Syftet med detta examensarbete har varit att bidra med kunskap och förstÄelse om hur pedagoger gÄr till vÀga för att inkludera barn med Downs Syndrom i barngruppen. Vidare undersöktes pedagogernas Äsikter angÄende betydelsen av den fysiska miljön och barngruppens sammansÀttning och storlek samt lekens betydelse för barn med Downs Syndrom. I denna studie anvÀnder vi oss av kvalitativa intervjuer för att fÄ fram sÄ konkreta och detaljerade svar av informanterna. Vidare tillÀmpar vi tvÄ teorier; Piagets kognitiva teori och Vygotskijs sociokulturella teori. Vi kommer ocksÄ nÀmna tvÄ vanligt förekommande specialpedagogiska perspektiv; det relationella perspektivet samt det kategoriska perspektivet.

Beröring Àr, efter att lÀnge ha varit ganska förbisett, numera ett vÀxande forskningsomrÄde inom förÀlder-barn kommunikation. Detta har skett i takt med att man har insett vikten av social interaktion för utvecklingen av alla kognitiva förmÄgor, och kanske sÀrskilt för sprÄkutvecklingen. Denna studie undersöker hur beröring ser ut i förÀlder-barn interaktion, och anpassar en tidigare utarbetad mall (Agrawal, 2010) för annotering av beröring i interaktion av svenska förÀlder-barn dyader. Inspelningar av fyra förÀlder-barn-par i Ätta filer, tvÄ filer per barn, annoterades och analyserades. Barnen, tvÄ flickor och tvÄ pojkar, var vid första inspelningstillfÀllet 3 mÄnader gamla och vid andra 6 mÄnader.FörÀlderns beröring annoterades och analyserades med perspektiv pÄ vilka kroppsdelar som berördes mest, vilken typ av beröring som var vanligast och hur mycket hudkontakt som förekom i den totala tiden av beröringen.