Jeppsson, Kristina & Persson, Sophie (2013): Pedagogers förhÄllningssÀtt till barn i behov av sÀrskilt stöd. En studie om pedagogers arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Malmö: LÀrarutbildningen Malmö Högskola I det hÀr arbetet studeras hur pedagoger förhÄller sig till barn i behov av sÀrskilt stöd, samt hur arbetet fungerar. De frÄgestÀllningar som studien utgÄr frÄn Àr: hur pedagoger gÄr tillvÀga dÄ de tror att nÄgot barn Àr i behov av sÀrskilt stöd, vilken kompetens bör pedagoger ha, vilka resurser som tilldelas barn och pedagoger och hur förÀldrasamverkan samt arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd fungerar. Tidigare forskningar visar att pedagoger och barn inte tilldelas de kompetenser och resurser de Àr i behov av, och att förÀldrasamverkan kan vara en utmaning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barn uttrycker genus pÄ skolgÄrden, genom grupperingar och val av aktiviteter pÄ rasten. Vi har under en veckas tid observerat barnen pÄ en avdelning av en skola, med totalt 28 informanter i Äldrarna 6-9 Är, dÀr vi anvÀnt oss av observationskartor för att se hur de disponerar skolgÄrden. Vi har Àven intervjuat 14 barn indelade i fem grupper, dÀr vi stÀllde frÄgor om hur de sÄg pÄ aktiviteterna pÄ skolgÄrden. Det vi fann var att flickor och pojkar ofta leker uppdelat efter kön, vÀljer olika typer av lekar och grupperar sig olika..

En uppsats om barn i behov av sÀrskilt stöd blir involverade i gruppen eller om de blir uttagna, och om exkludering sker vad har pedagoger för syfte?.

Professionella har svÄrt att upptÀcka barn till psykiskt sjuka och fÄr pÄ sÄ sÀtt svÄrt att informera barnen om vad det innebÀr att ha en psykiskt sjuk förÀlder samt att ge hjÀlp och stöd. Samverkan mellan organisationer runt dessa barn Àr svag av mÄnga olika anledningar sÄsom tystnadsplikt och sekretess. I och med den bristande samverkan blir det svÄrt för organisationerna att fÄnga upp barnet och ge den hjÀlp och de stöd som behövs. Skolan Àr en vÀrld dÀr barn till psykiskt sjuka ibland upptÀcks, oftast genom bristfÀlliga skolresultat eller olika psykosociala problem men det hÀnder att barnen sjÀlva söker sig till en stödorganisation, skolkurator eller liknande för att fÄ hjÀlp.  Det har framtagits olika program och strategier för att försöka hjÀlpa barn till psykiskt sjuka men det krÀvs fortsatt forskning inom Àmnet för att förhoppningsvis finna en lösning pÄ samverkansproblematiken och pÄ sÄ sÀtt kunna nÄ ut till och hjÀlpa fler barn till psykiskt sjuka..

Lek Àr en naturlig del av barns liv. Lek Àr en viktig del för utvecklandet av motoriska och kognitiva fÀrdigheter och förser barnet med sociala fÀrdigheter, kreativitet och sjÀlvmedvetenhet. Studier visar att barn med funktionsnedsÀttning utför fÀrre aktiviteter Àn andra barn och ofta leker för sig sjÀlva. I mÄnga fall beror det pÄ att de inte har tillgÄng till samma lekmiljöer som andra barn har. Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters upplevelser av hinder i delaktighet i lekaktivitet hos barn med funktionsnedsÀttning samt att beskriva arbetsterapeutiska ÄtgÀrder för att skapa förutsÀttningar för delaktighet i lekaktivitet för dessa barn.

Syftet med denna studie var att undersöka och problematisera nÄgra pedagogers syn pÄ hur de anser att den uppmÀrksamhet de dagligen ger barn ser ut, och om den leder till nÄgon givande kommunikation mellan pedagog och barn. Ytterligare ett syfte var att undersöka pÄ vilket sÀtt pedagogerna talar till eller med barn, hur de lyssnar pÄ vad barn har att sÀga samt hur de bÀst anser att de ger barn goda förutsÀttningar för att kunna uttrycka sina Äsikter och kÀnslor.Kvalitativa ostrukturerade intervjuer genomfördes med 12 pedagoger bosatta i en medelstor stad, ett mindre samhÀlle och pÄ landsbygden.Pedagogerna beskrev att tidsbrist och stressiga situationer ofta bidrog till att de kÀnde sig tjatiga gentemot barnen trots att de var medvetna om att detta beteende inte gynnade barnen och deras förstÄelse.Studien visar Àven att pedagogernas uppfattning var att det var av största vikt att föra en dialog med barn istÀllet för att tala över huvudet pÄ dem med hjÀlp av exempelvis uppmaningar och tjat. Att stÀrka varje barns sjÀlvkÀnsla genom samtal och beröring och att arbeta med sprÄklig medvetenhet var fakoter som lyftes fram som positiva att anvÀnda sig av för att ge barn de bÀsta förutsÀttningarna till att kunna bli vÀl kommunicerande individer..

Genom Ären har datortomografiska undersökningar ökat i antal bÄde för vuxna och barn. Undersökningarna stÄr för stor del av strÄldosen till patienter inom medicinsk röntgen och barn Àr kÀnsligare för strÄlning Àn vuxna. Syfte med denna litteraturöversikt Àr att ta reda pÄ hur olika tekniker inom datortomografi kan vara till hjÀlp för sÀnkning av strÄldosen för barnundersökningar. Metod Àr systematisk litteraturöversikt och innebÀr i praktiken att insamling, granskning och sammanstÀllning av redan befintlig data i form av studier och artiklar görs. Det Resultat vi kommit fram till Àr att det finns olika tekniker som kan vara till stor hjÀlp nÀr strÄldos ska besparas för barn som ska genomgÄ datortomografiska undersökningar.

I dagens förskola/skola kan vi som pedagoger möta barn som har olika former av diagnoser, Asperger syndrom Àr en utav dem. Syftet med vÄrt examensarbete var att beskriva och analysera vilka arbetssÀtt och metoder pedagoger anvÀnder sig av nÀr de arbetar med barn som har fÄtt diagnosen Asperger syndrom. Vi har genom intervjuer med pedagoger fÄtt ta del av deras arbetssÀtt och metoder för hur de arbetar. Resultatet visar att de pedagogiska arbetssÀtt som pedagoger anvÀnder sig av vid arbetet med barn som har Asperger syndrom Àr bland annat tydlighet, struktur, rutiner samt att man som pedagog inte ska ha samma arbetssÀtt till alla barn med AS, utan plocka ihop det bÀsta av alla arbetssÀtt och gör undervisningen individanpassad..

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka i vilka situationer barn sjÀlva uttrycker att de mÄr bra samt undersöka nÀr förÀldrar och pedagoger upplever att barn mÄr bra pÄ förskolan.  Metoden som anvÀnts Àr en kvalitativ undersökning, intervjuer har gjorts med barn i femÄrsÄldern och med förÀldrar och pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor. Resultatet visar att barn upplever att de mÄr bra nÀr de leker, denna uppfattning delas ocksÄ av förÀldrar och pedagoger i barnens nÀrhet. För barnen Àr det viktigt med vÀnner och social samspel för sitt vÀlbefinnande. Undersökningen visar ocksÄ att pedagogerna i sin planering och med sitt sÀtt att tillrÀttalÀgga verksamheten ger möjlighet till KASAM och tillfÀlle till Flow.

Syftet men denna litteraturstudie var att studera förĂ€ldrars upplevelser av att leva med ett barn med astma. Åtta artiklar som motsvarade syftet för studien analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att vara den som Ă€r bĂ€st pĂ„ att ta hand om barnet, att det tar mycket tid, att alltid vara pĂ„ sin vakt samt att acceptera att det Ă€r som det Ă€r. FörĂ€ldrarna fann tillfredstĂ€llelse i att kunna ta hand om sina barn men saknade ibland omgivningens förstĂ„else och stöd. Den tidskrĂ€vande omvĂ„rdnaden av barnen upplevdes stressande och medförde isolering pĂ„ grund av att förĂ€ldrarna ville skydda sina barn.

Barn som bevittnar vÄld mellan förÀldrarna i hemmet riskerar att utveckla psykisk ohÀlsa, dÀribland traumasymptom. Hur barnets symptombildning ser ut beror bland annat pÄ grad av vÄld men ocksÄ pÄ barnets anknytning till förÀldrarna. DÄ forskning kring anknytning frÀmst fokuserat pÄ relationen mellan mamma och barn var det huvudsakliga syftet med denna studie att undersöka om barns anknytningstrygghet till respektive förÀlder har olika samband med barns traumasymptom. Data frÄn 64 barn tillhandahölls frÄn en nationell utvÀrdering av behandlingar för barn som upplevt vÄld hemma. Analyser av barnens sjÀlvskattningar visade att anknytningstrygghet till pappa hade ett negativt samband med depression och att vÄld i hemmet hade ett negativt samband med dissociation hos barnen, oavsett om de hade bevittnat vÄldet eller inte.

Det övergripande syftet med studien Àr att undersöka om förskolepedagoger Àr förberedda för att tillgodose alla barns behov, samt Àr verksamheten och förskolans miljö anpassad för att möta alla barn? FrÄgestÀllningarna lyder: Hur ser förskolepedagoger pÄ sin utbildning och kompetens, i förhÄllande till arbetet med barn med en fysisk funktionsnedsÀttning i förskolan? Hur upplever förskolepedagoger att deras förskola Àr anpassad till barn med en fysisk funktionsnedsÀttning? Hur ser förskolepedagoger pÄ samspelet mellan ett barn med en fysisk funktionsnedsÀttning och andra barn i barngruppen pÄ förskolan? Den hÀr studien ?En förskola för alla barn?? tar sin utgÄngspunkt i en teori om normalisering. En teori som i stort handlar om att alla mÀnniskor ska kunna fungera normalt i samhÀllet oavsett funktionsnedsÀttning, sjukdomar eller andra hinder. Det leder till en undersökning om huruvida nÄgra förskolor kan ta emot alla barn eller inte. ?Alla barn? innefattar Àven barn med en fysisk funktionsnedsÀttning sÄ som syn- och hörselskador samt rörelsehinder.

Hur kan stödgrupper hjÀlpa barn som har upplevt vÄld? Syftet med denna studie var att undersöka hur en specifik stödgruppsverksamhet i en mellanstor stad i Sverige arbetar i sina stödgrupper för barn som har upplevt vÄld. Samt hur verksamheten, utifrÄn de professionellas tankar, kunskap och erfarenheter, pÄverkar barnen. UtifrÄn en kvalitativ metod och en hermeneutisk utgÄngspunkt har tvÄ intervjuer genomförts utifrÄn ett strategiskt urval pÄ en stödgruppsverksamhet dÀr de intervjuade, informanterna, Àr de professionella som leder stödgrupperna. Studien visar att barn som har upplevt vÄld behöver hjÀlp att bearbeta sina upplevelser av detta vilket de kan fÄ möjlighet till genom individuella samtal.

Studiens syfte var att öka kunskap och förstÄelse om vilken betydelse frihetsberövande av fÀder kan ha för ett barn. Studiens frÄgestÀllning löd: Hur beskriver ett urval av frihetsberövade fÀder och mödrar och anstÀllda inom kriminalvÄrden sina tankar och iakttagelser om vilken betydelse frihetsberövandet av fÀder kan ha för ett barn? För att nÄ syftet och kunna besvara frÄgestÀllningen formulerades fyra teman: Kunskap om barns behov, Barns reaktioner vid frihetsberövande, Olika rollers pÄverkan pÄ barn och Vad kan göras för barn med frihetsberövade förÀldrar. Studiens forskningsmetod var kvalitativ och bestod av tvÄ parintervjuer och fem enskilda intervjuer. Intervjupersonerna utgjordes av tre frihetsberövade fÀder, tvÄ mödrar, tvÄ kriminalvÄrdstjÀnstemÀn och tvÄ beslutsfattare.

Inscannad 2008-05-09 pga tekniska problem med ursprungsfilen.