Denna antologi tar upp barn och ungdomars livsvillkor i nutid och belyser identitetsskapande i olika sammanhang. Vi utgÄr ifrÄn att den identitetsskapande processen i stor utstrÀckning pÄverkas av social interaktion. Alla har vi belyst olika aspekter av vardagliga sociala sammanhang som kan vara betydelsefulla för barn och ungdomar. VÄra fyra studier omfattar skolelevers identitetsutveckling frÄn lÄgstadiet till gymnasiet.Den första delen i antologin innefattar barn i Äldrarna sju till Ätta Är och deras identitetsskapande tillsammans med andra barn och lÀrare i skolmiljön. DÀrefter behandlas högstadieelevers uppfattning om skolmiljöns betydelse för identitetsskapandet.

Bakgrund: En intensivvĂ„rdsavdelning [IVA] avsedd för barn kan saknas pĂ„ ett mindre sjukhus, vilket gör att mĂ„nga barn vĂ„rdas pĂ„ allmĂ€n IVA tillsammans med vuxna patienter. År 2012 vĂ„rdades 2709 barn i Sverige mellan 0-18 Ă„r, pĂ„ en allmĂ€n IVA. Det finns stora skillnader mellan att vĂ„rda barn och vuxna, sjuksköterskor som arbetar pĂ„ en allmĂ€n IVA kan sakna de kunskaper som krĂ€vs för att vĂ„rda barn.Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvĂ„rdssjuksköterskors upplevelser av att vĂ„rda barn pĂ„ en allmĂ€n IVA.Metod: Fyra fokusgruppdiskussioner med totalt 13 deltagare genomfördes. Data analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys och resulterade i Ă„tta kategorier och ett tema. Studien genomfördes pĂ„ ett mindre sjukhus i mellersta Sverige.Resultat: De kategorier som framkom var; en kĂ€nslomĂ€ssig utmaning, behov av kontroll och behov av samarbete och stöd.

Alla har rÀtt till en skola utifrÄn sina egna förutsÀttningar. Barn med medicinska funktionshinder har andra förutsÀttningar för att utvecklas i skolan och förskolan. Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för att en god förskole/skolsituation ska uppnÄs för barn med astma och allergi och ocksÄ att undersöka förÀldrars och pedagogers synsÀtt pÄ möjligheter och hinder för utveckling och lÀrande. För att fÄ fram mina resultat har kvalitativa halvstrukturerade intervjuer anvÀnts som metod. Resultatet visar att faktorer som Àr betydelsefulla Àr bemötande, kunskap och vilja.

Introduktion: Karies Àr en av de infektionssjukdomar som Àr mest spridda över vÀrlden. I vÀrlden sker det stora förflyttningar av mÀnniskor, orsaker till förflyttningar varierar. MunhÀlsan pÄverkas ofta vid pÄfrestande situationer för bÄde vuxna och barn. De vanor och den kultur som mÀnniskor har med sig frÄn sin barndom lever kvar bland annat avseende kost och munhygien. Familjer som invandrat Àr ofta mer socioekonomiskt utsatta Àn de som Àr födda och etablerade i det nya hemlandet, vilket Àr Ànnu en riskfaktor för karies.

Blyghet Àr nÄgot som blivit alltmer uppmÀrksammat, kanske frÀmst nÀr det talas om barn i förskolesammanhang. Det finns relativt mycket litteratur och forskning kring Àmnet och pÄ internet finns enorma mÀngder med information och olika sidor för sjÀlvhjÀlp och terapiförslag. FrÀmst talas det om blyghet och dess konsekvenser, vilket ofta innebÀr att den blir negativt betingad. I följande studie tas upp hur pedagoger i förskola och förskoleklass ser pÄ blyghet, bÄde dess negativa sidor men ocksÄ det positiva som den kan bidra med. Det framkommer ocksÄ en slags oro gentemot de blyga barnen nÀr man talar om att kunna uttrycka sig och delta i sociala sammanhang.

Det föds ca 90 000 barn per Är i Sverige och ca 10 % av dessa barn vÄrdas pÄ neonatalavdelning. FörÀldrar till barn som behöver neonatalvÄrd upplever en ökad grad av stress, oro och hjÀlplöshet. Miljön som barnen vÄrdas i kan dessutom vara pÄfrestande, vilket pÄverkar förÀldrarnas vÀlmÄende och funktion.Barn pÄ en neonatalavdelning Àr i stort behov av sina förÀldrar och deras nÀrhet samt medverkan. Den forskning som finns idag pÄ omrÄdet fokuserar pÄ förÀldrars upplevelser av stress nÀr deras barn vÄrdas pÄ neonatalavdelning.Resultatet av denna litteraturstudie beskriver hur förÀldrar kan uppleva stress dÄ deras barn vÄrdas pÄ neonatalavdelning. Studien bygger pÄ kvalitativ innehÄllsanalys och de artiklar som anvÀnts bygger pÄ intervjuer av förÀldrar vars barn vÄrdats pÄ en neonatal intensivvÄrdsavdelning.Tre huvudteman och fem subteman har identifierats.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och redogöra för vad det finns för förebyggande socialt arbete för barn som har uppvisat avvikande beteende och deras förÀldrar. Studien riktar sig till barn upp till 10 Ärs Älder som har uppvisat avvikande beteende men inte har fÄtt en neuropsykiatrisk diagnos. De centrala frÄgestÀllningarna Àr:? Vad finns det för förebyggande ÄtgÀrder för icke diagnostiserade barn med avvikande beteende?? Hur ska barnen bemötas?? Vad Àr förÀldrarnas roll i detta arbete?Detta Àr en kvalitativ studie dÀr vi har intervjuat sex socionomer och tvÄ specialpedagoger som arbetar med socialt arbete. De kommer dagligen i kontakt med barn som har avvikande beteende och deras familjer.

Bakgrund: En intensivvĂ„rdsavdelning [IVA] avsedd för barn kan saknas pĂ„ ett mindre sjukhus, vilket gör att mĂ„nga barn vĂ„rdas pĂ„ allmĂ€n IVA tillsammans med vuxna patienter. År 2012 vĂ„rdades 2709 barn i Sverige mellan 0-18 Ă„r, pĂ„ en allmĂ€n IVA. Det finns stora skillnader mellan att vĂ„rda barn och vuxna, sjuksköterskor som arbetar pĂ„ en allmĂ€n IVA kan sakna de kunskaper som krĂ€vs för att vĂ„rda barn.Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvĂ„rdssjuksköterskors upplevelser av att vĂ„rda barn pĂ„ en allmĂ€n IVA.Metod: Fyra fokusgruppdiskussioner med totalt 13 deltagare genomfördes. Data analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys och resulterade i Ă„tta kategorier och ett tema. Studien genomfördes pĂ„ ett mindre sjukhus i mellersta Sverige.Resultat: De kategorier som framkom var; en kĂ€nslomĂ€ssig utmaning, behov av kontroll och behov av samarbete och stöd.

NÀr sprÄkliga svÄrigheter upptrÀder hos barn Àr kontakt med logoped aktuell för att kunna identifiera vilken typ av svÄrighet som föreligger hos barnet och för att kunna planera interventionen. En sprÄklig aspekt som bör undersökas Àr den fonologiska förmÄgan som vanligen undersöks med hjÀlp av ett test. LINUS Àr ett sÄdant test som nyutvecklat och anvÀnds i föreliggande studie för att undersöka fonologin hos barn i Äldrarna 5-6 Är med typisk utveckling.Syftet i föreliggande studie var att undersöka fonologin hos barn med typisk utveckling och ta fram referensdata för kortversionen av LINUS för barn i Äldrarna 5-6 Är. Av intresse var Àven att undersöka om det förelÄg skillnader i resultat mellan pojkar och flickor och mellan Äldrarna 5-5;6 och 5;6-6.De barn som deltog i studien hade alla svenska som modersmÄl, ingen hade kÀnd hörselnedsÀttning eller nÄgon tidigare eller pÄgÄende kontakt med logoped/talpedagog. Hela gruppen bestod av 70 barn; 35 pojkar och 35 flickor.

Denna studie handlar om barn med synskada i förskolans verksamhet. Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med att integrera synskadade barn i en grupp med seende barn. Uppsatsen definierar olika typer av synskada, de som nÀmns Àr mÄttligt synskadade, uttalat synsvaga och gravt synskadade eller blinda. Det som Àven belyses Àr vad samhÀllet har för ansvar nÀr det gÀller resurser till de individer som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Den kommer Àven att innefatta vad det finns för resurser tillgÀngliga för barn med denna form av funktionsnedsÀttning.

Att relationen mellan barn och förÀldrar Àr viktig Àr vÀlkÀnt. Tidigare forskning har bland annat visat att det finns ett samband mellan barns psykosomatiska besvÀr och hur relationen till förÀldrarna ser ut. Eftersom relationerna mellan barn och förÀldrar har stor betydelse för barns vÀlbefinnande Àr det intressant att undersöka vad som ligger bakom goda relationer mellan barn och förÀldrar. Syftet med denna uppsats Àr alltsÄ att undersöka vilka faktorer som hÀnger samman med goda relationer mellan barn och förÀldrar.Uppsatsen bygger pÄ material frÄn Statistiska centralbyrÄns (SCB) Undersökningarna av levnadsförhÄllanden (ULF) och Undersökningarna av barns levnadsförhÄllanden (Barn-ULF). Beskrivningen av relationen mellan barn och förÀlder hÀmtas frÄn barnintervjun.

Barn blir ofta den part som förbises nÀr vÄld mellan nÀrstÄende rÄder i hemmet. Fokus lÀggs ofta pÄ kvinnan, den slagna, och mannen, vÄldsutövaren. Det Àr bara att betrakta lagen för att kunna se varför barn blir den osynliga aktören nÀr det kommer till vÄld i hemmet. Det var först under vintern 2006 som en ny lag trÀdde i kraft som betraktar barn som brottsoffer i rÀttsfall dÀr de utsatts för direkt vÄld eller har bevittnat vÄld av eller mot personer som stÄr dem nÀra. Syftet med de nya lagÀndringarna Àr att synliggöra och uppmÀrksamma de barn som bevittnat vÄld genom att kunna erbjuda en rÀttslig trygghet nÀr tryggheten i hemmet för lÀnge sedan har slutat att existera.Syftet med studien Àr att se hur dessa barn som bevittnat vÄld framstÀlls och gestaltas i olika dokument.

Bakgrund Förskolan ska anpassa den pedagogiska verksamheten Ät alla barn. Förskolans personal ska kunna samspela med barnet och skapa ett förtroende med förÀldrarna sÄ att det blir en god vistelse och stöd för barnet. SÀrskilt för de barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Barn i behov av sÀrskilt stöd behöver bemötas för vem de Àr och inte för vad de gör. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan bemöter barn i behov av sÀrskilt stöd.

År 2007 dog 330 barn mellan Ă„ldrarna noll till fyra Ă„r i Sverige. NĂ€r ett barn dörbeskriver förĂ€ldrar att de förlorar en del av sina liv. FörĂ€ldrars sorg kan uttryckas pĂ„flera olika sĂ€tt. FörĂ€ldrarna kan uppleva ett lidande i samband med barnets död ochsjuksköterskor har till uppgift att försöka lindra detta lidande. Sjuksköterskor anser attdet finns svĂ„righeter i mötet med förĂ€ldrar i sorg.

Uppsatsen handlar om hur smÄ barn kommunicerar i leken, dÀr fokus Àr pÄ barn upp till tre Är, de barn som Ànnu inte har ett fungerande verbalt sprÄk. I litteraturdelen beskrivs forskning om smÄ barn som kommunicerar pÄ olika sÀtt. Studien Àr gjord pÄ tvÄ förskolor dÀr videoobservation anvÀnts som metod. Valda observationer har dÀrefter analyserats utifrÄn frÄgestÀllningen. Slutresultatet visar att smÄ barn anvÀnder sig av olika sorters kommunikation för att kunna göra sig förstÄdda.