Syftet med undersökningen var att fÄ en ökad förstÄelse av pedagogernas arbete inom förskola med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. FrÄgestÀllningar var: Vilka ramar gÀller för arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar pedagogerna med barn med neuropsykiatriska funktionshinder ? finns skillnader i arbetet beroende av genus? Hur arbetar arbetslaget med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar arbetslaget med förÀldrar till barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Finns hinder i arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder och vilka Àr i sÄ fall dessa? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hÀmtats genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger vid tre olika förskolor i olika kommuner. Resultaten visar att förutsÀttningarna, kommunens ramar Àr likvÀrdiga för arbetslagen. Det visar sig ocksÄ att pedagogerna ofta inte vet om och i sÄ fall vilken funktionsnedsÀttning ett barn har eftersom symtomen kan vara svÄra att identifiera.

Syftet med studien ?r att ta reda p? hur sju specialpedagoger verksamma i skolans l?gre ?ldrar beskriver deras organisatoriska f?ruts?ttningar f?r att bedriva h?lsofr?mjande och f?rebyggande elevh?lsoarbete. Vi vill ta reda p? vilka organisatoriska faktorer och arbetsuppgifter som hindrar eller m?jligg?r det h?lsofr?mjande och f?rebyggande arbetet. F?r att besvara syftet har vi tagit avstamp i en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer som metod.

Varje Är insjuknar cirka 300 barn i Sverige i nÄgon form av cancer. Det innebÀr ett stort lidande för förÀldrarna. Syftet med studien var att belysa förÀldrars upplevelse nÀr deras barn fÄtt en cancersjukdom. Studien baserades pÄ tvÄ sjÀlvbiografiska böcker som förÀldrar till barn med cancer skrivit. InnehÄllsanalysen som anvÀndes behandlar textmaterialet i fyra steg.

Inskolning av flersprÄkiga barn pÄ förskolans smÄbarnsavdelning handlar om inskolning i förskola. Examensarbetets syfte Àr att beskriva pedagogernas syn pÄ inskolning och vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ nÀr man skolar in flersprÄkiga barn. Det ingÄr Àven i syftet att undersöka skillnader mellan att inskola barn med svenskt modersmÄl och barn med annat modersmÄl Àn svenska. FrÄgestÀllningarna som var grunden för min undersökning Àr: Hur ser ut inskolning pÄ en smÄbarnsavdelning? Vad anser intervjuade pedagoger Àr viktigt att beakta vid inskolningen? Vilka skillnader finns, enligt pedagoger, mellan att inskola barn med svenskt modersmÄl och barn med annat modersmÄl Àn svenska? Uppsatsen belyser pedagogers tankar kring inskolningen.

Syftet med denna undersökning Àr att belysa hur förskolan bemöter och organiserar verksamheten dÄ det finns barn med avvikande beteende med inriktning mot barn med ADHD. Ett annat syfte Àr att undersöka hur pedagogerna i förskolan bemöter och skapar förstÄelse för barn med avvikande beteende. I resultatet framkommer om begreppen avvikande beteende med inriktning mot ADHD inom förskola. Studien visar att barnets beteende pÄverkar dess förstÄelse hos omgivningen, för barnets sÀtt att vara och dess behov.  Samtliga intervjupersoner arbetade pÄ ett liknande sÀtt nÀr det gÀller barn med ett avvikande beteende.

SAMMANFATTNING: (Abstract)Syftet med studien var att utifrÄn tre lÀrares och en socialsekreterares perspektiv söka en förstÄelse om hur samarbetet med barn som far illa ser ut, vilka tecken ett barn som far illa kan uppvisa och vilka faktorer som avgör om en lÀrare anmÀler ett barn till socialtjÀnsten. Syftet besvarades med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och analys av svaren i förhÄllande till tidigare forskning och teoretiska utgÄngspunkter. De viktigaste resultaten i studien var att intervjupersonerna inte kÀnde till alla tecken pÄ att barn far illa, att det finns ett flertal faktorer som pÄverkar om en lÀrare anmÀler ett barn till socialtjÀnsten och att samarbetet mellan skolan och socialtjÀnsten inte Àr tydligt nog. Slutsatsen visade att det behövs mer kunskap för att upptÀcka barn som far illa, att samarbetet mellan skolan och socialtjÀnsten behövs göras mer tydligt. Att lÀrarna behöver fÄ mer möjligheter till stöttning med elever som far illa för att minska faktorer som kan pÄverka lÀrares anmÀlningsbenÀgenhet..

Studiens syfte var att undersöka pedagogers skilda uppfattningar av barn i behov av sÀrskilt stöd och deltagandet i Marte Meo handledning. Studien Àr en kvalitativ studie med en fenomenografisk ansats som bygger pÄ intervjuer med ett antal pedagoger i förskola och skola. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för studien var: Vilka skilda uppfattningar av barn i behov av sÀrskilt stöd förekommer hos pedagoger efter deltagande i Marte Meo handledning? PÄ vilka skilda sÀtt uppfattar nÀmnda pedagoger den erhÄllna handledningen i Marte Meo? Resultatet visar pÄ kvalitativt skilda uppfattningar av studerade fenomen och företeelser. Det framgÄr att pedagogerna har erfarenheter av barn i behov av sÀrskilt stöd och Marte Meo handledning.

Döende patienter som vÄrdas pÄ sjukhus har ibland minderÄriga barn. Dessa barn Àr i stort behov av stöd vilket sjuksköterskan har som uppgift att tillgodose. I nulÀget brister detta dÄ mÄnga sjuksköterskor saknar kunskaper inom omrÄdet. För att stödja barn till en döende förÀlder pÄ ett optimalt sÀtt krÀvs kunskap om barns förstÄelse av döden, reaktioner pÄ förlust av en förÀlder samt hur sjuksköterskan kan kommunicera med barn och förÀldrar. En litteraturstudie har genomförts i syfte att belysa sjuksköterskans stöd till barn som anhöriga nÀr en förÀlder Àr döende.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur vuxna barn till missbrukare har pÄverkats av att vÀxa upp i ett hem dÀr det förekommer missbruk. Vi har gjort en vetenskaplig kunskapsöversikt dÀr vi anvÀnt oss av internationella och nationella artiklar samt relevant litteratur för att fÄ en övergripande kunskapsöversikt om Àmnet.I vÄr studie har vi funnit en rad risker som barn till missbrukare riskerar att utsÀttas för bÄde nÀr det gÀller psykisk ohÀlsa, stressymptom och sjukdomssymptom. De löper Àven större risk för barnolycksfall samt eget missbruk. Vi har funnit att bra sjÀlvkÀnsla grundar sig i socialt stöd och dessa tvÄ faktorer Àr viktiga för att barn till missbrukare ska kunna utnyttja den inre motstÄndskraft de besitter. Vi har sett att förÀldrar med missbruk har svÄrigheter att utgöra det sociala stödet för barnet och dÀrför har syskon och socialt nÀtverk utanför familjen stor betydelse.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur barn med funktionsnedsÀttning framstÀlls i barnlitteratur samt hur framstÀllningen kan pÄverka lÀsarens syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. En textanalys, utförs pÄ tre barnlitterÀra verk, publicerade mellan 2005 och 2010, som gÄr att finna pÄ bibliotek i en svensk storstad. Undersökningens primÀra utgÄngspunkt Àr sprungen ur diskursteori och förutsÀtter dÀrmed att sprÄket i barnlitteratur pÄverkar hur barn ser pÄ och agerar i vÀrlden. Diskursteori, tillsammans med semantisk kategorisering, ligger till grund för den metod som anvÀnds, dÀr beskrivande ord och fraser frÄn undersökningens kÀllor kategoriseras efter vissa kriterier. Analysen visar varierande resultat mellan de tre böckerna och det dras dÀrmed inga generella slutsatser angÄende hur barn med funktionsnedsÀttning framstÀlls i barnlitteratur.

Jag har i mitt examensarbete studerat barns syn pÄ stress. Vad de tror orsakar stress, hur man kÀnner sig och om man kan göra nÄgonting Ät det. Genom enkÀtundersökningar i en fyra, en sexa och en Ätta har jag fÄtt fram barnens tankar om stress. Jag har ocksÄ lÀst mycket intressant litteratur inom omrÄdet för att fördjupa mina kunskaper och ta del av vad andra personer har kommit fram till angÄende barn och stress. Litteraturen har jag ocksÄ anvÀndt som grund till den empiriska studien.

Syftet med undersökningen var att belysa hur barn till missbrukande mammor pÄverkas, samt att klarlÀgga hur denna pÄverkan, enligt intervjupersonernas erfarenheter, skulle kunna komma att inverka pÄ barnen och dessas utveckling. Vi har Àven undersökt hur barnen pÄverkas av att finnas med i mammans missbruksbehandling, och hur behandlingen ser ut för att barnens behov skall tillgodoses under denna period. FrÄgestÀllningarna var: Vilken pÄverkan kan mammors missbruk medföra pÄ deras barn? Hur pÄverkas barn av att vistas tillsammans med sina mammor i deras missbruksbehandling? samt Hur ser behandlingen ut för att barns behov skall kunna tillgodoses under mammans behandlingsperiod? Intervjuerna genomfördes med tre behandlare vid ett mamma-barn behandlingshem. Metoden som anvÀndes var kvalitativ intervju med ett halvstrukturerat upplÀgg och vi anvÀnde oss av intervjuguide som redskap.

Samspel mellan barn med sprÄkstörningar och barn utan nÄgra uppkomna sprÄkstörningar. En studie pÄ tvÄ integrerade sprÄkavdelningar i förskolan. Syftet med examensarbetet Àr att ge en beskrivning av hur samspelet kan se ut mellan barn med sprÄkstörningar och barn utan nÄgra uppkomna sprÄkstörningar pÄ tvÄ integrerade sprÄkavdelningar i förskolan. Ett visst fokus ligger pÄ att synliggöra hur den talade kommunikationen kan se ut. Litteratur och tidigare forskning kring; barns samspel, lek, kommunikation, barns sprÄkutveckling, sprÄkstörning och integrering presenteras.

VÄrt syfte Àr att problematisera lojalitetsbegreppet och lojalitetsteorier nÀr de appliceras pÄ barn. En explorativ metod har anvÀnts dÄ vi ville fÄ en djupare förstÄelse för relationen mellan barn och kundlojalitet. För att fÄ en grundförstÄelse har vi gjort en sammanstÀllning av det teoretiska fÀltet. DÀrefter har vi gjort en kvalitativ undersökning i form av djupintervjuer med sakkunniga samt fokuserade gruppintervjuer med förÀldrar och barn. En abduktiv ansats har antagits för att försöka finna och förstÄ samband och underliggande mönster.

Tidigare forskning av hÀlsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med funktionsnedsÀttning har visat att de skattar sin hÀlsa lÀgre jÀmfört med den typiska populationen. HÀlsorelaterad livskvalitet tycks dessutom variera mellan olika diagnosgrupper. Kunskap om hÀlsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med olika funktionsnedsÀttningar har fortfarande brister dÀrför finns ett behov av ytterligare studier. Det finns dessutom ett behov av dessa studier i kliniska sammanhang. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva hÀlsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med olika funktionsnedsÀttningar i VÀsterbotten.