A controversial party?s entry into parliament - a review of Expressen?s depiction of the Sweden Democrats (Sverigedemokraterna)The purpose of this essay was to study how Expressen presents the Sweden Democrats, as well as reasoning about the effects this depiction could have on the citizens? opinion. Using a quantitative method I studied 122 articles, and through a qualitative method four of these could be further analyzed to reach a deeper result. The theoretical perspective that was applied in this study was primary agenda-setting and framing theory, to illuminate the power of media. The result showed that a prominent theme was to present Sweden Democrats as racists.

Inledning: Psykisk ohÀlsa bland barn- och ungdomar Àr ett vÀxande problem som bör upptÀckas och behandlas sÄ tidigt som möjligt. Skolsköterskan har vid hÀlsosamtalet ett ypperligt tillfÀlle att identifiera psykisk ohÀlsa hos eleven.Syfte: Att genom journalgranskning visa skillnader/likheter i psykisk ohÀlsa bland barn- och ungdomar i olika Äldrar, med olika kön och frÄn olika omrÄden av stadsdelen VÀstra Hisingen. Metod: Eleverna valdes frÄn Ärskurserna fyra och sju/Ätta frÄn skolomrÄdena BiskopsgÄrden samt Torslanda. En retrospektiv journalgranskning av det standardiserade hÀlsosamtalet genomfördes. Dessa analyserades kvantitativt och illustrerades med citat ur journalerna.

Syftet med denna konsumtionsuppsats a?r att underso?ka vilka effekter ho?gla?sning av barnlitteratur har fo?r barnet. Vi har studerat forskning som bero?r hur la?rarens och fo?ra?ldrarnas ho?gla?sning sker och vilken pa?verkan det har pa? barnets la?sutveckling. La?sning som en del av elevers spra?kliga fo?rma?ga har o?ver tid fo?rsa?mrats i svenska skolor.

Eftersom det har blivit allt mer vanligt med psykisk ohÀlsa i dagens samhÀlle, valde vi att undersöka hur förskolepersonal ser pÄ sitt arbete till de barn vars förÀldrar lider av psykisk ohÀlsa pÄ olika förskolor i södra SkÄne. I studien anvÀnds begreppet psykisk ohÀlsa och med det menar vi förÀldrar som inte mÄr bra, det kan bero pÄ flera olika anledningar, till exempel pÄ grund av skilsmÀssa, dÄlig ekonomi, depression eller stress. VÄra teoretiska utgÄngspunkter baserar sig pÄ Bowlbys anknytningsteori. Anknytningsteorin handlar om nÀra och kÀnslomÀssiga förhÄllande samt deras betydelse för den enskilda personens utveckling. Genom kvalitativ metod har vi intervjuat Ätta förskollÀrare och tvÄ barnskötare frÄn fem olika förskolor. Vi har sedan sammanstÀllt, tolkat och analyserat den transkriberade empirin, dÀr det empiriska underlaget Àr grundat pÄ bÄde strukturerade och ostrukturerade intervjuer, det vill sÀga ett semi strukturerat intervjusÀtt. Resultatet av denna studie har visat sig att det mest grundlÀggande för pedagogerna Àr att ge barnen trygghet, synliggöra dem och att vara en kompletterande anknytningsperson..

Allt fler barn i Sverige upplever en skilsma?ssa eller separation, vilket medfo?r ett va?xande ja?mlikhetsproblem da? tidigare forskning visat att fo?ra?ldrars skilsma?ssa eller separation kan ha negativ inverkan pa? barns skolprestationer och utbildningsniva?. Utbildning anses vara fundamental fo?r ma?nniskors livschanser senare i livet och vid en skilsma?ssa eller separation minskar fo?ra?ldrarnas mo?jligheter att sto?dja sina barn i deras utbildning. Med detta som utga?ngspunkt a?r syftet att underso?ka om barn med skilda eller separerade fo?ra?ldrar tenderar att ha fa?rre utbildningsa?r ja?mfo?rt med barn i intakta ka?rnfamiljer.

Kra?nkande behandling och mobbning a?r ett stort problem i skolorna idag, na?got som ba?de Skolverket (2002), Myndigheten fo?r skolutveckling (2003) och barnombudsmannen Lena Nyberg (2005) har uppma?rksammat. Syftet med studien a?r, mot denna bakgrund, att underso?ka na?gra fo?ra?ldrars erfarenheter av samverkan med skolan i arbetet att fo?rhindra kra?nkande behandling och mobbning av deras egna barn. Studien syftar a?ven till att belysa fo?ra?ldrars roll som en resurs i va?rdegrundsarbetet generellt.

Syftet med undersökningen var att fÄ en bild av högstadieelevers uppfattning om hur fysisk aktivitet pÄverkar psykisk hÀlsa samt idrottsundervisningens pÄverkan pÄ psykisk hÀlsa.Det var en kvantitativ undersökning med enkÀter, dÀr 124 högstadieelever frÄn tvÄ mellansvenska skolor besvarade enkÀten.Resultatet visade att 85.5% av eleverna upplevde att fysisk aktivitet pÄverkar psykisk hÀlsa positivt nÀr det gÀller att kÀnna sig avslappnad, humöret, sjÀlvuppfattning och bÀttre livskvalitet. 71. 5 % av eleverna ansÄg att de i idrottsundervisningen fick de lÀra sig om hur fysisk aktivitet har betydelse för hÀlsan hela livet.DÀremot upplevde flertalet av eleverna att det som hÀnder i omklÀdningsrummet och i samband med duschen samt kamraternas pÄverkan i samband med idrottsundervisningen var stressande faktorer. .

Efter verksamhetsförlagd utbildning har författarna till studien uppmÀrksammat att det finns en brist hos vÄrdpersonal att uppmÀrksamma barn till alkoholmissbrukande förÀldrar. Tidigare studier och rapporter frÄn bland annat Socialstyrelsen stödjer att det finns brister i att uppmÀrksamma dessa barn. Tidigare studier visar Àven pÄ att barn som vÀxer upp i ett hem dÀr ett alkoholmissbruk föreligger löper ökad risk att drabbas av psykisk ohÀlsa. I Sverige berÀknas 20 procent av alla barn leva i ett hem dÀr det förekommer ett riskbruk av alkohol hos nÄgon av förÀldrarna. PÄ grund av detta Àr studiens syfte att belysa vuxna personers upplevelser av att som barn ha vÀxt upp i ett hem dÀr alkoholmissbruk har förekommit.

Syftet med denna studie var att undersöka vÄrdpersonals (N=108) attityder gentemot personer med psykisk ohÀlsa samt se om skillnader i attityder fanns beroende pÄ respondenternas utbildningsnivÄ och tidigare erfarenhet av psykisk ohÀlsa. Studien Àr en delstudie ur projekt Psykisk OhÀlsa som har en prospektiv longitudinell design. För att beskriva attityder gentemot personer med psykisk ohÀlsa anvÀndes frÄgeformulÀret Community Attitudes Towards Mental Illness (CAMI-s). Rekrytering av vÄrdpersonal skedde via enhetscheferna pÄ ett 70-tal psykiatriska avdelningar och vÄrdpersonal som dagligen arbetar med mÀnniskor med psykisk ohÀlsa tillfrÄgades om att delta. Resultatet visar inga signifikanta skillnader i attityder mellan olika (yrkesgrupper) utbildningsnivÄer och statistisk signifikans Äterfanns endast vid ett pÄstÄende, dÀr respondenterna tog stÀllning till om det bÀsta sÀttet att omhÀnderta mÀnniskor med psykisk sjukdom var att lÄsa in dem.

Det finns en samstÀmmig uppfattning inom forskningen att barn till psykiskt sjuka förÀldrar Àr en riskgrupp och att dessa barn i större utstrÀckning Àn andra kan utveckla sociala och psykiska problem under uppvÀxten eller i vuxen Älder. DÄ vuxenpsykiatrin Àr de som möter förÀldrarna till dessa barn har vi intresserat oss för professionella inom vuxenpsykiatrin för att försöka fÄnga deras tankar kring dessa barns situation och behov.Detta Àr en kvalitativ uppsats med syfte att undersöka hur personal inom vuxenpsykiatrin ser pÄ barn, barns behov och förÀldrars förmÄga nÀr förÀldrar lider av psykisk sjukdom. Vi har genomfört en fokusgruppsintervju med en grupp professionella pÄ en öppenvÄrdsmottagning. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande: Hur ser professionella inom vuxenpsykiatrin pÄ behoven hos barn dÄ förÀldrar lider av psykisk sjukdom? Hur resonerar professionella inom vuxenpsykiatrin kring förÀldraförmÄgan dÄ förÀldrar lider av psykisk sjukdom? Hur ser professionella inom vuxenpsykiatrin pÄ barnperspektivet och hur pÄverkar det deras arbete? Vad anser professionella inom vuxenpsykiatrin att man kan eller bör göra för att möta behoven hos barnen?VÄrt resultat visar att deltagarna i vÄr fokusgruppsintervju gjorde skillnad pÄ barns behov utifrÄn deras Älder och att de ansÄg att olika diagnoser hos förÀldrar skapar olika förutsÀttningar för förÀldraförmÄgan.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka hur familjehemsfo?ra?ldrar upplever att deras anknytning samt förÀldraroll pÄverkas utifrÄn att barnen Àr familjehemsplacerade. Metoden som anvÀndes i studien var kvalitativ och elva familjehemsförÀldrar frÄn Ätta familjehem intervjuades. Studiens empiri analyserades med hjÀlp av anknytningsteori samt systemteori. Resultatet visade att samtliga intervjuade familjehem i nÄgon mÄn pÄverkades av komplexiteten i familjehemsuppdraget, vilket pÄverkade deras förÀldraroll och anknytning till de placerade barnen.

Barn som bevittna vÄld i nÀra relationer brukar likstÀllas med att utsÀttas för psykisk misshandel. Att utsÀttas för psykisk misshandel som barn kan resultera i en mÀngd skadeverkningar, detta pÄ sÄvÀl kort som lÄng sikt. Studiens syfte Àr att synliggöra barnens situation nÀr de bevittnar vÄld i nÀra relationer, vad sÀger aktuell forskning om detta? Den anvÀnda metoden i denna studie Àr en kvalitativ, systematisk litteraturstudie med en induktiv ansats och kvalitativ innehÄllsanalys. Studien Àr baserade pÄ internationella och nationella vetenskapliga artiklar Den teoretiska utgÄngspunkt som anvÀnts var anknytningsteori och copingteori.

Den psykiska ohÀlsan ökar alltmer i samhÀllet och en utsatt grupp Àr universitetsstudenter. Ett uttryck för psykisk ohÀlsa Àr utbrÀndhet, som bestÄr av tre dimensioner: emotionell utmattning, cynism samt bristande upplevd prestation. Positiv hÀlsa har av tradition inte studerats lika mycket, men har kommit att intressera allt fler forskare. Ett begrepp inom positiv hÀlsa Àr psykologiskt vÀlbefinnande, som bestÄr av sex olika dimensioner. FörÀldraskapets betydelse för den psykiska hÀlsan har visat sig variera, varför syftet med studien var att undersöka hur förÀldraskapet pÄverkar det psykologiska vÀlbefinnandet och graden av utbrÀndhet hos studenter.

Bakgrund: MÄnga patienter i den psykiatriska vÄrden Àr förÀldrar till barn under 18 Är. Studier har visat att sjuksköterskorna brister i att uppmÀrksamma barn till psykiskt sjuka förÀldrar. Det finns en brist pÄ kunskap och utbildning gÀllande barns upplevelser av att ha en förÀlder med psykisk sjukdom. Barn har enligt hÀlso-och sjukvÄrdslagen rÀtt att vara delaktiga. Syfte: Att beskriva barns upplevelser av att ha en förÀlder som lider av psykisk sjukdom Metod: Artikelsökningar utfördes i PsycInfo, PubMed och Cinahl.

Bakgrund: Psykisk sjukdom tros ha funnits i alla tider och pÄverkan pÄ familjen Àr stor, inte minst för barnen. Det finns lagar som betonar att anstÀllda inom hÀlso- och sjukvÄrd ska se till barnets bÀsta. Trots detta var det svÄrt att fÄ fram uppgifter om antal barn i Sverige som vÀxer upp med psykiskt sjuk förÀlder. Enligt kartlÀggningar gjorda av Socialstyrelsen uppskattas det att mellan 20-40 % av vuxenpsykiatrins patienter har minderÄriga barn.Syfte: Att fÄ kunskap om barns upplevelse av att vÀxa upp med en psykiskt sjuk förÀlder.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad pÄ sju vetenskapliga originalartiklar. Texten analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehÄllsanalys.Resultat: I studien framkom sex olika kategorier.