Som grafisk formgivare a?r framtiden i ett utvecklande stadium, da?r de tryckta publikationerna o?verga?r till allt fler digitala alternativ. I detta kandidatarbete beskrivs oron fo?r tryckproduktionens framtid och hur vi med hja?lp av kommunikationssa?ttet Crossmedia kan hitta en lo?sning pa? problemet. Kommunikationssa?ttet fo?rutsa?tter inte bara fo?rdelar fo?r tryck utan a?ven andra mediekanaler i digital form, da?r mediedelarna fa?r mo?jlighet att samspela fo?r att kunna na? ut till en bredare publik. Det jag kommer fram till under min teoretiska del fo?rsta?rks i en produktion, da?r jag tilla?mpar min tidigare forskning i en prototyp av en Crossmediakampanj.

Det hÀr arbetet handlar om hur man som lÀrare ska bemöta ett barn som sörjer och hur barnet som sörjer reagerar. HÀr tas Àven upp hur och nÀr man berÀttar för ett barn att nÄgon dött. Det Àr av betydelse att vi som arbetar med barn vet hur man kan hjÀlpa dessa att gÄ vidare i livet, hur vi hjÀlper dem att bearbeta sin sorg. Genom intervjuer med en rektor och en prÀst fÄr man veta hur en utsatt skola har agerat under en krissituation och hur samarbetet mellan skolan och samhÀllet kan fungera. I arbetet har jag Àven tagit upp hur viktigt det Àr att ha en handlingsplan för krissituationer.

AbstractIdag Àr det ca 30 % av befolkningen som upplever nÄgon form av psykisk ohÀlsa, mÄngasöker vÄrd via primÀrvÄrden dÀr de hÀnvisas till HÀlsocentraler som erbjuder KBT behandlingför psykisk ohÀlsa. De flesta söker för diagnoser som depression och ÄngesttillstÄnd. Eftersomdet kan vara lÄnga köer för individuell terapi erbjuds KBT behandling i grupp som ettalternativ till enskild terapi.Denna studie Àr en utvÀrdering av en KBT behandling i grupp inom PrimÀrvÄrden vid enHÀlsocentral i norra Sverige. Sex deltagare har intervjuats efter avslutad gruppbehandling.Materialet i studien har genomgÄtt en kvalitativ innehÄllsanalys. Teman som framkom istudien Àr psykologisk flexibilitet, perspektivtagande, smÄgruppsprocesser,beteendeförÀndringar och tilltro till den egna förmÄgan.Resultatet visar pÄ att samtliga deltagare Àr positiva till den behandling i gruppform som deerbjudits.

Forskning som har undersökt hur djur pÄverkar mÀnniskan har funnits i mÄnga Ärtionden, men det var först under 1900-talets sista decennier som omrÄdet expanderade kraftigt. MÄnga vetenskapliga discipliner har intresserat sig för Àmnet och det finns en hel del forskning kring djurs inverkan pÄ mÀnniskans vÀlbefinnande och mÄende. Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur mÀnniskor som har ÄterhÀmtat sig frÄn psykisk ohÀlsa konstruerar berÀttelser om den processen i relation till djur. Vi har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med kvinnor som haft nÄgon form av psykisk ohÀlsa och som i sin ÄterhÀmtningsprocess spenderat tid pÄ en hÀstgÄrd. Vi har ocksÄ genomfört deltagande observationer pÄ denna gÄrd som vi sedan har anvÀnt i vÄr analys.

Denna narrativa studie syftar till att genom förskollÀrares berÀttelser fÄ en förstÄelse för hur förskollÀrarekan bemöta barn i sorg pÄ förskolan. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar:· Vad berÀttar förskollÀrarna att det finns för olika reaktioner pÄ sorg bland barn i förskolan?· Hur berÀttar förskollÀrarna att barn kan hantera sorg i förskolan?Genom kvalitativa intervjuer med fem förskollÀrare har vi av dessa i resultatet sammanstÀllt narrativaberÀttelser. En del förskollÀrare har delat med sig av starka berÀttelser kring barn i sorg ochandra har delat med sig av sina tankar kring barn i sorg. Eftersom vi utgÄtt frÄn en narrativ teori Àralla berÀttelserna av lika vÀrde och ingen berÀttelse belyses mer Àn nÄgon annan.

I Sverige a?r fo?ra?ldrar och elever sedan bo?rjan pa? nittiotalet fria att sja?lva va?lja vilken skola de vill. I vilken utstra?ckning det fria skolvalet utnyttjas skiljer sig emellertid mellan olika samha?llsgrupper. Enligt tidigare forskning verkar ho?g socioekonomisk status och utbildningsniva? vara en bidragande faktor bakom ett aktivt skolvalsdeltagande.

Forskning som har undersökt hur djur pÄverkar mÀnniskan har funnits i mÄnga Ärtionden, men det var först under 1900-talets sista decennier som omrÄdet expanderade kraftigt. MÄnga vetenskapliga discipliner har intresserat sig för Àmnet och det finns en hel del forskning kring djurs inverkan pÄ mÀnniskans vÀlbefinnande och mÄende. Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur mÀnniskor som har ÄterhÀmtat sig frÄn psykisk ohÀlsa konstruerar berÀttelser om den processen i relation till djur. Vi har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med kvinnor som haft nÄgon form av psykisk ohÀlsa och som i sin ÄterhÀmtningsprocess spenderat tid pÄ en hÀstgÄrd. Vi har ocksÄ genomfört deltagande observationer pÄ denna gÄrd som vi sedan har anvÀnt i vÄr analys.

Denna studie genomfördes 25 mars till 27 maj 2013 pÄ C-nivÄ vid Södertörns Högskola.  I studien studeras tre svenska kvinnor och fyra svenska mÀn som vÀljer att inte ha barn. De övergripande frÄgestÀllningarna Àr: Hur beskriver kvinnor och mÀn sitt val att inte ha barn?Hur bemöts de som vÀljer att inte ha barn av omgivningen? Hur svarar de som vÀljer att inte ha barn pÄ bemötandet frÄn omgivningen? Studien Àr kvalitativ dÀr grundliga personliga intervjuer genomfördes. För analys av intervjumaterial valdes teorier om heteronormativitet, stÀmpling samt stigmatisering. Studiens resultat visar att kvinnor och mÀn som vÀljer att inte ha barn, i olika grad beroende pÄ sammanhang, blir ifrÄgasatta och fÄr möta negativa reaktioner frÄn omgivningen.

Examensarbetet utvecklar en miljö för barn och ungdomar i olika Äldersgrupper, dÀr bÄde inne- och uterum Àr av lika stor vikt. Vidare utvecklar projektet gestaltningen och anvÀndningen av en befintlig park i Stockholm..

Bakgrund: I Sverige har cirka 95000 mÀnniskor nÄgon form av autismspektrumtillstÄnd. AutismspektrumtillstÄnd Àr en kognitiv funktionsnedsÀttning dÀr problem som kommunikation, sociala samspel och förestÀllningsförmÄga kan uppstÄ. Djur i vÄrden pÄverkar positivt pÄ mÀnniskans hÀlsa. Djurunderstödda interventioner Àr aktiviteter eller terapiformer som sjuksköterskan kan anvÀnda vid omvÄrdnad av barn med autismspektrumtillstÄnd. Syfte: Att beskriva hur sÀllskapsdjur pÄverkar samt upplevs pÄverka barn med autismspektrumtillstÄnd.

Children in vulnerable life situations An interview study of teachers' knowledge to interpret the signals of child abuse.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera huruvida det finns belÀgg för att barn med koncentrationssvÄrigheter har lÀttare för att ta till sig undervisningen utomhus Àn inomhus. Detta har jag undersökt dels genom att lÀsa litteratur och dels genom intervjuer med pedagoger. Jag har intervjuat fem pedagoger om deras uppfattningar om hur barn med koncentrationssvÄrigheter och andra grupper av barn tar till sig undervisningen utomhus jÀmfört med inomhus.Resultatet visar att barn som bedöms ha koncentrationssvÄrigheter ofta har lÀttare för att ta till sig utomhusundervisningen jÀmfört med inomhusundervisningen. Men resultatet visar Àven att alla barn i nÄgon mÄn har fördel av utomhusundervisning. Detta beror bl.a.

Bakgrund: En god hÀlsa krÀver ett psykiskt sÄ vÀl som fysiskt vÀlbefinnande. De goda fysiologiska effekterna av fysisk aktivitet har lÀnge uppmÀrksammats och ny forskning pekar Àven pÄ flertalet psykologiska vinster. Det Àr dessutom allmÀnt kÀnt att en stillasittande livsstil kan leda till en rad olika sjukdomar och försÀmrat hÀlsotillstÄnd. Patienter med psykisk ohÀlsa som vÄrdas under tvÄng har begrÀnsade möjligheter till aktivitet och ett minskat sjÀlvbestÀmmande gÀllande upprÀtthÄllandet av en god fysisk hÀlsostatus.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka yrkesverksamma sjuksköterskors erfarenheter av fysisk aktivitet för patienter som vÄrdas inom psykiatrisk tvÄngsvÄrd. Metod: Designen var en empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats.

The aim with this project was to describe how nursing staff working in the home care environment perceive their level of knowledge regarding mental ill health and if this level of knowledge is sufficient / insufficient in their dealings with mentally ill patients. The study is empirical and a qualitative method has been used. Questionaires have been used and interviews have been carried out with nurses working in the home care system and data has also been collected from previous research in this area. Result The result show that home care nurses consider that they have inadequate knowledge of treating patients with mental ill health and they seek more training, guidance and collaboration with psychiatric nurses. Conclusion Increased knowledge of mental health care and continuous guidance would make home care nurses more confident in their dealings with patients suffering from mental ill health.

Syftet med denna undersökning Àr att försöka fÄ fram hur barn tÀnker och regerar inför begreppet tro. Syftet Àr Àven att fÄ reda pÄ vad de tÀnker pÄ och deras inre funderingar.De frÄgor som jag har stÀllt mig Àr följande:Hur stÀller sig barnen inför begreppet tro?Har de nÄgra trosfunderingar?Har barn nÄgra ?djupare? funderingar?Hur ser dessa funderingar ut?Vad ger lÀrarna eleverna för chans att fÄ ventilera sina funderingar?.