Bakgrund: Hud-mot-hudmetoden ?r en erk?nd v?rdmetod inom neonatalv?rden. Metoden utvecklades p? 1970-talet i Bogot? d? det r?dde brist p? kuv?ser och spridningen av infektioner var h?g. Barnet placeras p? f?r?lderns br?st i en uppr?tt position med benen upp under magen, likt en groda.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka om det finns en beredskap bland specialpedagoger att möta barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa i förskola och skola i en kommun i södra Sverige. Sammanfattningsvis visar resultatet pÄ att barn pÄverkas av förÀldrar med psykiskt ohÀlsa. Det finns en beredskap och kunskap hos specialpedagoger att uppmÀrksamma barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa. DÀremot finns ett behov av att utöka samarbetet med socialtjÀnsten..

Idrotten engagerar och bero?r ma?nniskor. La?gg da?rtill att ideellt arbete sysselsa?tter ma?nga fo?ra?ldrar. Detta a?r bakgrunden till uppsatsen.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur f?r?ldrar till barn med obesitas upplever gemensamma familjem?ltider. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomf?rdes med fem deltagare, dessa rekryterades genom verksamheten Friskv?rdsgruppen i Kungsbacka kommun. Alla deltagarna har barn under 18 ?r som ?r med i Friskv?rdsgruppen och som har obesitas. Resultat: Deltagarna s?g ett stort v?rde av familjem?ltider och majoriteten prioriterar att f? till familjem?ltider under s?v?l vardagar som helger. Vidare visade resultatet p? fyra ?vergripande kategorier av upplevda hindrande faktorer f?r att f? till familje- m?ltiderna ? familjens livsfas, mental och fysisk stress, aktiviteter och olika scheman samt diagnoser, sjukdomar och medicinering.

Bakgrund: Psykisk ohÀlsa hos barn Àr ett vÀxande folkhÀlsoproblem. Att upptÀcka och sÀtta in insatser för att förebygga psykisk ohÀlsa hos barn Àr ett av barnhÀlsovÄrdens mÄl. FörÀldrastödsmetoder för att förebygga psykisk ohÀlsa Àr en insats pÄ folkhÀlsoomrÄdet som lÀmpar sig vÀl för ett evidensbaserat förhÄllningssÀtt. Familjen Àr en av de viktigaste faktorerna för att förebygga utvecklingen av psykisk ohÀlsa hos barn. Syfte: Syftet var att belysa effekten avmanualbaserade förÀldrastödsmetoder för prevention av psykisk ohÀlsa hos barn.Metod: Strukturerad litteraturstudie baserad pÄ 15 vetenskapliga artiklar.

Bakgrund Psykisk oh?lsa ?r ett v?xande folkh?lsoproblem som p?verkar patienter i alla ?ldrar. Inom somatisk akutsjukv?rd upplever sjuksk?terskor ofta utmaningar i m?tet med patientgruppen och patienterna sj?lva k?nner av stigmatisering och en oj?mlik v?rd. Syfte Syftet med litteratur?versikten ?r att sammanst?lla kunskap om sjuksk?terskors upplevelser av att m?ta patienter med psykisk oh?lsa i somatisk akutsjukv?rd.

Mot bakgrund av socialisationsprocessen och de rÄdande genusnormerna som verkar inom denna, Àmnar den hÀr studien undersöka huruvida sambandet mellan socialt stöd och psykisk hÀlsa bland barn och unga varierar enligt könskompositioner mellan förÀldrar och barn. Ytterligare ett syfte Àr att studera om ovanstÄende samband skiljer sig mellan Àldre och yngre barn.Uppsatsen Àr kvantitativ och studiens analyser baseras pÄ empirisk data frÄn Barn-LNU och Barn-ULF (2000-2001). Analyserna genomförs med linjÀr regression med hjÀlp av statistikprogrammet SPSS (n=1,964).Resultatet visar att det finns ett samband mellan socialt stöd frÄn förÀldrar och psykisk hÀlsa bland barn och ungdomar i Äldrarna 10-18 Är. Detta gÀller dock inte alla aspekter av socialt stöd. Resultatet visar vidare att den psykiska hÀlsan varierar enligt kön; pojkar har bÀttre psykisk hÀlsa Àn vad flickor har.

Barn vars fo?ra?ldrar nyligen genomga?tt en separation upplever o?kade ka?nslor av oro, sorg och ilska, vilka kan vara dolda fo?r omgivande personer (StĂžrksen et al. 2011). Vid sto?d och va?gledning fra?n vuxna har skilsma?ssobarn dock en stor kapacitet att a?terha?mta sig (Dyregrov & Yule, 2008).

Barn som vÀxer upp med en förÀlder med psykisk ohÀlsa löper större risk att sjÀlva drabbas av psykisk ohÀlsa. Det finns ett stort mörkertal kring hur mÄnga barn i Sverige som vÀxer upp under dessa förhÄllanden. Det Àr dock mÄnga som trots stora pÄfrestningar klarar sig bra i livet. Anledningarna till att barnen klarar sig bra Àr skyddsfaktorer som finns inom barnet och i dess omgivning.Uppsatsens syfte Àr att med kvalitativt angreppsÀtt, utifrÄn tvÄ perspektiv studera hur individer kan uppleva det att vÀxa upp med en förÀlder med psykisk ohÀlsa samt vilket stöd som mÄlgruppen kan efterfrÄga. Studiens resultat visar att uppvÀxten med en förÀlder med psykisk ohÀlsa kan pÄverka individen.

Vardagen sta?ller allt fa?rre krav pa? fysisk aktivitet och stillasittande aktiviteter har blivit allt vanligare. En av dessa aktiviteter a?r tv- och dataspel som idag tros ha fler uto?vare a?n fotboll och ishockey har tillsammans. Studiens syfte var da?rfo?r att underso?ka attityder och va?rderingar hos fo?ra?ldrar med tv- och dataspelande barn.

Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvalitet och lindra lidande n?r bot inte ?r m?jligt. F?r barn i livets slutskede st?lls s?rskilda krav p? v?rden, d? de befinner sig i en k?nslig utvecklingsfas. ?ven f?r?ldrar p?verkas d? deras upplevelse ofta pr?glas av starka k?nslor, behov av trygghet och ett n?ra samarbete med v?rdpersonalen.

Detta arbete handlar om barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa och som gÄr i barngruppsverksamheten FontÀnen. Verksamheten stöder sig pÄ olika fackböcker om barn som far illa och framförallt om barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa. Arbetsmetoden kommer frÄn KÀllan som Àr en barngruppsverksamhet för barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa. Arbetets syfte Àr att undersöka om och pÄ vilket sÀtt FontÀnen skapar förutsÀttning för barnen att hantera sin situation samt hur FontÀnen uppfyller uppgiften av att vara ?nÄgon? för barnen.

Forskningen om barns syn pÄ psykisk ohÀlsa Àr knapp och bristen pÄ skalor gör det svÄrt att generalisera resultat. DÀrför genomfördes en kvalitativ studie med syfte att undersöka hur 11-Äringar upplever psykiskt sjuka, om de har fördomar gentemot mÀnniskor med psykisk ohÀlsa och i sÄdana fall varför. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes pÄ svenska 11-Äringar frÄn tvÄ olika skolor. Deltagarna visade sig ha liten kunskap om psykisk ohÀlsa. Deltagarna hade vissa stereotyper och fördomar gentemot psykiskt sjuka Àven om de ocksÄ visade empati sÀrskilt dÄ de kÀnde nÄgon med psykisk sjukdom.

Psykisk ohÀlsa Àr ett viktigt hÀlsoproblem och dÄ framförallt hos barn och ungdom. Vid sidan av dessa barn finns förÀldrar som fortfarande inte fÄr ett tillrÀckligt bra bemötande av vÄrdpersonal, trots att deras deltagande anses som viktigt. Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva de upplevelser förÀldrar till barn med psykisk ohÀlsa har i mötet med vÄrdpersonal. Uppsatsen grundas pÄ Ätta kvalitativa artiklar som analyserats och delats in olika teman. I resultatet presenteras dessa som tre huvudteman: att bjudas in, behov av att bli bekrÀftad och att lÀgga sitt barn i nÄgon annans hÀnder.

Bakgrund: F?r?ldrars delaktighet i v?rden av sitt sv?rt sjuka barn ?r en h?rnsten inom familjecentrerad v?rd. Tidigare forskning visar att f?r?ldrar ?nskar vara delaktiga, men upplever att m?jligheten ofta begr?nsas av organisatoriska faktorer och barri?rer skapade av sjuksk?terskor inom intensivv?rden. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av f?r?ldrars delaktighet i v?rden av deras sv?rt sjuka barn p? en intensivv?rdsavdelning.