HudnÀra vÄrd Àr en vÄrdform som införts i Sverige för friska, fullgÄngna barn under vÄrdtiden pÄ BB. Det finns forskning pÄ de fysiologiska fördelarna för mamma och barn men lite forskning nÀr det gÀller hur mammor upplever hudnÀra vÄrd. För att barnmorskan ska kunna stödja och frÀmja anknytningen mellan mamman och barnet Àr det viktigt att fÄ kunskap om mammornas upplevelse. DÀrför Àr syftet att beskriva hur nyblivna mammor upplever hudnÀra vÄrd för det friska, fullgÄngna barnet de första timmarna efter förlossning och pÄ BB. Sju kvinnor intervjuades pÄ BB-avdelningen 12-48 timmar efter sin förlossning.

Förr beskrevs typ 2 diabetes som en Älderssjukdom men under de senaste Ärtiondena har en ökning Àven setts hos barn och ungdomar. Sjuksköterskors roll för att förebygga och frÀmja hÀlsa hos dessa barn Àr av stor vikt. Syftet med denna litteraturöversikt Àr att belysa hur barn och ungdomar samt deras förÀldrar ser pÄ att förebygga typ 2 diabetes och sjuksköterskors arbete med detta. UtifrÄn syftet gjordes en litteratursökning dÀr tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ inriktning granskades och utformade resultatet. Av resultatet framkom fem huvudkategorier med diverse subkategorier.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina Äterkommande hÀlsosamtal och hÀlsobesök en unik möjlighet att trÀffa alla elever och dÄ stÀlla frÄgan om de blivit utsatta för vÄld i hemmet. Det Àr en svÄr uppgift att stÀlla frÄgan om vÄld. Skolsköterskan Àr en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att frÄga barn om vÄld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor frÄn förskoleklass och till Ärskurs nio.

I den hÀr studien har vi, med hermeneutisk filosofisk forskningsansats och kvalitativ intervju som metod, undersökt hur begreppet trygghet kan tolkas och anvÀndas i relation till pedagogisk handling. Hur pedagogens syn pÄ trygghetsbegreppet kan visa sig i lÀrandesituationen mellan barn och pedagog. Intresset för begreppet trygghet vÀxte fram frÄn egna minnen frÄn vÄr första tid i skolan dÄ vi drog oss till minnes att trygghet var viktigt för att vilja lÀra. Med hermeneutiken som forskningsansats anvÀnds och problematiseras vÄr egen förförstÄelse kontinuerligt med egna reflektioner och tolkningar genom hela processen. Studien behandlar och problematiserar teoretiska perspektiv av begreppet trygghet och begreppet lÀrande.

Bakgrund Skolsköterskan arbetar i skolhÀlsovÄrden med uppdraget att bevara och förbÀttra barnens psykiska och fysiska hÀlsa samt verka för sunda levnadsvanor. Skolsköterskan ska vara delaktig i folkhÀlsoarbetet med bland annat fokus pÄ övervikt/fetma. Barn med övervikt och fetma kan riskera utveckla hÀlsoproblem och psykosociala konsekvenser senare i livet. Syftet med studien var att belysa skolsköterskans upplevelser i arbetet med övervikt och fetma hos barn frÄn 6 Är till och med 16 Är. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med halvstrukturerade frÄgor av tio verksamma skolsköterskor i en utvald kommun i södra Sverige. Intervjutexten analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet utmynnade i tvÄ teman: 1) Skolsköterskans möjligheter och begrÀnsningar att skapa en bra relation med överviktiga elever och deras förÀldrar och 2) Skolsköterskans möjligheter och begrÀnsningar att samarbeta med skolpersonal och övriga externa aktörer kring övervikt och fetma. Slutsats Genom samtalen hade skolsköterskan möjlighet att skapa nÀra relationer och stödja familjens egna resurser.

I denna studie behandlas olika teorier kring barn och ungdomars sociala utveckling och lÀrande i integration med djur. Vidare exemplifierar studien hur detta arbete med djur kan bedrivas. Undersökningen innefattar ocksÄ vad högskoleutbildade pedagoger i förskolan och skolan har för attityder kring att integrera djur i den pedagogiska verksamheten. För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av fÀltstudier baserade pÄ observationer, protokoll, intervjuer, och samtal.. I denna studie har Àven en enkÀtundersökning genomförts i syfte att ta reda pÄ attityder kring integration mellan barn/ungdomar och djur.

Tidigare forskning finner det angelÀget med vidare studier gÀllande lokala organisationsförhÄllanden för anmÀlningspliktigaprofessioner. Studien syftar dÀrför till att kartlÀgga hur rektorer som ansvarar för Ärskurs 7-9 pÄ kommunala grundskolor ien kommun i norra Sverige ser pÄ skolans ansvar nÀr barn far illa eller dÄ det finns misstanke om att ett barn far illa. Utöverdetta studeras Àven hur rektorerna resonerar kring barn som far illa eller misstÀnks fara illa samt skolans rutiner ochtillvÀgagÄngssÀtt i samband med detta. Fyra kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktÀr ligger till grund för studienoch intervjuerna har dÀrefter analyserats med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visar att barn som far illa ansesvara ett brett begrepp och att det i mÄnga situationer Àr svÄrt att avgöra om ett barn far illa eller inte.

Bakgrund Cirka sju procent av barnen i Sverige har diagnosen Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD), som ?r en neuropsykiatrisk funktionsneds?ttning som ofta f?ljs av sociala och empatiska sv?righeter. Lek utg?r en betydande del av barnets l?randeprocess. Genom lek socialiseras barn och utvecklas i samspel med andra.

Syfte: Med utg?ngspunkt i svensk nyhetsdebatt om barn och avancerad hudv?rd, syftar f?religgande uppsats till att synligg?ra och analysera hur barn (0?18 ?r) konstrueras diskursivt samt att unders?ka vem som tilldelas talutrymme i dessa diskussioner. Teori: Utifr?n ett diskursteoretiskt ramverk inspirerat av Foucault, bygger analysen p? utg?ngspunkten om spr?k som centralt och b?rare av diskursiva f?rest?llningar om hur n?got eller n?gon antas eller b?r vara. Det kombineras med barndomssociologiska teorier om barnsyn och att den r?dande synen p? barn ?r kontextuellt, kulturellt och historiskt betingad. Metod: Det empiriska materialet, best?ende av 19 nyhetsartiklar fr?n de svenska tidningarna Dagens Nyheter, Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet, G?teborgs-Posten, Svenska Dagbladet Junior och Kamratposten, har analyserats genom en kritisk inneh?llsanalys med en diskursanalytisk ansats inspirerad av Foucault f?r att synligg?ra diskursiva konstruktioner, diskurser samt de positioner och handlande som barn tillskrivs. Resultat: Av resultatet framg?r att barn konstrueras p? tre olika s?tt och att de olika konstruktionerna (o)m?jligg?r olika typer av handlande. Barn konstrueras genom spr?kliga mark?rer i artiklarna som konsumenter, som s?rbara och som kompetenta.

Syftet med uppsatsen Àr att se hur elever vÀrderar matematikkunskaperna som fÄs i undervisningen i gymnasieskolan och om eleverna kan dra nytta av kunskaperna i relation till vardagen, kommande studier och yrkesroll. Med hjÀlp av gruppintervjuer kom jag fram till att eleverna vÀrderar matematikkunskaperna högt, framförallt kunskaper i den ?grundlÀggande matematiken? som innebÀr addition, subtraktion, multiplikation och division. Matematikkunskapen vÀrderas högt och ses i relation till vardagen, kommande studier och yrkesroll. Elevernas positiva attityd till Àmnet finns och eleverna beskriver att lÀrarens motivation till vad och varför de skall lÀra sig en viss kunskap, ses som betydelsefull.

ABSTRAKTChristina KilpelÀinen?Att möta barn med neuropsykiatriska symtom i grundskolan??To approach children with neuro psychiatric symptoms in elementary school?Antal sidor: 42Syftet med mitt examensarbete Àr att fÄ en utökad kunskap och förstÄelse för barn med neuropsykiatriska symtom i grundskolan. Kunskap skapar förstÄelse, vilket leder till att man bemöter och strukturerar skoldagen pÄ ett individuellt sÀtt. Det ska vara lika naturligt att kompensera miljön för barn med neuropsykiatriska symtom i grundskolan, som att kompensera ett nÀrsynt barn med glasögon eller en hörselnedsÀttning med hörapparat. Jag vill ha svar pÄ vad neuropsykiatriska symtom innebÀr och hur man kan strukturera och bemöta dessa barn i grundskolan.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur förÀldrar och barn upplever de lÀs- och skrivaktiviteter som utförs i hemmen, samt att ta reda pÄ hur förÀldrarna upplever samarbetet med skolan betrÀffande de lÀs- och skrivuppgifter som skickas hem.I VetenskapsrÄdets (2006) text framhÄlls det att förÀldrar och skola har ett gemensamt ansvar betrÀffande barnets lÀs- och skrivutveckling. DÀrmed Àr det angelÀget att verksamma pedagoger i skolan fÄr kunskap om barns och förÀldrarnas upplevelser och hur förÀldrarna uppfattar samarbetet. Ett gott samarbete och en god relation mellan hem och skola gynnar barnets kunskapsutveckling.Inledningsvis presenteras en rad teorier, perspektiv och tidigare forskning betrÀffande barns möte med skriftsprÄket och dess inverkan pÄ barnets egna lÀs- och skrivutveckling. DÀrtill framhÄlls samarbetet mellan hem och skola, och dess betydelse för barnets egen kunskapsutveckling.Undersökningen genomfördes via kvalitativa gruppintervjuer, dÀr ett barn och en förÀlder ingick i varje grupp. Det resultat som framkom i studien visar att det förekommer nÄgon form av lÀs- och skrivaktiviteter i alla hem och tre fjÀrdedelar av informanterna upplever lÀs- och skrivaktiviteter som positiva.

Syftet med uppsatsen var att undersöka socialsekreterares förklaringsmodeller för hedersrelaterat vÄld i förhÄllande till annat vÄld i nÀra relation och eventuella skillnader eller likheter mellan dessa. Syftet var Àven att undersöka vilka effekter deras förklaringsmodeller fÄr för deras klienter. FrÄgestÀllningarna vi besvarar i uppsatsen Àr vilka förestÀllningar socialsekreterarna har om hedersrelaterat vÄld i förhÄllande till annat vÄld i nÀra relation, hur deras förestÀllningar om offer och förövare inom hedersrelaterat respektive annat vÄld i nÀra relation ser ut samt om dessa förestÀllningar pÄverkar deras arbete med klienter.Vi har utfört enskilda intervjuer med fem socialsekreterare som arbetar i Göteborgs kommun. Genom att anvÀnda oss av postkolonial teori, systemteori, makt, essentiellt och socialkonstruktionistiskt perspektiv pÄ etnicitet och kultur samt tre forskningsteoretiska perspektiv (kulturellt perspektiv, könsperspektiv och intersektionellt perspektiv) pÄ hedersrelaterat vÄld har vi kommit fram till att socialsekreterarna gör en skillnad pÄ hedersrelaterat vÄld i förhÄllande till annat vÄld i nÀra relation. Skillnaden ligger frÀmst i att de kopplar hedersrelaterat vÄld till kultur och systemteoretiska förklaringsmodeller, medan annat vÄld i nÀra relation tillskrivs individuella förklaringsmodeller.

Sammanfattning Bakgrund: Typ 1 diabetes Ă€r en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland barn. MĂ„let för all diabetesbehandling hos barn Ă€r att normalisera blodsockernivĂ„n för att undvika senkomplikationer i vuxen Ă„lder. Eftersom barnet tillbringar en stor del av dagen i skolan sĂ„ behöver behandlingen fungera bra under skoldagen. År 2008 uppgav barndiabetesteam i Sverige att ca 50 % av alla barn med diabetes i lĂ„g- och mellanstadiet inte fĂ„r ett tillrĂ€ckligt stöd i sin diabetesbehandling i skolan. En funktion som diabeteskonsulent har testats i Jönköpings lĂ€ns landsting under tvĂ„ Ă„r för att erbjuda kunskaper som skolpersonal behöver angĂ„ende diabetes.Syfte: Att beskriva diabeteskonsulentens möjlighet att pĂ„verka de stöd som barn med typ 1 diabetes fĂ„r i skolan.

Arbetet syftar till att uppmÀrksamma och problematisera förskolepedagogens förhÄllningssÀtt gentemot barn som ofta hamnar i ensamlek, samt uppmÀrksamma vilka samband som beskrivs mellan barns ensamlek och deras sprÄkutveckling. I vÄr undersökning av hur verksamma pedagoger ser pÄ ensamlekande barn har vi genomfört kvalitativa djupintervjuer med inspiration frÄn fenomenologin som utgÄngspunkt. Undersökningen visar att pedagogerna inte sÄg nÄgot fel i att vissa barn ofta hamnar i ensamlek sÄ lÀnge det Àr sjÀlvvalt. DÀremot om ensamleken beror pÄ att barnet vill men har svÄrt för att leka i samspel med andra beskriver pedagogerna hur de genom eget deltagande kan stötta och hjÀlpa barnet till en samspelande lek med andra barn. Pedagogerna upplevde att förskoleverksamheten Àr fylld med vardagliga rutiner och regler som kan utgöra en hindrande faktor för barnens lek.