AbstraktBakgrund: NÀr en familj befinner sig i den pediatriska palliativa vÄrden genomgÄr de en kris. DÀrför Àr det av stor vikt att sjuksköterskan har ett familjefokuserat bemötande. Att ge stöd och inge trygghet ska ingÄ i omvÄrdnaden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa omvÄrdnaden av barn och deras familjer inom den palliativa vÄrden. Metod: Litteraturstudien utfördes genom litteratursökning i databaserna PubMed och Cinahl.

Studiens syfte var att unders?ka hur pedagoger i f?rskolan uppfattar att de arbetar med fenomenet delaktighet f?r barn med diagnosen autism i verksamheten. Unders?kningen byggdes p? tv? fr?gest?llningar: 1. Hur uppfattar f?rskolepedagoger att barnen med diagnosen autism ?r delaktiga i verksamheten? 2.

Bakgrund:I bakgrunden redogörs för hur forskningsfÀltet ser ut inom begreppen koncentrationssvÄrigheter och utomhuspedagogik. Begreppet koncentrationssvÄrigheter Àr vÀldigt komplext och i bakgrunden sÀtts det i relation till vad koncentration Àr. Utomhuspedagogiken Àr ett förhÄllningssÀtt dÀr barns lÀrande utgÄr frÄn att uppleva med alla sinnen i naturen och dÀr barnen fÄr erfarenheter genom praktiska övningar. För barn med koncentrationssvÄrigheter har miljön stor inverkan och hur den pedagogiska verksamheten Àr utformad grundar sig pÄ vilket synsÀtt man som pedagog har pÄ dessa barn.Syfte:Syftet med vÄr studie Àr att undersöka om utomhuspedagogik kan ses som ett möjligt verktyg i förskoleverksamheten för barn med koncentrationssvÄrigheter.Metod:Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod, vars syfte Àr att fÄ en beskrivning av och försöka förstÄ ett visst omrÄde. Producerandet av datan Àr gjord genom intervjuer med sex verksamma förskollÀrare i tvÄ kommuner.

Stadsmissionen i Stockholm initierade denna studie dĂ„ personalen uppmĂ€rksammat en vĂ€xande grupp unga bostadslösa förĂ€ldrar. Sex unga bostadslösa mammors upplevelse av sitt förĂ€ldraskap, relation till sitt barn samt egen psykisk hĂ€lsa och stress undersöktes genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer samt med enkĂ€tinstrumenten CES-D och SPSQ. Intervjumaterialet bearbetades med hjĂ€lp av tematisk analys. Åtta teman framkom: Social situation, Egen individuation, De egna förĂ€ldrarna, NĂ€tverk, Syn pĂ„ barnet, Konfliktfyllda eller emotionellt pĂ„frestande situationer mellan mamma och barn, Interaktion med barnet och Coping. Mammorna upplevde att bostadssituationen pĂ„verkade förĂ€ldraskapet negativt.

Den hÀr studien utgÄr frÄn syftet av att undersöka vad olika konstruktioner av utomhusmiljöer som förekommer i förskolevardagen kan erbjuda barn som subjekt och deras roller i den fria leken. Avsikten Àr att studera hur barn agerar beroende pÄ kulturella och sociala influenser samt vilka positioner som uppstÄr mellan barn i relation till olika utomhusmiljöer genom det verbala samt kroppsligt uttryckta sprÄket. Studien Àr genomförd genom videoobservation av fjorton 5-Äriga barn frÄn tvÄ avdelningar samt tvÄ förskollÀrare pÄ en förskola i Sverige. De utomhusmiljöer barnen vistades i var en kommunal lekplats, en naturmiljö samt förskolans egen utomhusgÄrd. Examensarbetet utgÄr frÄn ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv och i analys, resultat och diskussion synliggörs subjektsteorier och performativa handlingar som belyser hur barn som subjekt konstruerar roller i lekar.   .

Syftet med studien Àr att finna en allmÀn definition för begreppet utÄtagerande, finna möjliga: orsaker till utÄtagerande barns beteende, arbetsmetoder för utÄtagerande barn i förskolan samt se om det finns nÄgon synbar koppling mellan pedagogisk ideologi och val av arbetsmetod. Undersökningen bygger pÄ fem intervjuer gjorda med förskolelÀrare. I studien definierades utÄtagerande barn som impulsiva med svÄrigheter att kontrollera sitt agerande, lÀtt att blir arga, agerar pÄ ett negativt sÀtt. Vidare visades att en möjlig orsak till ett utÄtagerande beteende ligger i en önskan att skapa en god och trygg relation till omvÄrdnadspersonen/omvÄrdnadspersonerna, alternativt att barnet upplever att det finns förvÀntningar om ett negativt beteende. Studien visade att arbetet med utÄtagerande barn i frÀmst handlar om förebyggande arbetsmetoder.

Vid flertalet studier har det framkommit att ordförrÄdets storlek och förmÄgan till nonordsrepetition pÄvisar samband med nyordsinlÀrning. De prosodiska egenskapernas inverkan vid nyordsinlÀrning Àr emellertid inte lika studerad. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur barn mellan 4:5 och 6:0 Är med typisk sprÄkutveckling presterar pÄ nyordsinlÀrning i relation till ordförrÄd och repetition av nonord samt att utforska vilken inverkan prosodiska egenskaper har pÄ förmÄgan till nyordsinlÀrning. I studien deltog 15 barn vilkas resultat pÄ nyorden, ordförrÄdstestningen och nonordsrepetitionen utrÀknades. NyordsinlÀrningsuppgiften bestod av sex ord vilka sammankopplades med sex olika föremÄl.

Syftet med min uppsats var att undersöka pedagogernas syn pÄ fysisk inomhusmiljö i relation till förskolans uppdrag att utgÄ ifrÄn varje barns behov och ge stöd till barn som behöver det. Sju informanter frÄn tre förskolor intervjuades. Informanterna arbetar utifrÄn skilda pedagogiska inriktningar. I denna undersökning Àr Reggio Emilia, Maria Montessori aktuella och för bÄda Àr miljön en viktig del av pedagogiken. En arbetar utan nÄgon uttalad pedagogisk inriktning.

Ambulanssjuksköterskan Àr första kontakten i vÄrdkedjan och ska pÄ bÀsta sÀtt behandla barnet tills de nÄr mottagande enhet. VÄrden skall utföras utifrÄn ett förhÄllningssÀtt som förmedlar en kÀnsla av trygghet till barnet. Barn Àr till skillnad frÄn vuxna en relativt sÀll-an förekommande patientgrupp inom ambulanssjukvÄrden. Att vÄrda barn kan innebÀra psykologiska och emotionella pÄfrestningar hos ambulanssjuksköterskan. NÀr ett barn drabbas av sjukdom eller olycksfall uppstÄr en kÀnsla av otrygghet hos barnet.

BAKGRUND: VÄrd av för tidigt födda barn började i Frankrike dÀr ocksÄ kuvösen började utvecklas. Sedan dess har det skett en utveckling kring vÄrden av för tidigt födda barn och idag fokuserar vÄrden pÄ familjecentrerad omvÄrdnad. SYFTE: Att belysa förÀldrars upplevelse av att fÄ ett för tidigt fött barn. METOD: Litteraturstudie med innehÄllsanalys av 16 kvalitativa artiklar publicerade mellan 2000-2009. RESULTAT: Att fÄ ett för tidigt fött barn skapade en mÀngd olika kÀnslor hos förÀldrarna.

Syfte: Är att beskriva hur sjuksköterskan upplevelser att vĂ„rda barn med cancer.Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserats pĂ„ elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och en med bĂ„de kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed.  Huvudresultat: Att tillgodose barnet och förĂ€ldrarnas behov, sjuksköterskans upplevelse av den egna förmĂ„gan att vĂ„rda barn med cancer, sjuksköterskans relation till barnet samt hur sjuksköterskan upplever att vĂ„rda barnet i det palliativa skedet var fyra teman som identifierades. NĂ„gra viktiga aspekter som framkom var att barnet och förĂ€ldrarna skulle involveras i barnet omvĂ„rdnad, sjuksköterskan tankar kring sitt agerande, att sjuksköterskan inger hopp till barnet och att sjuksköterskan kan kĂ€nna hjĂ€lplöshet och maktlöshet nĂ€r barnet befinner sig i det palliativa skedet.Slutsats: Sjuksköterskan som möter barn med cancer har ett psykiskt och kĂ€nslomĂ€ssigt pĂ„frestande arbete. Varje dag utsĂ€tts sjuksköterskan för olika utmaningar i mötet av barnen, sjuksköterskan har som roll att försöka inkluderade bĂ„de förĂ€ldrarna och barnet i sjukdoms förlopp.

Syftet med studien var att synligg?ra hur barn och unga framst?lls i relation till f?r?ldrar och familj i BBIC grundbok, genom att kritiskt granska materialet med hj?lp av WPR. Empirin bestod av handboken BBIC grundbok (Socialstyrelsen 2023), ett dokument med samlade riktlinjer f?r arbetss?ttet BBIC som v?gleder barnav?rdsutredningar inom socialtj?nsten i Sveriges samtliga kommuner. Studien som ?r en dokumentanalys pr?glades av en socialkonstruktionistisk f?rst?else och empirin bearbetades med teoretiska begrepp fr?n WPR tillsammans med teoretiska begrepp fr?n barndomsstudier, kritiska barndomsstudier och queerteori.

I dagens samhÀlle Àr kostfrÄgor ett aktuellt Àmne. DÄ hÀlsofrÀmjandet börjar redan i lÄg Älder Àr det viktigt att redan frÄn början försöka pÄverka barn och ungas kostvanor. I arbetet gjordes en undersökning hos barn och unga i grundskolans senare del för att kartlÀgga deras kostvanor. Dessutom syftar studien till att belysa de skillnader som finns mellan pojkars och flickors kostvanor samt sambandet mellan barn och ungas kostvanor och hur de mÄr. Undersökningen genomfördes kvantitativt, det vill sÀga genom enkÀtundersökning.

Med utgÄngspunkt i begreppet relationskompetens har vi genomfört en kvalitativ studie som försöker belysa lÀrares resonemang kring det relationella arbete som sker dÄ de möter utsatta barn. VÄr empiri bestod av fem kvalitativa intervjuer med lÀrare som resonerade kring sin relationskompetens och hur den anvÀnds, i synnerhet i mötet med barn, men Àven i samverkan med arbetslag, kollegor och förÀldrar. Vi valde att anvÀnda ett relationellt perspektiv i vÄr analys, och det hjÀlpte oss att tolka lÀrarnas resonemang, samt fÄ en bild av den relationella pedagogikens betydelse i möten med barn som far illa. Max van Manens begrepp mensenkennis (mÀnniskokÀnnedom) gav oss vidare perspektiv pÄ en lÀrares relationella arbete och professionalitet. Relationskompetens Àr fortfarande en underskattad kompetens, trots att diskussionen kring begreppet blivit allt större.

Vi fattade intresse för det hÀr Àmnet för nÄgot Är sedan. Vi hade valt att jobba med barn och rÀdsla som ett tema pÄ en praktikperiod. DÀr sÄg vi att det fanns mycket rÀdsla bland barnen. Vi upplevde att det fanns ett behov av att prata och berÀtta för nÄgon om olika rÀdslor. Anledningen till att vi började jobba med detta omrÄde Àr bl.a.