Bakgrund: Omvårdnad är en viktig del i sjuksköterskans arbete och enligt svensk lag har barn rätt till god omvårdnad och trygghet. Hälso- och sjukvårdspersonal har skyldig­het att omedelbart anmäla till socialtjänsten när de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Det finns många oklarheter när det gäller sjuksköterskors kunskap, vilja att anmäla och hantering av anmälningar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av barn som far illa och att anmäla detta till socialtjänsten. Design: Studien genomfördes med en kvalitativ metod. Metod: Studien genomfördes på två pediatriska avdelningar i norra Sverige. Materi­alet samlades in vid 10 intervjuer, och analyserades med induktiv innehållsanalys. Stu­dien utfördes under våren 2015. Resultat: Tre teman och åtta subteman identifierades: (1) Att ta sig an en svår uppgift: Mod att anmäla, Svårt att identifiera barn som far illa, Rädsla för att ha anmält i onödan, Osäkerhet på grund av kunskapsbrist, (2) Att arbeta med kollegor och familjer: Vikten av stöd från kollegor, Vikten av att bevara en god relation till familjen, (3) Att ha bristande förtroende för socialtjänsten: Känslan av att anmälan inte tas på allvar, Samarbete med socialtjänsten. Slutsats: Att anmäla till socialtjänsten om att ett barn far illa är en svår uppgift som präglas av osäkerhet, vilket kan leda till att anmälan uteblir. Det är många faktorer som påverkar sjuksköterskan, kunskapsbrist, dåligt förtroende för socialtjänsten, en önskan om att bevara en god relation med familjen och samarbetet med kollegor..

AbstraktBakgrund: När en familj befinner sig i den pediatriska palliativa vården genomgår de en kris. Därför är det av stor vikt att sjuksköterskan har ett familjefokuserat bemötande. Att ge stöd och inge trygghet ska ingå i omvårdnaden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa omvårdnaden av barn och deras familjer inom den palliativa vården. Metod: Litteraturstudien utfördes genom litteratursökning i databaserna PubMed och Cinahl.

Studiens syfte var att unders?ka hur pedagoger i f?rskolan uppfattar att de arbetar med fenomenet delaktighet f?r barn med diagnosen autism i verksamheten. Unders?kningen byggdes p? tv? fr?gest?llningar: 1. Hur uppfattar f?rskolepedagoger att barnen med diagnosen autism ?r delaktiga i verksamheten? 2.

Bakgrund:I bakgrunden redogörs för hur forskningsfältet ser ut inom begreppen koncentrationssvårigheter och utomhuspedagogik. Begreppet koncentrationssvårigheter är väldigt komplext och i bakgrunden sätts det i relation till vad koncentration är. Utomhuspedagogiken är ett förhållningssätt där barns lärande utgår från att uppleva med alla sinnen i naturen och där barnen får erfarenheter genom praktiska övningar. För barn med koncentrationssvårigheter har miljön stor inverkan och hur den pedagogiska verksamheten är utformad grundar sig på vilket synsätt man som pedagog har på dessa barn.Syfte:Syftet med vår studie är att undersöka om utomhuspedagogik kan ses som ett möjligt verktyg i förskoleverksamheten för barn med koncentrationssvårigheter.Metod:Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod, vars syfte är att få en beskrivning av och försöka förstå ett visst område. Producerandet av datan är gjord genom intervjuer med sex verksamma förskollärare i två kommuner.

Stadsmissionen i Stockholm initierade denna studie då personalen uppmärksammat en växande grupp unga bostadslösa föräldrar. Sex unga bostadslösa mammors upplevelse av sitt föräldraskap, relation till sitt barn samt egen psykisk hälsa och stress undersöktes genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer samt med enkätinstrumenten CES-D och SPSQ. Intervjumaterialet bearbetades med hjälp av tematisk analys. Åtta teman framkom: Social situation, Egen individuation, De egna föräldrarna, Nätverk, Syn på barnet, Konfliktfyllda eller emotionellt påfrestande situationer mellan mamma och barn, Interaktion med barnet och Coping. Mammorna upplevde att bostadssituationen påverkade föräldraskapet negativt.

Den här studien utgår från syftet av att undersöka vad olika konstruktioner av utomhusmiljöer som förekommer i förskolevardagen kan erbjuda barn som subjekt och deras roller i den fria leken. Avsikten är att studera hur barn agerar beroende på kulturella och sociala influenser samt vilka positioner som uppstår mellan barn i relation till olika utomhusmiljöer genom det verbala samt kroppsligt uttryckta språket. Studien är genomförd genom videoobservation av fjorton 5-åriga barn från två avdelningar samt två förskollärare på en förskola i Sverige. De utomhusmiljöer barnen vistades i var en kommunal lekplats, en naturmiljö samt förskolans egen utomhusgård. Examensarbetet utgår från ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv och i analys, resultat och diskussion synliggörs subjektsteorier och performativa handlingar som belyser hur barn som subjekt konstruerar roller i lekar.   .

Syftet med studien är att finna en allmän definition för begreppet utåtagerande, finna möjliga: orsaker till utåtagerande barns beteende, arbetsmetoder för utåtagerande barn i förskolan samt se om det finns någon synbar koppling mellan pedagogisk ideologi och val av arbetsmetod. Undersökningen bygger på fem intervjuer gjorda med förskolelärare. I studien definierades utåtagerande barn som impulsiva med svårigheter att kontrollera sitt agerande, lätt att blir arga, agerar på ett negativt sätt. Vidare visades att en möjlig orsak till ett utåtagerande beteende ligger i en önskan att skapa en god och trygg relation till omvårdnadspersonen/omvårdnadspersonerna, alternativt att barnet upplever att det finns förväntningar om ett negativt beteende. Studien visade att arbetet med utåtagerande barn i främst handlar om förebyggande arbetsmetoder.

Vid flertalet studier har det framkommit att ordförrådets storlek och förmågan till nonordsrepetition påvisar samband med nyordsinlärning. De prosodiska egenskapernas inverkan vid nyordsinlärning är emellertid inte lika studerad. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur barn mellan 4:5 och 6:0 år med typisk språkutveckling presterar på nyordsinlärning i relation till ordförråd och repetition av nonord samt att utforska vilken inverkan prosodiska egenskaper har på förmågan till nyordsinlärning. I studien deltog 15 barn vilkas resultat på nyorden, ordförrådstestningen och nonordsrepetitionen uträknades. Nyordsinlärningsuppgiften bestod av sex ord vilka sammankopplades med sex olika föremål.

Syftet med min uppsats var att undersöka pedagogernas syn på fysisk inomhusmiljö i relation till förskolans uppdrag att utgå ifrån varje barns behov och ge stöd till barn som behöver det. Sju informanter från tre förskolor intervjuades. Informanterna arbetar utifrån skilda pedagogiska inriktningar. I denna undersökning är Reggio Emilia, Maria Montessori aktuella och för båda är miljön en viktig del av pedagogiken. En arbetar utan någon uttalad pedagogisk inriktning.

Ambulanssjuksköterskan är första kontakten i vårdkedjan och ska på bästa sätt behandla barnet tills de når mottagande enhet. Vården skall utföras utifrån ett förhållningssätt som förmedlar en känsla av trygghet till barnet. Barn är till skillnad från vuxna en relativt säll-an förekommande patientgrupp inom ambulanssjukvården. Att vårda barn kan innebära psykologiska och emotionella påfrestningar hos ambulanssjuksköterskan. När ett barn drabbas av sjukdom eller olycksfall uppstår en känsla av otrygghet hos barnet.

BAKGRUND: Vård av för tidigt födda barn började i Frankrike där också kuvösen började utvecklas. Sedan dess har det skett en utveckling kring vården av för tidigt födda barn och idag fokuserar vården på familjecentrerad omvårdnad. SYFTE: Att belysa föräldrars upplevelse av att få ett för tidigt fött barn. METOD: Litteraturstudie med innehållsanalys av 16 kvalitativa artiklar publicerade mellan 2000-2009. RESULTAT: Att få ett för tidigt fött barn skapade en mängd olika känslor hos föräldrarna.

Syfte: Är att beskriva hur sjuksköterskan upplevelser att vårda barn med cancer.Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserats på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och en med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed.  Huvudresultat: Att tillgodose barnet och föräldrarnas behov, sjuksköterskans upplevelse av den egna förmågan att vårda barn med cancer, sjuksköterskans relation till barnet samt hur sjuksköterskan upplever att vårda barnet i det palliativa skedet var fyra teman som identifierades. Några viktiga aspekter som framkom var att barnet och föräldrarna skulle involveras i barnet omvårdnad, sjuksköterskan tankar kring sitt agerande, att sjuksköterskan inger hopp till barnet och att sjuksköterskan kan känna hjälplöshet och maktlöshet när barnet befinner sig i det palliativa skedet.Slutsats: Sjuksköterskan som möter barn med cancer har ett psykiskt och känslomässigt påfrestande arbete. Varje dag utsätts sjuksköterskan för olika utmaningar i mötet av barnen, sjuksköterskan har som roll att försöka inkluderade både föräldrarna och barnet i sjukdoms förlopp.

Syftet med studien var att synligg?ra hur barn och unga framst?lls i relation till f?r?ldrar och familj i BBIC grundbok, genom att kritiskt granska materialet med hj?lp av WPR. Empirin bestod av handboken BBIC grundbok (Socialstyrelsen 2023), ett dokument med samlade riktlinjer f?r arbetss?ttet BBIC som v?gleder barnav?rdsutredningar inom socialtj?nsten i Sveriges samtliga kommuner. Studien som ?r en dokumentanalys pr?glades av en socialkonstruktionistisk f?rst?else och empirin bearbetades med teoretiska begrepp fr?n WPR tillsammans med teoretiska begrepp fr?n barndomsstudier, kritiska barndomsstudier och queerteori.

I dagens samhälle är kostfrågor ett aktuellt ämne. Då hälsofrämjandet börjar redan i låg ålder är det viktigt att redan från början försöka påverka barn och ungas kostvanor. I arbetet gjordes en undersökning hos barn och unga i grundskolans senare del för att kartlägga deras kostvanor. Dessutom syftar studien till att belysa de skillnader som finns mellan pojkars och flickors kostvanor samt sambandet mellan barn och ungas kostvanor och hur de mår. Undersökningen genomfördes kvantitativt, det vill säga genom enkätundersökning.

Med utgångspunkt i begreppet relationskompetens har vi genomfört en kvalitativ studie som försöker belysa lärares resonemang kring det relationella arbete som sker då de möter utsatta barn. Vår empiri bestod av fem kvalitativa intervjuer med lärare som resonerade kring sin relationskompetens och hur den används, i synnerhet i mötet med barn, men även i samverkan med arbetslag, kollegor och föräldrar. Vi valde att använda ett relationellt perspektiv i vår analys, och det hjälpte oss att tolka lärarnas resonemang, samt få en bild av den relationella pedagogikens betydelse i möten med barn som far illa. Max van Manens begrepp mensenkennis (människokännedom) gav oss vidare perspektiv på en lärares relationella arbete och professionalitet. Relationskompetens är fortfarande en underskattad kompetens, trots att diskussionen kring begreppet blivit allt större.