Ett antal förskollÀrare har intervjuats om sin syn pÄ barn som har svÄrt att leka med andra barn. Pedagogerna har en samstÀmmig bild av att dessa barn oftast reagerar med att antingen dra sig tillbaka eller med att bli utagerande vid kamratkontakt. För att stötta dessa barn Àr det vanligaste arbetssÀttet för pedagogerna att gÄ in i leken. De intervjuade uttrycker speciellt oro för att de inÄtvÀnda barnen blir bortglömda samt att de utagerande barnen skall fÄ stÀmpeln "de som alltid förstör"..

KartlÀggningen var frÄn början en del av ett uppdrag frÄn regeringen till lÀnsstyrelsen. Uppdraget innebar att LÀnsstyrelserna pÄ regional nivÄ ska ansvara för kompetensstöd nÀr det gÀller vÄldsutsatta kvinnor, barn som har bevittnat vÄld och vÄldsutövare, dÀribland hedersrelaterat vÄld. Det faststÀlldes att lÀnsstyrelserna ska lÀmna in en samlad redovisning av insatserna som vidtagits i varje lÀn. En samlad bild av lÀnet ska kunna redovisas september 2012. Syftet med denna undersökning var att se över vilken kunskap och vilket stöd verksamheter och ideella organisationer erbjuder personer som utsÀtts för hedersrelaterat vÄld och förtryck.

Sjuksköterskor har ansvar för att barn Àr behandlade i överensstÀmmelse med barnens rÀttigheter och att interagera med dem. I bakgrunden beskriver en studie att barn upplever att sjuksköterskor inte lyssnar pÄ dem. Barn Àr sÄrbara eftersom de Àr underlÀgsna bÄde sina förÀldrar och sjuksköterskorna beroende pÄ deras bÄde ÄldersmÀssiga och kunskapsmÀssiga övertag. Det Àr dÀrför viktigt för sjuksköterskor att ge barn möjligheten att delta i beslutsfattande processer, vilket kan fÄ dem att kÀnna sig inkluderade, respekterade och lyssnade pÄ som individer. PÄ sÄ sÀtt kan sjuksköterskor kommunicera trygghet.

Stadsmissionen i Stockholm initierade denna studie dĂ„ personalen uppmĂ€rksammat en vĂ€xande grupp unga bostadslösa förĂ€ldrar. Sex unga bostadslösa mammors upplevelse av sitt förĂ€ldraskap, relation till sitt barn samt egen psykisk hĂ€lsa och stress undersöktes genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer samt med enkĂ€tinstrumenten CES-D och SPSQ. Intervjumaterialet bearbetades med hjĂ€lp av tematisk analys. Åtta teman framkom: Social situation, Egen individuation, De egna förĂ€ldrarna, NĂ€tverk, Syn pĂ„ barnet, Konfliktfyllda eller emotionellt pĂ„frestande situationer mellan mamma och barn, Interaktion med barnet och Coping. Mammorna upplevde att bostadssituationen pĂ„verkade förĂ€ldraskapet negativt.

Studiens syfte var att studera förskollÀrares erfarenheter kring barn och skilsmÀssor samt undersöka om det finns nÄgot medvetet arbetssÀtt gÀllande bemötandet av barn vars förÀldrar genomgÄr skilsmÀssa. Vi var Àven intresserade av att studera vilken betydelse förÀldrasamverkan har i dessa sammanhang.För att uppnÄ studiens syfte har vi valt semistrukturerande intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi intervjuade Ätta stycken förskollÀrare, detta för att belysa deras sÀtt att se pÄ barn i skilsmÀssosituationer.Resultatet visade att det varken i forskning eller ute i förskolans verksamhet finns nÄgot rekommenderat arbetssÀtt gentemot barn i skilsmÀssosituationer. Det vi kunnat urskilja Àr dÀremot betydelsen av att vara lyhörd och observant i relation till det enskilda barnets upplevelser av skilsmÀssan. Resultatet visade ocksÄ pÄ nÄgra betydelsefulla aspekter i mötet med barn i skilsmÀssosituationer, nÀmligen arbetet med samtal och förÀldrasamverkan samt vikten av att bevara förskolans vardagliga rutiner..

Syfte: Att belysa den goda sjuksköterskan ur barns perspektiv genom att lyfta fram deras tankar och förvÀntningar om vad som utmÀrker en god sjuksköterska. Bakgrund: Det finns idag mycket kunskap om barns utveckling och behov. I takt med att forskningen bidragit med kunskap om barn och deras utvecklingsfaser har barnsjukvÄrden förÀndrats, frÄn att barn lÄg pÄ sjukhus utan att ha sina förÀldrar hos sig till att förÀldrar idag Àr mer delaktiga och har möjlighet att vara nÀra sitt sjuka barn. Sjuksköterskeyrket har ocksÄ utvecklats och breddat sitt ansvars- och kunskapsomrÄde. Idag finns Àven kunskap om att barn Àr unika individer som upplever sjukdom pÄ olika sÀtt, samt att kÀnslan av sammanhang pÄverkar hur ett sjukt barn upplever och hanterar sin situation.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur nÄgra förskollÀrare ser pÄ sin yrkesroll i relation till barns inflytande. Detta undersöktes genom fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer med förskollÀrare frÄn olika förskolor. Resultatet visade att förskollÀrarna ansÄg att arbetet för att skapa trygghet och glÀdje hos barnen pÄ förskolan var de viktigaste uppgifterna kopplat till deras yrkesroll. GÀllande inflytande kunde vi utifrÄn svaren konstatera att de arbetade kring detta pÄ olika sÀtt. Slutsatser som gjorts Àr att det krÀvs av förskollÀrare att ge barnen en del av ansvaret men inte kontrollen för att barn ska fÄ inflytande i verksamheten..

Bakgrund: Det Àr ungefÀr 10 % av barnen som bor i Sverige som bevittnar vÄld mot mamman i hemmet. VÄldet försiggÄr i olika familjesammansÀttningar, inom olika socioekonomiska samt psykosociala typer av familjer. Att bevittna vÄld kan leda till att barnen fÄr svÄrt att klara sin skolgÄng och kan Àven ge bÄde psykiska och fysiska symtom. Skolsköterskan Àr en person som alla barn pÄ en skola trÀffar nÄgon gÄng under sina skolÄr och har dÀrför en viktig stödjande roll.Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med barn som bevittnar vÄld mot mamman i hemmet.Metod: I denna studie anvÀndes en induktiv ansats dÀr datamaterialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Datamaterialet bygger pÄ intervjuer som genomfördes med sex skolsköterskor.Resultat: Ur analysen av datamaterialet framtrÀdde tvÄ kategorier: identifiera utsatt barn samt tar emot och bekrÀftar barnets berÀttelse.Konklusion: Skolsköterskorna försöker skapa en relation mellan sig sjÀlv och barnet sÄ att barnet skall uppleva att de har en personlig relation till skolsköterskan och pÄ sÄ sÀtt ha lÀttare för att söka stöd hos denne och berÀtta om sina erfarenheter..

Denna antologi tar upp barn och ungdomars livsvillkor i nutid och belyser identitetsskapande i olika sammanhang. Vi utgÄr ifrÄn att den identitetsskapande processen i stor utstrÀckning pÄverkas av social interaktion. Alla har vi belyst olika aspekter av vardagliga sociala sammanhang som kan vara betydelsefulla för barn och ungdomar. VÄra fyra studier omfattar skolelevers identitetsutveckling frÄn lÄgstadiet till gymnasiet.Den första delen i antologin innefattar barn i Äldrarna sju till Ätta Är och deras identitetsskapande tillsammans med andra barn och lÀrare i skolmiljön. DÀrefter behandlas högstadieelevers uppfattning om skolmiljöns betydelse för identitetsskapandet.

I Sverige föds varje Är drygt 100 barn med Downs syndrom. FörÀldrarna till dessa barn kan vid beskedet om att deras barn inte Àr friskt uppleva en omvÀlvande tid i sina liv eftersom de förvÀntningar de hade pÄ sitt barn och sitt förÀldraskap inte förverkligas. NÀr vÄrdpersonal trÀffar dessa familjer behöver de kunskap om hur förÀldrarna upplever sin situation. Syftet med denna studie Àr dÀrför att belysa upplevelsen av att vara förÀlder till barn med Downs syndrom. Uppsatsen baseras pÄ analys av nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats, vilkas resultat har granskats och sammanstÀllts i teman som tillsammans bildar uppsatsens resultat.

Anknytningsbegreppet Àr aktuellt inom flertalet barn? och familjerelaterade omrÄden. Mitt syfte med den hÀr studien har varit att se hur förÀldrar till internationellt adopterade barn har upplevt anknytnings? och omsorgsprocessen i förhÄllande till sitt/sina barn. Mina frÄgestÀllningar har varit: Hur har man som adoptivförÀlder upplevt anknytnings? och omsorgsprocessen mellan sig och barnet? Hur har man upplevt att barnet knutit an? Hur har man som adoptivförÀlder gÄtt tillvÀga för att utforma en förÀlder?barn relation mellan sig och barnet? I vilken utstrÀckning upplever man att man har fÄtt det stöd och den handledning man har behövt frÄn myndigheter och andra aktörer? Hur mottog omgivningen beskedet att man skulle bli förÀlder genom internationell adoption? Har dessa eventuella reaktioner pÄverkat förÀldrarna? Jag har intervjuat sex förÀldrar som genom internationell adoption har fÄtt barn under 1970?, 80?, 90? och/eller 2000?talet.

Inledning: En stillasittande livsstil blir allt vanligare bland barn, och aktiva utelekar har fÄtt konkurrens frÄn TV- och dataspel. MÄnga familjer bor i stÀder, med begrÀnsad tillgÄng till naturkontakt. Naturen erbjuder spontan fysisk aktivitet, likasÄ ro och mental ÄterhÀmtning. Barn som har en tidig relation med naturen blir ofta intresserade av naturen som vuxna. Denna studie undersöker möjligheten till naturkontakt för svenska barn i Äldrarna 5-12 Är.Metod: Tio mödrar intervjuades angÄende sina barns samspel med naturen.

Inskolning av flersprÄkiga barn pÄ förskolans smÄbarnsavdelning handlar om inskolning i förskola. Examensarbetets syfte Àr att beskriva pedagogernas syn pÄ inskolning och vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ nÀr man skolar in flersprÄkiga barn. Det ingÄr Àven i syftet att undersöka skillnader mellan att inskola barn med svenskt modersmÄl och barn med annat modersmÄl Àn svenska. FrÄgestÀllningarna som var grunden för min undersökning Àr: Hur ser ut inskolning pÄ en smÄbarnsavdelning? Vad anser intervjuade pedagoger Àr viktigt att beakta vid inskolningen? Vilka skillnader finns, enligt pedagoger, mellan att inskola barn med svenskt modersmÄl och barn med annat modersmÄl Àn svenska? Uppsatsen belyser pedagogers tankar kring inskolningen.

Forskning tyder pÄ att stress kan pÄverka barns hÀlsa och att senare tids ökning av barns ohÀlsa Àr relaterat till socioekonomisk status (SES). Studiens syfte var att studera sambanden mellan SES, stress och hÀlsa hos barn. Totalt 102 barn frÄn Äk 4 i tvÄ skolor med lÄg respektive hög SES deltog i enkÀtundersökningen. Resultaten visar marginella skillnader i stress och hÀlsa mellan de bÄda SES-grupperna; dock var magvÀrk och huvudvÀrk signifikant vanligare hos barnen i lÄg-SES-gruppen. Vidare fanns mindre könsskillnader avseende livsstilsfrÄgor, dock ej direkt i relation till stress och hÀlsa.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka möjligheter och svÄrigheter personalen ser i arbetet med ensamkommande barn. Studien anvÀnder en kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning. I resultatet presenteras fem teman, trygghet, skilda förvÀntningar, samverkan mellan personal och andra aktörer, makt- och delaktighet och att förhÄlla sig till motstridiga kÀnslor. I resultatet framkom vikten av en trygg relation, empati och förstÄelse. Kulturella skillnader kan ge upphov till konflikter.