Jeppsson, Kristina & Persson, Sophie (2013): Pedagogers förhÄllningssÀtt till barn i behov av sÀrskilt stöd. En studie om pedagogers arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Malmö: LÀrarutbildningen Malmö Högskola I det hÀr arbetet studeras hur pedagoger förhÄller sig till barn i behov av sÀrskilt stöd, samt hur arbetet fungerar. De frÄgestÀllningar som studien utgÄr frÄn Àr: hur pedagoger gÄr tillvÀga dÄ de tror att nÄgot barn Àr i behov av sÀrskilt stöd, vilken kompetens bör pedagoger ha, vilka resurser som tilldelas barn och pedagoger och hur förÀldrasamverkan samt arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd fungerar. Tidigare forskningar visar att pedagoger och barn inte tilldelas de kompetenser och resurser de Àr i behov av, och att förÀldrasamverkan kan vara en utmaning.

Under mina Är pÄ lÀrarhögskolan i Malmö har jag praktiserat och vikarierat pÄ diverse olika förskolor och skolor i olika samhÀllsskikt, dessa skolor har haft varierande mÄngfald inom den kulturella faktorn, eleverna har haft olika hÀrkomst samt ekonomisk och social bakgrund. I och med detta har jag bevittnat olika typer av undervisningsattityder och undervisningssÀtt. DÀrför vill jag i detta arbete, med hjÀlp av vetenskaplig forskning undersöka hur man bÀst arbetar tematiskt via ett gestaltande arbetssÀtt. För att pÄ sÄ sÀtt underlÀtta för elever med en annan kulturell bakgrund Àn den svenska eller svÄrigheter att finna sin plats i historien. I grunden för detta arbete ligger en tematisk planering som man kan anvÀnda sig utav i undervisning av historia.

Övervikt bland barn Ă€r ett vĂ€xande problem. DĂ€rför var syftet med studien att beskriva BVC-sjuksköterksors upplevleser av att möta överviktiga barn och deras förĂ€ldrar. Åtta intervjuer genomfördes med BVC-sjuksköterskor som hade vidareutbildning inom barnhĂ€lsovĂ„rd. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys. Resultatet blev sju kategorier som kunde sammanföras till tvĂ„ teman: Att fokusera pĂ„ barnet i sitt familjesammanhang, Att pĂ„verkas av direktiv och kĂ€nsla.

Eventföretagen har en positiv instÀllning till relationsmarknadsföring och tycker att de anvÀnder sig av den. De marknadsför sig pÄ ett ungefÀr likadant sÀtt genom de kanaler som Àr skilda frÄn kanaler som anvÀnds vid transaktionsmarknadsföring. Det som kÀnnetecknar implementeringen av relationsmarknadsföring Àr företagets attityd till relationer med sina kunder och samarbetspartners samt förstÄelsen av vilken roll kommunikation och interaktion spelar i deras arbete..

Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare uttrycker sig kring barnlitteraturens funktioner i förhÄllande till barnens lÀrande i förskolan. VÄr frÄgestÀllning Àr:Vad tillför barnlitteratur barnen i relation till vad de har möjlighet att lÀra sig utifrÄn den litteratur som erbjuds enligt förskollÀrarna?I studien framkom att barnlitteraturen ska ge barnen en fantasiresa. Det framkom Àven att inlevelse, kroppssprÄk och tonfall Àr viktigt nÀr förskollÀrare lÀser för barn, för att barnen dÄ fÄ en kÀnsla av att boken Àr levande.FörskollÀrarna sÀger att tanken med barnboken Àr att barnen pÄ förskolan ska fÄ en fantasiresa, som kan komma att prÀgla deras lek och som kan ge barnen ett lÀrande i form av empatisk förmÄga, sprÄkutveckling och vÀcka en nyfikenhet för barnlitteratur och vad den kan ge dem.I samtliga intervjuer framkom det att lÀsningen av barnlitteratur oftast sker pÄ morgonen eller eftermiddagen dÄ det Àr fÀrre barn. Barnlitteraturen har fÄtt en roll som lugnande pÄ förskolan.

Denna undersökning berör höglÀsning som verktyg i förskolan. Vi vÀljer att se pÄ höglÀsning ur ett barnperspektiv. Syftet Àr att jÀmföra detta med andra perspektiv, som till exempel pedagogperspektivet, för att upptÀcka eventuella likheter och skillnader samt hur de stÄr i relation till varandra. VÄr frÄgestÀllning Àr: Hur upplever barn höglÀsning? Vi har avgrÀnsat oss till att observera och intervjua barn i fyra- till femÄrsÄldern.

Under mina Är pÄ lÀrarhögskolan i Malmö har jag praktiserat och vikarierat pÄ diverse olika förskolor och skolor i olika samhÀllsskikt, dessa skolor har haft varierande mÄngfald inom den kulturella faktorn, eleverna har haft olika hÀrkomst samt ekonomisk och social bakgrund. I och med detta har jag bevittnat olika typer av undervisningsattityder och undervisningssÀtt. DÀrför vill jag i detta arbete, med hjÀlp av vetenskaplig forskning undersöka hur man bÀst arbetar tematiskt via ett gestaltande arbetssÀtt. För att pÄ sÄ sÀtt underlÀtta för elever med en annan kulturell bakgrund Àn den svenska eller svÄrigheter att finna sin plats i historien. I grunden för detta arbete ligger en tematisk planering som man kan anvÀnda sig utav i undervisning av historia.

Vi fattade intresse för det hÀr Àmnet för nÄgot Är sedan. Vi hade valt att jobba med barn och rÀdsla som ett tema pÄ en praktikperiod. DÀr sÄg vi att det fanns mycket rÀdsla bland barnen. Vi upplevde att det fanns ett behov av att prata och berÀtta för nÄgon om olika rÀdslor. Anledningen till att vi började jobba med detta omrÄde Àr bl.a.

Mot bakgrund av socialisationsprocessen och de rÄdande genusnormerna som verkar inom denna, Àmnar den hÀr studien undersöka huruvida sambandet mellan socialt stöd och psykisk hÀlsa bland barn och unga varierar enligt könskompositioner mellan förÀldrar och barn. Ytterligare ett syfte Àr att studera om ovanstÄende samband skiljer sig mellan Àldre och yngre barn.Uppsatsen Àr kvantitativ och studiens analyser baseras pÄ empirisk data frÄn Barn-LNU och Barn-ULF (2000-2001). Analyserna genomförs med linjÀr regression med hjÀlp av statistikprogrammet SPSS (n=1,964).Resultatet visar att det finns ett samband mellan socialt stöd frÄn förÀldrar och psykisk hÀlsa bland barn och ungdomar i Äldrarna 10-18 Är. Detta gÀller dock inte alla aspekter av socialt stöd. Resultatet visar vidare att den psykiska hÀlsan varierar enligt kön; pojkar har bÀttre psykisk hÀlsa Àn vad flickor har.

Högfungerande autism eller Aspergersyndrom utgör den största gruppen inom autism spektrat. 4 av 1000 grundskolebarn rÀknas ha syndromet. SvÄrighetsgraden varierar frÄn att vissa barn kan klara ett ganska normalt liv till att andra barn behöver omfattande hjÀlp. Forskningen har visat att autistiska barn ofta har en bristfÀllig sensorisk integration av sinnesintryck och bl a frÄn vestibulÀra sinnet. Av barnen med diagnosen autism spektrum rÀknas c.a 80-90 % ha sensoriska problem.

DÄ barn kommer till en barn- och ungdomshabilitering Àr de i behov av hjÀlp med olika saker som inskrÀnker och försvÄrar deras liv. Att fÄ ett barn motiverat till att prova ut hjÀlpmedel eller trÀna sÄdant som deras kamrater kunnat i flera Är, kanske inte alltid Àr sÄ lÀtt. Studiens syfte var att undersöka hur arbetsterapeuter inom barnhabilitering beskriver vad som Àr betydelsefullt för barns motivation. Metoden för datainsamlingen var att intervjua fyra arbetsterapeuter pÄ olika barn- och ungdomshabiliteringar. Intervjuerna bearbetades genom att materialet kategoriserades.

Studien belyser begreppet tal?ngslan, som ?r en generell obehagsk?nsla av att tala inf?r andra. Av olika anledningar finns det barn i f?rskolan som befinner sig i tal?ngslan och har behov av s?rskilt st?d i sin kommunikation. Tal?ngslan hos ett barn kan f?rekomma b?de i stora och sm? grupper, samt i vardagliga samtal med andra. F?r att f? en vidare f?rst?else f?r inneb?rden av tal?ngslan beskrivs fenomenet i relation till blyghet och selektiv mutism som ocks? ?r tv? kommunikationsrelaterade tillst?nd. Studiens syfte ?r att synligg?ra hur tal?ngslan hos barn i f?rskolan beskrivs av f?rskoll?rare, specialpedagoger och psykologer.

Syftet med denna studie var att belysa barn och ungdomars erfarenheter, upplevelser och eventuella risk-och skyddsfaktorer i samband med förÀldrarnas separation. Undersöka betydelsen av goda familjerelationer och vilka möjliga stödÄtgÀrder sjuksköterskor kan anvÀnda för att hjÀlpa barn och ungdomar som inte mÄr bra av en separation.Metoden var utformad som en retrospektiv systematisk litteraturstudie och sökningar gjordes i databaser, framförallt via Högskolan Dalarna bibliotek. I resultatet framkommer hur barn upplever separationer, bÄde positiva och negativa aspekter. Bra relationer bÄde inom och utom familjen Àr viktiga för barnen vilket framkommer genomgÄende i arbetet. UmgÀngesförÀldern har en viktig roll för barnen.

Studiens övergripande syfte Àr att fÄ en samlad bild av barns, förÀldrars och professionellas perspektiv pÄ barn som har förÀldrar med missbruk/beroende, psykisk ohÀlsa och/eller vÄld i nÀra relation. Den insats som undersöks Àr sekundÀrprevention i form av stödgruppsverksamhet som riktas till mÄlgruppen i ett lÀn. Studien tar framförallt upp den svenska forskning som finns tillgÀnglig och med den som utgÄngspunkt studeras ett lÀn med sex kommuner och de verksamheter som kommunerna Àr huvudmÀn för. Studien har genomförts med en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder, dels en webbenkÀt, ett dialogmöte i form av survey feedback och dels semistrukturerade intervjuer med Ätta personer, bÄde vuxna barn och förÀldrar. Skillnaderna mellan kommunerna i lÀnet Àr stora vad gÀller satsade resurser i form av tjÀnster och dÀrmed antalet barn som ges möjlighet att gÄ i stödgruppsverksamhet.

I detta examensarbete har vi valt att forska om krigets inverkan pÄ barn vilket blev vÄr utgÄngspunkt till syftet. Syftet blev att undersöka vad tvÄ pedagoger och en psykolog berÀttar om krigets inverkan pÄ traumatiserade barn frÄn krig. Vi har i litteraturöversikten presenterat olika faktorer som kan pÄverka barnens utveckling som exempelvis trauma, posttraumatisk stress och kris. Vi har Àven valt att presentera olika pedagogiska och psykologiska metoder som visar pÄ hur man kan bearbeta barnens traumatiska upplevelser. Vi valde att intervjua tvÄ lÀrare och en psykolog för att ta del av deras erfarenheter kring arbetet med traumatiserade barn frÄn krig.