Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur barn uppfattar matematik i bilderböcker. Vi har lÀst bilderböcker med synlig och mindre synlig matematik för barn i Äldern fem till sex Är. DÀrefter har vi intervjuat barnen enskilt. FrÄgorna har fokuserats pÄ taluppfattning samt begrepps­uppfattning. Det var lÀttare för barnen att uppfatta ett litet tal och en grupp dÀr sista siffran anger mÀngden Àn ett tal mitt i rÀkneramsan.

Arbetet redovisar en undersökning vars syfte var att förstÄ hur barn upplever lek, samt hur de upplever leken som lÀrande i skolan, i skolans lÀgre Ärskurser. Metoden Àr en kvalitativ forskningsintervju med fenomenologisk inriktning som bygger pÄ enskilda samtal samt gruppintervjuer med nio barn. Resultatet visar pÄ att samtliga barn upplever lek som lustfyllt och roligt. Barnen upplever lek frÀmst som olika sorters lekar och kamrater Àr viktiga, dels för att barnen upplever det roligare att leka tillsammans med nÄgon, men Àven för att de lÀr sig att umgÄs och vara sociala. Leken i skolan upplever de sker pÄ rasterna och nÀr det Àr fritt.

Arbetet som intensivvÄrdssjuksköterska Àr komplext och krÀver en förmÄga av intensivvÄrdssjuksköterskan att prioritera mellan det högteknologiska arbetet och omvÄrdnad av patient och anhöriga. Utöver omvÄrdnadskunskaper krÀvs att intensivvÄrdssjuksköterskan innehar förmÄgan att kommunicera respektfullt och empatiskt med sÄvÀl patient, nÀrstÄende samt personal. En patient som drabbas av ett bevittnat hjÀrtstopp prehospitalt, krÀver intensivvÄrd och vÄrdas under ett dygn nedkyld och nedsövd i respirator för att minimera risken för neurologiska skador.       Syftet var att belysa intensivvÄrdssjuksköterskans upplevelser av vÄrd och omvÄrdnad nÀr en patient genomgÄtt inducerad hypotermibehandling pÄ en intensivvÄrdsavdelning.                Metoden var kvalitativ med en induktiv ansats. Sex intensivvÄrdssjuksköterskor pÄ en intensivvÄrdsavdelning i vÀstra Sverige intervjuades. Intervjuerna gjordes med en inledande öppen frÄga.

Barn med psykisk utvecklingsstörning i förskolan Brorsson, Jenny (2006) Barn med psykisk utvecklingsstörning i förskolan. [Mentally retarded children in preschool]. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö högskola Jag har gjort en fallstudie för att undersöka hur barn med nÄgon form av utvecklingsstörning bemöts och vilket stöd de fÄr i förskolan. DÀrför har jag genomfört observationer av en femÄrig flicka som har en utvecklingsstörning. Jag har Àven intervjuat tvÄ förskollÀrare och en barnskötare, varav barnskötaren fungerar som en resursperson, samt en slÀkting till mig.

Att drabbas av en kronisk sjukdom som diabetes pÄverkar vardagen för resten av livet. Allt fler barn drabbas av diabetes och som lÀrare innebÀr det att chansen att fÄ möta dessa barn i skolan ökar. För barn i skolÄldern kan sjukdomen pÄverka skolarbetet. Syftet med denna rapport Àr att undersöka hur diabetes pÄverkar inlÀrningsförmÄgan, samt undersöka vad en lÀrare behöver förstÄ angÄende barn med diabetes. Genom att intervjua en flicka med diabetes pÄ mellanstadiet, hennes förÀldrar och klassförestÄndare har jag fÄtt en personlig bild av hur det Àr att leva med diabetes i praktiken.

Syfte: Att studera vilka faktorer som har orsakssamband med tandvÄrdsrÀdsla hos barn och ungdomar.Material och metod: Litteraturstudien Àr en litteraturöversikt av utgivna vetenskapliga artiklar som berör tandvÄrdsrÀdsla och dess orsaker hos barn och ungdomar. Sökning och bedömning av relevanta vetenskapliga artiklar har gjorts i avsikt att hitta svaret pÄ studiens syfte. Kvantitativa studier inkluderades i studien. Artiklar som publicerades före 2000-talet exkluderades.Resultat: Resultatet visade att barnets tandvÄrdsrÀdsla Àr associerat med förÀldrarnas tandvÄrdsrÀdsla. Obehaglig upplevelse vid tandvÄrdsbesök bidrar till tandvÄrdsrÀdsla.

BARNETS BEHOV I FOKUS EN LITTERATURSTUDIE OM MUNHÄLSA BLAND BARN MED FUNKTIONS-NEDSÄTTNING Det bör ligga mer fokus pĂ„ barn med funktionsnedsĂ€ttning, eftersom förhĂ„llanden under individens unga Ă„r har stor betydelse för individens hĂ€lsa under hela livet. Tidigare studier har pĂ„visat att hĂ€lsan bland barn med funktionsnedsĂ€ttning Ă€r sĂ€mre jĂ€mfört med övriga barn i Sverige. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att studera hĂ€lsan bland barn med funktionsnedsĂ€ttning, men framför allt stu-dera munhĂ€lsan bland denna samhĂ€llsgrupp. Sökningen efter vetenskapliga artiklar har utförts i databasen PubMed. Totalt 10 studier uppfyllde inkluderingskrite-rierna för denna studie; 9 studier utfördes i olika lĂ€nder runt om i vĂ€rlden och endast en studie Ă€r genomförd i Sverige.

Bakgrund: Fetma och övervikt hos barn Àr ett ökande problem för vÄrden och samhÀllet, det kan leda till följdsjukdomar lÀngre fram i livet hos barnen och det minskar vÀlbefinnandet. Riskfaktorer för barnfetma Àr bland annat överviktiga förÀldrar, livsstil, kostvanor, fysisk inaktivitet och socioekonomisk status. HÀlsofrÀmjande arbete mot fetma samt tidiga insatser har betydelse för att barnet ska fÄ god hÀlsa. Sjuksköterskan har en viktig roll i att ge information, undervisning och motivation till hela familjen. För att förÀndra barnets situation krÀvs ett engagemang frÄn hela familjen.

Ett barn krÀver möbler med olika anvÀndningsomrÄden genom sitt liv. NÀr barnet vÀxer skapas nya behov genom sÄvÀl personlig som fysisk utveckling. Dagens lösning Àr att handla nya möbler allt eftersom, nÄgot som resultatet av detta projekt vill vara ett alternativ till. PÄ dagens marknad finns det ett tomrum nÀr det gÀller barnmöbler som skall kunna anvÀndas en lÀngre tid. Detta projekt Àr ett samarbete med Zweed och uppdraget har varit att ta fram en modulmöbel för barn, med stort fokus pÄ flexibilitet.

Sociala medier ?r en del av dagens ton?rskultur, d?r Instagram, Snapchat och TikTok ?r de popul?raste apparna bland barn och unga. Forskning visar att anv?ndandet av filter p? sociala medier genererar m?jligheter att (om)f?rhandla sin identitet samt att anv?ndandet kan leda till att unga utvecklar orealistiska kroppsideal. F?r att f? en ?verblick ?ver f?ltet g?rs en strukturerad forsknings?versikt.

Mot bakgrund av FN:s barnkonventionen strÀvar Barn-, och Ung-doms-psykiatrin efter att utöka barnperspektivet inom organisationen genom att lÄta barn framföra sina synpunkter pÄ verksamheten. Sex barn i Äldern 7-11 Är, har i en kvalitativ undersökning intervjuats om sina erfarenheter kring korta kontakter med BUP. Resultaten visar att samtliga barn i undersökningen beskriver sina besök som "bra" eller "roliga." Information inför besöket, ett avgrÀnsat problem och ett ak-tivt förhÄllningsÀtt gentemot sin problematik Àr faktorer som kan ha bidragit till barnens positiva erfarenheter, liksom mötet med terapeuter som förmÄtt anpassa sin metod utifrÄn barnens specifika behov, gett konkreta rÄd och stÀllt frÄgor. En oro inför besöken beskrivs som ett pirr i magen. Den positiva erfarenheten förstÀrks av berÀttelser om symptomlindring och spÀnningsreducering i anslutning till besöken, samt ett fortsatt engagemang i sin problematik..

Syftet med studien har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrplattan anvÀnds pÄ olika förskolor idag. Jag ville undersöka vilken funktion lÀrplattan fyller i den pedagogiska verksamheten och huruvida den kunde fungera som ett pedagogiskt verktyg. Vidare studerades hur barnens relation till lÀrplattan sÄg ut samt vad pedagogerna tror kommer hÀnda med lÀrplattan i förskolan i framtiden. Studien utgÄr ifrÄn det sociokulturella perspektivet och de centrala begreppen har varit; artefakt, mediering och samspel. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger, verksamma pÄ fyra olika förskolor.

Syftet med min studie Àr att fÄ en förstÄelse för vilken syn pedagoger har pÄ arbetet med inkludering av barn i behov av sÀrskilt stöd i förskola och förskoleklass. I studien har jag anvÀnt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att kunna fÄ en djupare förstÄelse för hur det inkluderande arbetet kan se ut.Resultatet visar att det grundlÀggande arbetet med inkludering handlar om att alla barn ska har samma rÀttigheter till delaktighet oavsett vilken svÄrighet barnet har. Det visar Àven i resultatet kring det inkluderande arbetet att det krÀvs ett stort engagemang och en stor kompetens för att kunna möjliggöra inkludering av barn i behov av sÀrskilt stöd..

Bakgrund: Allt f?rre m?drar v?ljer att helamma sina barn trots att amning har visat sig vara den b?sta f?dan f?r barn under sex m?nader. Tidigare forskning har visat att pappor kan spela en avg?rande roll f?r huruvida kvinnan v?ljer att amma eller inte. Om pappan har en positiv inst?llning till amningen, har deltagit i amningsutbildningar och st?ttar mamman p?verkar det amningen i positiv riktning.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur förÀldrars livsstil och matvanor bidrar till övervikt hos barn. Den design som anvÀndes var deskriptiv och data samlades in via databaserna Medline/PubMed och Cinahl. Tretton artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet delades in i tvÄ huvudrubriker, matvanor och livsstil. Resultatet visade att maten som barn konsumerar Àr associerat med förÀldrars beteende, uppfostran, attityder och intag av ohÀlsosamma matvanor.