Syftet med denna studien Àr  att undersöka hur 23 barn i en förskoleklass upplever aktiviteten massage och avslappning under fyra veckor. Undersökningen genomfördes ur ett sociokulturellt perspektiv dÀr barn, lÀrande och socialt samspel med varandra Àr i fokus..

Syftet med denna studie var att söka ökad kunskap och förstĂ„else för vilken vikt ungdomar lĂ€gger pĂ„ relationen till behandlingspersonal i behandlingsarbetet samt belysa vilken roll en god relation till personalen spelar för ungdomarnas framtidsmöjligheter. För att uppfylla syftet har vi anvĂ€nt följande frĂ„gestĂ€llningar: Är relationen mellan vĂ„rdtagare och vĂ„rdgivare viktig för vĂ„rdens effekter? GĂ„r det att skapa en ny trygg bas i ungdomsĂ„ren (om man inte haft det som barn) med hjĂ€lp av en engagerad behandlare? Kan man kompensera en förlorad relation med förĂ€ldrarna med nĂ„gon annan? Hur anvĂ€nder sig ungdomarna av sina erfarenheter av vistelsen pĂ„ Pilevallen i sina liv idag? Pilevallen Ă€r ett öppet behandlingshem för bĂ„de tjejer och killar i tonĂ„ren. Studien genomfördes med hjĂ€lp utav kvalitativa halvstrukturerade intervjuer utifrĂ„n en intervjuguide. Resultaten analyserades med hjĂ€lp utav anknytningsteorin och forskning om relationer.

I denna enkÀtstudie undersöktes stress och vÀlbefinnande hos 224 slumpmÀssigt utvalda förÀldrar i StockholmsomrÄdet, med hemmavarande barn i övre tonÄren. Ryff Well-Being Scale plus en nykonstruerad förÀldrastresskala anvÀndes; den sistnÀmnda visade sig ha god intern konsistens och i övrigt godtagbara psykometriska kvaliteter. TonÄrsförÀldrarna rapporterade nÄgot högre vÀlbefinnande Àn en tidigare normgrupp. Grad av vÀlbefinnande, specifikt dimensionerna sjÀlvacceptans (self acceptance) och kontroll över tillvaron (environmental mastery), samt frÄnvaro av negativa livshÀndelser under det senaste Äret, predicerade lÀgre förÀldrastress, med 32 % förklarad varians. Varken förÀldrastress eller vÀlbefinnande visade pÄ nÄgra systematiska samband med demografiska variabler.

Syftet med studien Àr att undersöka och förstÄ hur nyanlÀnda barn samspelar med andra barn i leken nÀr de inte talar sprÄket och hur börjar de lÀra/utveckla majoritets sprÄket (svenska). För att genomföra min undersökning har jag gjort kvalitativa observationer under tvÄ olika perioder: förstudie, minietnografisk studie. EfterÄt gjorde jag stimulated recall intervju dÀr jag hade samtal med pedagogerna och jÀmförde mina upplevelser angÄende barns beteende och utveckling med deras. Jag har spelat in samtalet med hjÀlp av en smart phone och sedan transkriberade. Resultatet visar att nyanlÀnda barn i början oftast anvÀnder sig av kroppssprÄk, blickar, mimik, imitationer och olika ljud för att göra sig förstÄdda nÀr de samspelar med andra barn i leken. Jag kom i min undersökning ocksÄ fram till att det tar tid för att nyanlÀnda barn ska utveckla sociala relationer med andra barn och det beror mycket pÄ hur mycket stödd de fÄr frÄn vuxna. Vidare visar resultatet att sprÄkutvecklingen hos nyanlÀnda barn beror mycket pÄ pedagogernas engagemang, respekt till barnets sprÄk, bakgrund och erfarenheter samt pedagoger som behÀrskar barnets sprÄk och kan kommunicera med barnet pÄ ett mer betydelsefullt sÀtt..

Stress Àr nÄgonting som blir vanligare bland barn idag. Sygte med denna undersökning Àr att fÄ kunskap om förskollÀrares tankar kring barn och stress i förskolan. Syftet Àr ocksÄ att bidra till kvalitet och utveckling inom förskolans verksamhet. Med detta arbete tiktas intresset pÄ förskollÀrares tankar kring stress hos yngre barn och hur vi som arbetar med barn kan arbeta förebygande i förskoleverksamheten samt se och förstÄ de signaler barn ger ifrÄn sig.Undersökningen utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, hÀr beskrivs hur samhÀllets utveckling pÄverkar oss mÀnniskor. Vidare beskrivs förskolans utvekling genom tiderna och hur stress idag pÄverkas av denna utvekling.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur pedagoger uppfattar stress hos barn. Mina frÄgestÀllningar blir dÀrav: Hur uppfattar pedagogerna negativ stress hos barn? Hur försöker pedagogerna hjÀlpa stressade barn och hur arbetar de stressförebyggande? För att svara pÄ dessa frÄgor har jag valt att genomföra intervjuer med tre pedagoger som arbetar i förskolan. Jag har stÀllt fasta frÄgor och vid nÄgra tillfÀllen stÀllt följdfrÄgor för att fÄ sÄ detaljrika svar som möjligt. Resultatet visar pÄ att alla pedagogerna hade reflekterat kring stressade barn, dock i olika omfattning.

NÀr ett nyfött barn kommit till vÀrlden utvecklas en kÀnslomÀssig relation mellan förÀldrarna och barnet. Om barnet skulle drabbas av en sjukdom, sÄsom cancer, förÀndras tillvaron och kraven för förÀldrarna. I Sverige diagnostiseras ungefÀr 268 nya fall av cancer per Är, hos barn mellan 0-15 Är. De flesta barn överlever cancern och dödligheten ligger pÄ ungefÀr 18 %. För sjukvÄrdspersonal innebÀr det ett möte med förÀldrar som i allra högsta grad pÄverkas av barnets sjukdom.

Barn födda för tidigt (gestationsÄlder, GA < 37) löper ökad risk för kognitiva nedsÀttningar, emotionella problem och beteendeproblem. För att undersöka möjliga skillnader och samband betrÀffande kognitiv nivÄ och beteendeproblem jÀmfördes testresultat frÄn Wechsler Intelligence Scale for Children (WISC-IV) och Child Behavior Checklist (CBCL) mellan för tidigt födda barn (PT) (n= 51, GA 22-34) och barn födda efter fullgÄngen graviditet (FT) (n=57, GA 40 +/-2), i Äldern 7-8 Är. Alla barn var normalfungerande utan kÀnd utvecklingsavvikelse och/eller hjÀrnskada. Resultaten visar att barn födda i GA 22-34 presterade signifikant sÀmre pÄ verbalt (VFI) och perceptuellt funktionsindex (PFI) och erhöll en lÀgre helskaleintelligenskvot (HIK) jÀmfört med barn födda FT. En signifikant positiv korrelation uppvisades mellan GA och HIK men inte mellan GA och totala beteendeproblem.

Syftet med undersökningen har varit att ta reda pÄ hur pedagoger kan förebygga stress i barns dagliga rutiner. Vi har undersökt vilka rutinsituationer som pedagogerna anser stressar barn mest och hur stress kan förebyggas. Vidare har vi undersökt hur stress pÄverkar barn i behov av sÀrskilt stöd och om pedagogerna anser att stress Àr ett problem i deras verksamhet. I litteraturen fann vi att problematiska relationer Àr en stor stressfaktor för barn. EnkÀtundersökningen visade att de situationer som pedagogerna anser stressar barnen mest Àr matsituationen och tambur- eller korridorsituationen.

AbstractSyftet med uppsatsen var att göra en jÀmförelse för att se om Montessoripedagogikens syn pÄ bemötande av barn med koncentrationssvÄrigheter stÀmmer överens med moderna riktlinjer gÀllande bemötande av barn med koncentrationssvÄrigheter och i sÄ fall hur. Fokus i syftet ligger sÀrskilt pÄ hur den pedagogiska miljön och det fysiska rummet förbereds. Uppsatsen Àr en jÀmförande, kvalitativ litteraturstudie med fokus pÄ Montessoripedagogikens grundprinciper och moderna riktlinjer gÀllande bemötande av barn med koncentrationssvÄrigheter. Datainsamlingen har utförts med en grundad teori och analysen har gjorts med stöd av den hermeneutiska cirkeln. Litteratur som analyserats och jÀmförts Àr fem fackböcker och en artikel om barn med koncentrationssvÄrigheter, en fackbok om Montessoripedagogiken, en hemsida om Montessoripedagogiken och en avhandling om Montessoris sinnestrÀnande materiel.

Sjuksköterskeprogrammet, 180 poÀng/ OmvÄrdnad - Eget arbete/OM2240/SPN9.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att fÄ reda pÄ hur barn, femÄringar respektive sjuÄringar, mÀrker av genusperspektivet i reklam riktad till dem. Jag har anvÀnt mig av gruppintervjuer dÀr jag tillsammans med barn undersökt hur barn reflekterar över genusperspektivet i reklamen riktad till barn. FrÄgestÀllningarna har undersökts genom fem olika reklamavsnitt som vÀnder sig till barn. Uppsatsens teoretiska perspektiv vilar pÄ en grund frÄn genusvetenskapen och socialiseringsprocessen. Resultatet av min analys dÀr jag anvÀnt mig av gruppintervjuer, visar att barn ser genusperspektivet och enligt femÄringarna sÄ Àr det fÀrgen som mest visar vem reklamen Àr riktad till.

MÄnga mÀnniskor tycker att kontakt med injektioner, blod eller skador Àr obehagligt men cirka 3,5% av befolkningen störs av en överdriven rÀdsla för dessa stimuli, vilket kallas BII-fobi (Blood-Injection-Injury Phobia). Injektionsfobi Àr en typ av BII-fobi och det har hittills inte funnits nÄgra mÀtmetoder för injektionsfobi hos barn. Studiens syfte var att undersöka de psykometriska egenskaperna hos Injektionsfobiskalan anpassad till barn samt att samla in normdata för barn i Äldrarna 8-17 Är. Data frÄn 677 barn samlades in i skolor i StockholmsomrÄdet. Resultaten visade att skalan hade god reliabilitet och god samtidig och diskriminativ validitet.

Sammanfattning I föreliggande undersökning granskas vilka likheter och skillnader som finns mellan hur socialtjÀnstlagen (SoL) och lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) tar hÀnsyn till barnets bÀsta. Uppsatsen utgÄr frÄn ett feministiskt intersektionellt perspektiv vilket Àr av stor vikt för val av frÄgestÀllning, syfte och diskussion. Vidare har uppsatsen en jÀmförande karaktÀr genom att respektive lags förarbeten, lagtext och rÀttstillÀmpning sÀtts i relation till varandra. JÀmförelsen utgÄr frÄn tre kriterier; dagligt bidrag (försörjningsstöd), sÀrskilt bidrag (höjt försörjningsstöd) samt vilka skyldigheter som Àr förknippade med försörjningsstödet.

Enligt Barncancerfonden insjuknar varje Är cirka 300 svenska barn upp till 18 Ärs Älder i cancer. De vanligaste cancerformerna hos barn Àr leukemi, hjÀrntumörer och lymfom. Prognosen för dessa barn Àr idag god dÄ tre av fyra barn överlever sin cancer. NÀr ett barn drabbas av cancer Àr det inte bara en individ som drabbas utan Àven förÀldrarna till barnet berörs i allra högsta grad. Att fÄ beskedet om att ens barn drabbats av cancer Àr förknippat med kÀnslor sÄ som chock, rÀdsla, oro, skuld och maktlöshet.