Syftet med vÄrt arbete var att fÄ mer kunskap om vad socio- och emotionella svÄrigheter och utagerande innebÀr. Men Àven hur man kan hjÀlpa/stödja dessa barn. Dessutom att fÄ svar om det Àr nÄgon skillnad mellan pojkar och flickors beteende.Vi har lÀst litteratur som behandlar detta Àmne och gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi har intervjuat 3 förskollÀrare, 2 specialpedagoger, 2 barn- och ungdomspsykologer samt 1 genuspedagog, frÄn en mindre och en större kommun.I vÄrt arbete har vi i litteraturen och intervjuerna kommit fram till att utagerande barn med socio- och emotionella svÄrigheter behöver fasta och konsekventa regler för att kunna fungera i barngruppen. Det Àr viktigt att man tÀnker pÄ att dessa barn Àr i stort behov av mycket kÀrlek och positiv uppmÀrksamhet. Dessutom behöver dom stöd för att utveckla sin sociala kompetens..

The purpose of this thesis is to investigate if a transfer restriction in a conveyance of real property for consideration is legally binding. In doctrine the legal situation is described as unclear. It will also be investigated if the restriction is binding in relation to the acquirerÂŽs creditors and in relation to a new owner of the property.A transfer restriction in a conveyance of real property for consideration is legally binding between the parties and in relation to a new owner of the property. Even though the restriction is binding between the parties and in relation to a new owner, it is not binding in relation to the acquirerÂŽs creditors. The Supreme Court has stated that it is a general legal principle that a transfer restriction in a conveyance for consideration is not binding in relation to the acquirerÂŽs creditors.In this thesis it will also be argued that the legal situation is inconsequent.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att studera vilka sociala förhÄllanden som kan ha haft betydelse för kvinnornas val av att stanna kvar eller lÀmna en vÄldsam relation samt vilka identiteter tillskriver kvinnorna sig sjÀlva under berÀttandet. Tio intervjuer med kvinnor genomfördes och analyserades utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv. Centralt i vÄr studie Àr intervjupersonernas livsberÀttelser. I resultatet anvÀnds ett narrativt och hermeneutisk per-spektiv för att presentera berÀttelserna och förstÄelsen som formas mellan berÀttaren och den som lyssnar. Resultatet visar att de förhÄllanden som har haft betydelse för att fÄ kvinnorna att stanna kvar Àr: hot, rÀdsla och normalisering.

Jag har under mina besök pÄ en skola bevittnat en generell missbelÄtenhet för skolmaten bland lÀrare och elever. Jag har ocksÄ mÀrkt att eleverna pÄ skolan ofta Àr trötta, ofokuserade och har svÄrt att klara av de krav som skolan stÀller pÄ dem. Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ om det gÄr att uppdaga paralleller mellan den skolmat som serveras pÄ skolan och de svÄrigheter eleverna har i att följa med i undervisningen. Jag har gjort en empirisk, kvalitativ undersökning för att finna svar till mina frÄgestÀllningar. Studien omfattar sex semistrukturerade intervjuer.

Denna studie syftar till att undersöka hur ett barns förhÄllningssÀtt gentemot alkohol pÄverkas av att en eller bÄda förÀldrarna Àr missbrukare. För detta ÀndamÄl anvÀndes stÀmplingsteori samt rollteori vid tolkning av resultatet. För att en förstÄelse för barnens uppvÀxt skall möjliggöras anvÀndes det i denna studie en kvalitativ metod. Urvalet har inriktats mot ungdomar samt unga vuxna. Vid bearbetningen av resultatet urskiljer sig ett antal teman, nÄgra av dessa Àr familjesituation, relationer mellan vuxna och barn, ansvar, grÀnser samt eget bruk av alkohol.

Abstract Dencker, Sandra & Blomberg, Ulrika (2010). Pedagogers arbete med autistiska barn. Teachers work with the autistic children. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö. Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger arbetar och lÀgger upp verksamheten i förskolan för att stödja och stimulera autistiska barn. Studien skrivs utifrÄn pedagogers perspektiv dÄ pedagogens kompetens spelar en stor roll i arbetet med barn med autism och deras utveckling. Studien visar att pedagoger gör ett fantastiskt arbete med autistiska barn.

upplevelserav att ha ett barn med Ängestproblematik. Studien fokuserar hur dessaförÀldrar upplever sitt förÀldraskap i relation till genomgÄngen Cool Kids gruppbehandling.Studiens frÄgestÀllningar Àr:? Hur beskriver förÀldrarna att förÀldraskapet och familjelivet pÄverkas nÀrett barn drabbas av Ängestproblematik?? Har behandlingen inneburit nÄgra förÀndringar i familjelivet? I sÄdana fallvilka och hur kommer dessa till uttryck?? Hur upplever och beskriver förÀldrar sitt förÀldraskap innan respektive eftergenomgÄngen behandling?? Vad anser förÀldrarna om gruppbehandlingen och behandlingsupplÀgget?Studien Àr baserad pÄ ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt och bestÄr av semistruktureradeintervjuer med sju förÀldrar. VÄr utgÄngspunkt Àr en syn pÄ förÀldraskapoch familj som nÄgot som görs, snarare Àn Àr, varför vi anvÀnder ett familjesociologisktperspektiv för att nÄ en djupare förstÄelse för förÀldrarnas berÀttelser.De sammantagna resultaten pekar pÄ att sÄvÀl förÀldraskap som familjeliv pÄverkasnÀr ett barn drabbas av Ängestproblematik. GenomgÄende beskriver förÀldrarnahur familjens vardagsliv fick förÀndras och anpassas till följd av barnens svÄrigheter.FörÀldrarna lyfter dessutom fram hur de i olika grad kommit att ifrÄgasÀttaoch omförhandla sitt förÀldraskap i förhÄllande till barnets Ängest och behandlingen.Samtliga förÀldrar talar om Cool Kids i positiva ordalag, och beskriver hur barnensproblematik minskat i omfattning, vilket i sin tur bidragit till en ökad förstÄelseoch ett stÀrkt förÀldraskap.

Bakgrund: Sjuksköterskor pÄ neonatalavdelningar arbetar ofta i nÀra relation med förÀldrar till för tidigt födda barn. FörÀldrars delaktighet i omvÄrdnaden av sitt barn kan pÄverka förÀlderns psykiska hÀlsa, anknytning till barnet samt pÄverka barnets vÀlmÄende och möjlighet till utveckling. Syfte: Beskriva barnsjuksköterskors upplevelser av att optimera förÀldrars delaktighet i omvÄrdnaden av sitt för tidigt födda barn. Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats. Genom ett bekvÀmlighetsurval rekryterades Ätta kvinnliga barnsjuksköterskor vid tvÄ jÀmförbara neonatalavdelningar i södra Sverige att delta vid semistrukturerade intervjuer.

Barn med ADHD beskrivs ofta som svÄrhanterliga, presterar under sin förmÄga, har dÄliga relationer till jÀmnÄriga och utvecklar ofta dÄlig sjÀlvkÀnsla. Bristande bemötande och rutiner frÄn omgivning och familj ökar risken för problemutveckling. En trygg relation till Ätminstone en vuxen, en familj med struktur och sammanhÄllning samt positiva stödpersoner i nÀrmiljön stÀrker barnens resurser och ses som skyddsfaktorer. DÀrför Àr det viktigt att stödja förÀldrar i att skapa den miljön för sina barn.Syftet i föreliggande studie var att belysa socialt stöd till familjer som har skolbarn med ADHD och metoden Àr en litteraturstudie dÀr artiklar sökts inom flera databaser och artiklars referenslista. 6 artiklar valdes ut till granskning och analys.

Studiens syfte Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrare arbeta med att se och tillgodose barns behov. Förskolans lÀroplan skriver att förskollÀraren ska se till att varje barn fÄr sina behov tillgodosedda, respekterade samt att varje barn ska fÄ uppleva sitt egenvÀrde. Barngrupperna i förskolan vÀxer vilket kan orsaka flera dilemman för förskollÀraren i arbetet att bland annat se varje enskilt barn i sin utveckling och möta detta barn pÄ bÀsta sÀtt. De frÄgestÀllningar som tas upp Àr vilka strategier förskollÀrarna har för att se och tillgodose barns alla behov, hur förskollÀrarna arbetar med att tillgodose barns alla behov och vilka dilemman förskollÀrarna upplever att det finns i verksamheten. Uppsatsen utgÄr ifrÄn det specialpedagogiska perspektivet dÀr bÄde miljömÀssiga och biologiska förutsÀttningar Àr viktiga faktorer som anses pÄverka individens utveckling i förhÄllande till sociala och kulturella sammanhang.

De senaste Ären har statistiken för barn som fÄr diagnosen ADHD skjutit i höjden. (Danielsson 2011). I takt med att diagnoserna hos barn ökat har kraven för att fÄ extra resurs i förskolan ocksÄ ökat (Lindgren 2012). Det blir dÀrför en utmaning för pedagoger och lÀrare nÀr dessa extra resurser för barn i behov av sÀrskilt stöd blir svÄrare att fÄ i verksamheten. UtifrÄn denna bakgrund Àr huvudsyftet med studien att undersöka vad som hÀnder i förskoleverksamheten efter att ett barn fÄtt en ADHD-diagnos.

Denna studie syftar till att undersöka anvÀndandet av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) i förskolan. ForskningsfrÄgor som studien utgÄr ifrÄn Àr hur TAKK anvÀnds i förskolan, vad pedagoger ser för syfte med anvÀndandet av TAKK samt om teckenstöd kan ha betydelse för barns sprÄkutveckling. Studien berör hur teckenstödet anvÀnds men Àven vad litteratur och forskare sÀger i Àmnet sprÄkutveckling och teckenanvÀndning. Undersökningen utgÄr frÄn intervjuer med förskollÀrare om deras syn pÄ anvÀndandet av TAKK samt hur de ser pÄ TAKK i relation till barns tillÀgnande av sprÄk. I studien har en kvalitativ forskningsmetod tillÀmpats och fyra förskollÀrare intervjuats.

Kontroll och relation Àr tvÄ vanligt förekommande Àmnen som ofta diskuteras och behandlas inom franchisinglitteraturen. Tidigare teori visar att kontroll och övervakning av franchisetagare Àr den mest centrala aspekt för att lyckas bedriva en franchiseorganisation. Samtidigt finns det teori och studier som tyder pÄ att den personliga relationen mellan franchisegivare och franchisetagare Àr avgörande för om franchiseorganisationen kommer att lyckas eller inte. DÄ bÄde kontroll och relation tvÄ Àr viktiga faktorer för att en franchiseorganisation ska kunna fungera stÀller vi oss frÄgan vad som hÀnder om den ena faktorn bedrivs för mycket, kommer den andra faktorn dÄ bli lidande? Vi menar att det existerar en paradox mellan kontroll och relation dÀr exempelvis en bra relation mellan parterna i sin tur innebÀr en reducerad kontroll.

Detta arbete handlar om polisens och socialtjÀnstens roll i arbetet med att uppmÀrksamma barn i fara. Denna uppmÀrksamhet har fokuserats pÄ barn som varit vittne till vÄld i hemmet eller som sjÀlva har varit utsatta för brott. Vi har ansett att denna frÄga gÀllande barn i fara Àr sÄ viktig att den behöver lyftas fram i samhÀllet. Vi har valt att Àven studera hur lÄngt arbetet kommit med att uppmÀrksamma barn som brottsoffer och som mÄlsÀgande. För att fÄ en sÄ omfattande bild som möjligt över Àmnet har vi anvÀnt oss av olika kÀllor som litteratur, lagstiftning, förarbeten och samtal med personer som arbetar inom omrÄdet.

Föreliggande litteraturstudie handlar om hur spÀda och smÄ barn utvecklar en fÀrdighet i att samspela med andra mÀnniskor, hur barns samspelsupplevelser leder vidare till en förstÄelse av att man sjÀlv och andra har en inre mental förestÀllningsvÀrld samt hur den teoretiska kunskapen om dessa processer anvÀnds i behandlingsarbete. Begrepp som beskrivs Àr ?högerhjÀrnsystemet/the right mind? (Allan Schore), reflektiv funktion och mentaliseringsförmÄga (Peter Fonagy) och ?det intersubjektiva mÄlet? i relationen mellan barn och förÀldrar (Daniel Stern). Artiklar av dessa tre författare har valts ut för att beskriva utvecklingen ur neurobiologiskt, anknytnings- respektive sjÀlvutvecklings-perspektiv med intersubjektivt fokus. Alla dessa författare betonar att samspels-utvecklingen startar i det emotionella samspelet mellan spÀdbarn och deras vÄrdare.