I Sverige Àr förekomsten av barn med ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) i skolÄldern ca 5 %, diagnosen Àr sex gÄnger vanligare hos pojkar Àn hos flickor. Huvudsymtomen bestÄr av uppmÀrksamhetsstörningar, impulsivitet och överaktivitet. Denna studie handlar om hur mammor till barn med diagnosen upplever sin vardag. Hur de ser pÄ diagnosticeringen och bemötandet frÄn sin omgivning. Studien bygger pÄ intervjuer med fyra mammor som alla har söner med diagnosen ADHD som delar med sig av sina upplevelser av att vara förÀlder till ett barn med ett neuropsykiatriskt funktionshinder (NPF).Nyckelord:ADHD, diagnos, barn, förÀldrar, upplevelse, stigmatisering.

Inledning: Postoperativ smÀrta hos barn Àr fortfarande ett problem trots förbÀttrade arbetsrutiner och smÀrtbehandling. SmÀrtskattning pÄ barn och speciellt barn med kognitiva nedsÀttningar krÀver att sjuksköterskorna har kunskap om tillgÀngliga smÀrtskattningsinstrument. PÄ sÄ vis ges alla barn möjlighet att smÀrtskattas.Syfte: Att undersöka hur ofta sjuksköterskor smÀrtskattar barn som opereras för skolios postoperativt.Design: En retrospektiv studie.Metod: Journalgranskningen genomfördes pÄ Universitetssjukhuset i Linköping. Alla barn som under 2008-2009 opererats för Idiopatisk eller NeuromuskulÀr skolios, var mellan 0-18 Är och fanns med i journaldatasystemet inkluderades i studien.Resultat: Barn med Idiopatisk skolios smÀrtskattades oftare Àn barn med NeuromuskulÀr skolios. Barn som inte förstod instruktion smÀrtskattades inte lika ofta som de barn som förstod instruktion.

År 2010 vrĂ€ktes 632 barn, Ă„r 2011 vrĂ€ktes 633 barn och Ă„r 2012 vrĂ€ktes 569 barn. Regeringen har satt upp mĂ„l om att inga barn ska vrĂ€kas och i barnkonventionen stipuleras barns rĂ€tt till bostad. Trots detta vrĂ€ks barn. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om barn i Sverige kan anses ha en rĂ€tt till bostad, med fokus pĂ„ vrĂ€kningssituationer, vilket jag har valt att formulera som en frĂ„ga om barn kan anses ha en rĂ€tt till ett hem. Jag har Ă€ven velat undersöka vilka styrkor och svagheter den svenska lagstiftningen har vad gĂ€ller barns möjlighet att fĂ„ bo kvar i sitt hem vid en vrĂ€kningssituation.

Missnöje i svÀrmorsrelationer Àr varken ett nytt eller ovanligt problem. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar relationen mellan svÀrmor och svÀrdotter, bÄde positivt och negativt. Vi söker svar pÄ vilka faktorer som skapar konflikt mellan svÀrmor och svÀrdotter, vilka konfliktstrategier man anvÀnder sig av för att hantera dem och slutligen vad som kan bidra till att skapa en bra relation.För datainsamlingen anvÀnde vi oss av en kvalitativ enkÀt online för att fÄ snabb spridning och snabb Äterkoppling. Vi valde att rikta oss till svÀrdöttrar, kvinnor med barn och svÀrmor, dÄ vi fann det mest intressant för vÄr studie och för att vi tÀnkte att det var lÀttare att nÄ svÀrdöttrarna Àn svÀrmödrarna.Vi har gjort bÄde en kvalitativ och en kvantitativ bearbetning och analys. UngefÀr hÀlften av vÄra respondenter har en bra relation med sin svÀrmor.

Syftet med studien Àr att analysera och diskutera förskollÀrares mening om vilka kunskaper och kompetenser barn bör ges möjlighet att utveckla för att bidra till en hÄllbar utveckling. Studien Àr genomförd med hjÀlp av kvalitativa intervjuer dÀr sju pedagoger pÄ tre olika förskolor i Norrbottens lÀn deltog. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÄ pedagogernas mening om kunskaper och kompetenser i relation till en hÄllbar utveckling diskuteras. Resultatet visar pÄ olika kunskaper och kompetenser som pedagogerna menar att barnen bör ges möjlighet att utveckla för att bidra till en hÄllbar utveckling. Pedagogerna lyfter dessa pÄ olika sÀtt vilket tyder pÄ att de brinner för olika delar av perspektivet hÄllbar utveckling, delar som de tillsammans synliggör i relation till varandra..

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur vÀl förberedda pedagoger Àr att bemöta barn frÄn utomnordiska lÀnder. I vÄr undersökning har vi tillÀmpat den kvalitativa metoden och intervjuat fyra stycken pedagoger som arbetar pÄ mÄngkulturella skolor. Resultatet visar att ett av det viktigaste att tÀnka pÄ Àr att visa hÀnsyn, respekt och att ge tid för dessa barn. Dessutom visar undersökningen att det borde ingÄ en kurs som handlar om hur man pÄ bÀsta sÀtt bemöter barn frÄn utomnordiska lÀnder i alla blivande pedagogers utbildning. Vi har Àven kommit fram till flera intressanta förslag till fortsatt forskning inom detta Àmne..

I studien undersökte vi hur ett antal förskollÀrare verksamma inom förskolan ser pÄ begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd samt hur arbetet avseende dessa barn bedrivs inom förskolan. I studien anvÀnde vi oss av kvalitativ ansats i form av intervjuer. I resultatet har det framkommit att förskollÀrarnas definitioner av begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd? inte behöver vara nÄgon diagnos. I arbetet med dessa barn framkom det att tiden inte Àr tillrÀcklig.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur pedagoger, rektorer och specialpedagoger förhÄller sig till och arbetar med barn i behov av sÀrskilt stöd och med den mÄngfald av olikheter som finns i en barngrupp. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte anvÀnde vi oss av en kvalitativ forskningsmetod, vilken utformas i en dialog för att komma nÀrmre informanternas perspektiv. UtifrÄn en semistrukturerad intervju har vi fÄtt insyn i tolv informanters tankar och Äsikter.Resultatet av vÄr undersökning visade att vÄra informanter upplevde en svÄrighet i att avgöra om ett barn Àr i behov av sÀrskilt stöd och att kunna möta de olika behov som finns i vardagen. VÄra informanter har sett skilda faktorer till vad som pÄverkar att sÀrskilda behov finns hos barn. En övergripande slutsats i denna undersökning Àr att det specialpedagogiska arbetet pÄverkas av olika förhÄllningssÀtt gentemot barn och i synnerhet barn i behov av sÀrskilt stöd..

Syftet med examensarbetet var att mot pedagogers praktiska erfarenheter och professionella praktik pröva olika teorier kring risk- och skyddsfaktorer vid utagerande och internaliserande beteendeproblem hos barn och unga samt beteendeproblemens koppling till lÀsförmÄga för att se hur teorierna fungerar i relation till praktiken. Studien Àr kvalitativ och datainsamlingsmetoder har varit semistrukturerade intervjuer och kompletterande enkÀter med sammanlagt tio informanter. Dataanalysen har inspirerats av en fenomenografisk metodansats i de första analysstegen. Resultatet visar bland annat att informanterna har erfarenheter och uppfattningar av att barns/elevers beteendeproblem dels kan handla om förmÄgor och fÀrdigheter hos individen sjÀlv, exempelvis bristande kommunikativ förmÄga eller svag sjÀlvkÀnsla, dels att faktorer i hemmiljön och/eller förskolan/skolan verkar hindrande för barnets/elevens utveckling och lÀrande. Framför allt visar materialet att lÀrarens relation till barnet/eleven och förÀldrarna har stor betydelse för utgÄngen av beteendet.

Syftet med denna uppsats Ă€r att fĂ„ kĂ€nnedom om hur överviktiga barns situation ser ut och vilka erfarenheter de professionella har vad gĂ€ller hur barn blir bemötta och vilket stöd som finns i skolan. De professionella intervjuades och delade med sig av sina erfa-renheter och utsagor angĂ„ende de överviktiga barnens olika situationer i skolan. Jag önskar ocksĂ„ att belysa vad skolan gör i relation till överviktsproblemet och vilka Ă€tgĂ€r-der som vidtas i frĂ„ga om attityder och förhĂ„llningssĂ€tt gĂ€llande övervikt. Övervikts-problemet Ă€r komplext och dĂ€rför finns det inga tydliga svar pĂ„ mina frĂ„gestĂ€llningar utan svaren Ă€r beroende av de olika faktorer som finns i barnens omgivning. Hur ett barn till exempel mĂ„r fysiskt, psykiskt och socialt eller behandlas i skolan Ă€r beroende pĂ„ vilka attityder, engagemang och stöd som finns hemifrĂ„n, i skolan och i det övriga samhĂ€llet.

En stor pÄfrestning och förÀndring i relationen uppstÄr i samband med att ett par fÄr sitt första barn. Barnmorskor har förmÄnen att möta de blivande förÀldrarna pÄ Barnmorskemottagningen (BMM) under perioden som kvinnan Àr gravid. Detta Àr en tid dÀr möjlighet ges till att skapa en vÄrdrelation dÀr utrymme ges till kvinnan och mannen att uttrycka vad de kÀnner och upplever under tiden graviditeten fortgÄr. MÄnga gÄnger uppstÄr problem i relationen redan under graviditeten, eller sÄ uppstÄr problem under barnets första levnadsÄr. SkilsmÀssor Àr en vanlig företeelse i Sverige, upp till hÀlften av alla giftermÄl slutar med skilsmÀssa.

Syfte: Studien syftar till att skapa förstÄelse kring en pedagogs erfarenheter av att arbeta med Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i relation till en pojke med autism (autismspektrumstörningar). Syftet preciseras i följande tvÄ frÄgestÀllningar:1. Vilka upplevelser och erfarenheter har en pedagog av AKK och barn med autism, och hur ska detta förstÄs?2. Hur gÄr pedagogen praktiskt tillvÀga i det dagliga arbetet med AKK och ett barn med autism?Teori: I föreliggande studie har en livsvÀrldsfenomenologisk forskningsansats anvÀnts. I anslutning till livsvÀrldsfenomenologi har hermeneutik anvÀnts som ett övergripande tolkningsverktyg. TillÀmpningen av en livsvÀrldsansats i denna studie handlar om att nÀrma sig, förstÄ och i text gestalta en pedagogs livsvÀrld och vilka erfarenheter och kunskaper hon har om autism och AKK.

Det har beskrivits hur upplevelserna av anknytningen till barnet kan variera beroende pÄ mammans levnadshistoria. Med hjÀlp av anknytningsteorin förklarades anknytningsmönstrets betydelse för hur det sociala samspelet med omgivningen ser ut. Syftet med studien var att beskriva mammans upplevelser av att ej kunna knyta an till sitt nyfödda barn och problemomrÄdet belystes med hjÀlp av sjÀlvbiografier i en kvalitativ litteraturstudie. Resultatet redovisades under följande fyra kategorier: anknytningen blev inte som förvÀntat, prestationsÄngest och osÀkerhet i mammarollen, kÀnsla av att inte vara en bra mamma och ville inte vara med barnet. Slutsatsen blev att mammans upplevelser behöver lyftas fram och tydliggöras sÄ att sjuksköterskan kan hjÀlpa igÄng och stödja mamman för att den livsviktiga anknytningen skall kunna slÄ rot..

Juvenil idiopatisk artrit (JIA) Àr en sjukdom som drabbar barn och ungdomar. JIA yttrar sig med inflammation i lederna och orsaken till inflammationen Àr okÀnd. Botemedel för JIA saknas men symptomen kan lindras och behandlingen strÀvar mot en sÄ normal livssituation som möjligt. Syftet med studien var att belysa hur barn och ungdomar med JIA upplever och hanterar det dagliga livet. Resultatartiklarna visar sig vara motsÀgelsefulla angÄende skillnader mellan barn och ungdomar med JIA och friska barn och ungdomar.

Syftet med denna studie var att undersöka och analysera ensamkommande barn och ungdomars upplevelser av att ha bott pÄ grupphem, dÄ tidigare studier om grupphem inte fokuserat pÄ ungdomarnas upplevelser. Studien fokuserar pÄ grupphem i SkellefteÄ kommun, som tar emot ett förhÄllandevis stort antal ensamkommande barn och ungdomar, och ofta anses lyckas bra med sitt arbete med denna grupp. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och grundas pÄ semistrukturerade intervjuer. I analysarbetet anvÀndes teorierna omKASAM, Symbolisk interaktionism samt Resiliens. Dessa teorier har pÄ olika sÀtt varit till hjÀlp i arbetet med att tolka datamaterialet.