Det finns vissa beröringspunkter mellan VÄrd- och omsorgsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet. Likheterna Àr övervÀgande och skillnaderna smÄ mellan Barn- och fritidsprogrammet och VÄrd- och omsorgsprogrammet. VÄrd- och omsorgsprogrammet Àr ett yrkesprogram Barn- och fritidsprogrammet Àr ett yrkesprogram.Branschen anser att en nyanstÀlld personal bör ha med den personliga lÀmpligheten samt nÄgon form av relevant utbildning. En person som arbetar inom LSS-boendet bör kunna hantera mÀnniskor samt ha ett handikappmedvetande samt besitta en stor öppenhet för att vilja lÀra sig..

VÄrt syfte Àr att studera hur barn gör sig eller görs till ett manligt eller kvinnligt subjekt under bildskapande aktiviteter i relation till fÀrgval och motiv pÄ en förskoleavdeling. Vi valde icke deltagande observation dÀr vi antecknat vad som sades och gjordes och vi har Àven fotograferat barnens bilder. Vi har analyserat vÄrt insamlade data utifrÄn ett feministiskt poststrukturellt perspektiv i kombination med diskursanalys för att studera vilka förvÀntningar och normer som möter barnen under bildskapande aktiviteter. I vÄrt resultat kan vi se att barnen anvÀnde sig av bilddialoger och verbalt sprÄk men Àven fÀrger och motiv för att göra sig till ett manligt eller kvinnligt subjekt. Vi har Àven sett en viss skillnad i bemötandet av flickor och pojkar frÄn pedagogernas sida.

Det hÀr arbetet handlar om hur man som lÀrare ska bemöta ett barn som sörjer och hur barnet som sörjer reagerar. HÀr tas Àven upp hur och nÀr man berÀttar för ett barn att nÄgon dött. Det Àr av betydelse att vi som arbetar med barn vet hur man kan hjÀlpa dessa att gÄ vidare i livet, hur vi hjÀlper dem att bearbeta sin sorg. Genom intervjuer med en rektor och en prÀst fÄr man veta hur en utsatt skola har agerat under en krissituation och hur samarbetet mellan skolan och samhÀllet kan fungera. I arbetet har jag Àven tagit upp hur viktigt det Àr att ha en handlingsplan för krissituationer.

Studiens syfte har varit att utifrÄn fyra teman om: vÄld, relationen; vÄldet och barnen, iden om den gode fadern och framtiden söka djupare förstÄelse kring hur fyra vÄldsutövande fÀder ser pÄ sitt förÀldraskap samt hur de talar kring relationen till sina barn. Jag avsÄg Àven söka förstÄelse kring vad fÀderna ansÄg som viktigt i relationen till sina barn och hur de efter vÄldshandlingar i hemmet resonerar kring Äteruppbyggnad av relation till sina barn. Jag utgick frÄn nedanstÄende frÄgestÀllningar:1. Hur talar fÀderna kring sitt vÄld?2. Hur ser relationen mellan fÀderna och barnen ut och hur tror de att barnen pÄverkas av vÄldet?3. Vilken förestÀllning har fÀderna om ett gott förÀldraskap i relation till sin egen roll som pappa?4. Hur arbetar fÀderna idag pÄ relationen till sina barn? Mot bakgrund av studiens syfte och frÄgestÀllning valde jag att arbeta utifrÄn en kvalitativ ansats dÀr jag i studien utgÄtt frÄn fyra respondenters livsvÀrld. I studien utgick jag frÄn det hermeneutiska perspektivet dÄ jag Àmnade söka förstÄelse kring hur fyra vÄldsutövande fÀder talar om sina barn och deras relation.

Denna narrativa studie syftar till att genom förskollÀrares berÀttelser fÄ en förstÄelse för hur förskollÀrarekan bemöta barn i sorg pÄ förskolan. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar:· Vad berÀttar förskollÀrarna att det finns för olika reaktioner pÄ sorg bland barn i förskolan?· Hur berÀttar förskollÀrarna att barn kan hantera sorg i förskolan?Genom kvalitativa intervjuer med fem förskollÀrare har vi av dessa i resultatet sammanstÀllt narrativaberÀttelser. En del förskollÀrare har delat med sig av starka berÀttelser kring barn i sorg ochandra har delat med sig av sina tankar kring barn i sorg. Eftersom vi utgÄtt frÄn en narrativ teori Àralla berÀttelserna av lika vÀrde och ingen berÀttelse belyses mer Àn nÄgon annan.

Denna studie genomfördes 25 mars till 27 maj 2013 pÄ C-nivÄ vid Södertörns Högskola.  I studien studeras tre svenska kvinnor och fyra svenska mÀn som vÀljer att inte ha barn. De övergripande frÄgestÀllningarna Àr: Hur beskriver kvinnor och mÀn sitt val att inte ha barn?Hur bemöts de som vÀljer att inte ha barn av omgivningen? Hur svarar de som vÀljer att inte ha barn pÄ bemötandet frÄn omgivningen? Studien Àr kvalitativ dÀr grundliga personliga intervjuer genomfördes. För analys av intervjumaterial valdes teorier om heteronormativitet, stÀmpling samt stigmatisering. Studiens resultat visar att kvinnor och mÀn som vÀljer att inte ha barn, i olika grad beroende pÄ sammanhang, blir ifrÄgasatta och fÄr möta negativa reaktioner frÄn omgivningen.

Examensarbetet utvecklar en miljö för barn och ungdomar i olika Äldersgrupper, dÀr bÄde inne- och uterum Àr av lika stor vikt. Vidare utvecklar projektet gestaltningen och anvÀndningen av en befintlig park i Stockholm..

Children in vulnerable life situations An interview study of teachers' knowledge to interpret the signals of child abuse.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera huruvida det finns belÀgg för att barn med koncentrationssvÄrigheter har lÀttare för att ta till sig undervisningen utomhus Àn inomhus. Detta har jag undersökt dels genom att lÀsa litteratur och dels genom intervjuer med pedagoger. Jag har intervjuat fem pedagoger om deras uppfattningar om hur barn med koncentrationssvÄrigheter och andra grupper av barn tar till sig undervisningen utomhus jÀmfört med inomhus.Resultatet visar att barn som bedöms ha koncentrationssvÄrigheter ofta har lÀttare för att ta till sig utomhusundervisningen jÀmfört med inomhusundervisningen. Men resultatet visar Àven att alla barn i nÄgon mÄn har fördel av utomhusundervisning. Detta beror bl.a.

Bakgrund: Diabetes Àr en kronisk sjukdom som kan pÄverka hela mÀnniskan och dess omgivning. Sjuksköterskans förstÄelse av patientens upplevelser och erfarenheter kan ha stor betydelse i omvÄrdnaden. Att vara ung och leva med diabetes kan vara svÄrt och attityder till sjukdomen kan pÄverka egenvÄrden. Syfte: Syftet var att beskriva ungdomars upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Metod: Denna allmÀnna litteraturstudie bygger pÄ empiriska studier.

Syftet med denna undersökning Àr att försöka fÄ fram hur barn tÀnker och regerar inför begreppet tro. Syftet Àr Àven att fÄ reda pÄ vad de tÀnker pÄ och deras inre funderingar.De frÄgor som jag har stÀllt mig Àr följande:Hur stÀller sig barnen inför begreppet tro?Har de nÄgra trosfunderingar?Har barn nÄgra ?djupare? funderingar?Hur ser dessa funderingar ut?Vad ger lÀrarna eleverna för chans att fÄ ventilera sina funderingar?.

Syfte med föreliggande examensarbete Àr att undersöka hur samspelet i förskoleklassen mellan lÀrare och barn tar sig i uttryck. Vad som framtrÀder som betydelsefullt för samspel mellan barn och lÀrare. Studien genomfördes med hjÀlp av videoobservation i förskoleklassernas vardagliga verksamheter. Resultaten har framkommit genom att materialet har bearbetas och analyseras för att sedan utmynna i kategorier. Betydelsefulla aspekter av samspelet mellan lÀrare och barn visade sig pÄ olika sÀtt, och resultatet visar pÄ hur samspelet kan bidra med att barn och lÀrare tillsammans konstruerar den vardagliga verksamheten.

Syftet med denna studie Àr att studera hur barn i Äldrarna tre till fem Är anvÀnder strategier för inneslutning och uteslutning i leken i en förskoleverksamhet samt att undersöka hur pedagoger resonerar omkring inneslutning och uteslutning och sitt förhÄllningssÀtt vid dessa situationer. Detta i syfte att vidga vÄra perspektiv i detta Àmne. Observationer av barn och pedagoger samt intevjuer med förskollÀrare anvÀndes som metoder för att undersöka detta utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar. Resultatet visar att barn anvÀnder sig av en mÀngd olika strategier innan de fÄr tilltrÀde till leken samt att barn anvÀnder olika strategier för att utesluta andra barn. Pedagogens roll i dessa situationer Àr mycket viktig.

MÄnga barn lider i det tysta av oro och Ängest. En del barn har fobier och rÀdslor som de kan ha svÄrt att sÀtta ord pÄ. Deras rÀdslor kan ibland avlÀsas i deras kroppssprÄk. FMT-metoden kan vara ett bra stöd och komplement till övrig vÀgledning och hjÀlp av t.ex. förÀldrar och skolpersonal.Syftet med examensarbetet Àr att beskriva FMT-metoden, beskriva oro och Ängest och se hur FMT kan stödja barn som har oro och Ängest.

Denna studie handlar om barn som inte leker i förskolan. VĂ„rt syfte med denna undersökning Ă€r att verksamma förskollĂ€rare ska fĂ„ större förstĂ„else samt ökad kunskap varför kan det vara sĂ„ att vissa barn inte tycks leka?Studien innehĂ„ller tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar som kĂ€nns relevanta nĂ€r det kommer till barn som inte leker. De tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna Ă€r: hur kommer det sig att vissa barn inte upplevs leka samt hur gör förskollĂ€rarna för att stötta och utveckla dessa barn dĂ„ leken tycks vara viktig för barns lĂ€rande.För att fĂ„ svar pĂ„ dessa frĂ„gor sĂ„ har det gjorts fem kvalitativa intervjuer med verksamma förskollĂ€rare, studien har Ă€ven innehĂ„llit samtal med flera barn i de olika barngrupperna.Studien visar att de flesta av de tillfrĂ„gade förskollĂ€rarna hade erfarenheter av barn som inte lekte och att det var upp till sjĂ€lva förskollĂ€rarna att hjĂ€lpa dessa barn som hade svĂ„rt med leken.Resultatet pekar pĂ„ pĂ„ att tryggheten Ă€r en viktig faktor för att barn ska kunna leka. Även förskollĂ€rarnas engagemang och intresse Ă€r av stor betydelse för att barnen ska kunna komma in i leken..