Att bli mamma har alltid setts som ett sjÀlvklart val för majoriteten av kvinnor. Det tillhör normen att en dag föda barn. Syftet med denna studie var att studera kvinnors reflektioner kring deras beslut att skaffa barn. Resultatet baserades pÄ fem halvstrukturerade intervjuer som tolkades med induktiv tematisk analysmetod. Ett bekvÀmlighetsurval anvÀndes och de informanter som deltog var kvinnor som hade ett seriöst förhÄllande med en man.

Syftet med studien Àr att studera vad barn har för uppfattningar kring förskolegÄrdensutformning, innehÄll och anvÀndningsomrÄden utifrÄn ett pedagogiskt syfte.Ytterligare en aspekt Àr att synliggöra hur barn uppfattar delaktighet med sig sjÀlvasom utgÄngspunkt samt pedagogerna i relation till förskolegÄrden. Studien har utförtsmed hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys, med en induktiv ansats. Det empiriskamaterialet har framstÀllts med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med fjorton barnpÄ tvÄ olika förskolor i Sverige. Barnen som intervjuats Àr i Äldrarna mellan tvÄ ochfem Är. Resultatet visade att barnen Àr relativt nöjda med sin förskolegÄrd samtidigtsom de hellre vistas inomhus om de sjÀlva fÄr vÀlja miljö.

Att fÄ ett barn Àr en av de viktigaste hÀndelserna i en mÀnniskas liv. Om barnet har en funktionsnedsÀttning kan fÀder kÀnna en stor pÄfrestning. I denna situation Àr det viktigt med stöd och information frÄn omgivningen. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fÀder till barn med funktionsnedsÀttning upplever och hanterar sin livssituation. För att kunna nÄ vÄrt syfte har vi gjort en kvalitativ intervjuundersökning med fem fÀder till barn med funktionsnedsÀttning i X kommun.

Att bli förÀlder ses av mÄnga som en del av livet och lika sjÀlvklart Àr det att barnet föds vÀlskapt och friskt. Denna bild förÀndras nÀr ett barn föds för tidigt eller Àr sjuk och behöver vÄrd pÄ neonatalavdelning. Den viktiga anknytningsprocessen kan dÄ försvÄras eller fördröjas. Bakgrund: I bakgrunden beskrivs anknytningsteorier, det kompetenta barnet, samt olika vÄrdinterventioner dÀr vetskap finns om förÀldrarnas betydelse för delaktighet i vÄrden av sitt barn som vÄrdas pÄ neonatalavdelning. HÀr beskrivs Àven Travelbees (1) syn pÄ vÄrdrelationen.

Syfte med föreliggande arbete Àr att undersöka vilka barn det Àr som anses ha behov av sÀrskilt stöd. LitteraturgenomgÄngen tar upp relevanta litteratur som specialpedagogik, sÀrskilda behov i förskolan m.m. Studien tar Àven upp vad det stÄr i skollagen och i lÀroplanerna om barn i behov av sÀrskilt stöd. Jag har valt att anvÀnda mig av intervjuer med pedagoger i förskolan för att undersöka vilka barn som pedagogerna anser Àr barn i behov av sÀrskilt stöd, samt vilket stöd som ges till barnen. Intervjuerna genomfördes efter en semistrukturerad modell.

Syftet med denna studie Àr att belysa pedagogers syn pÄ samspel i förskolan, samt vilka arbetssÀtt pedagoger tillÀmpar för att frÀmja samspel för barn som Àr utanför. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare samt en specialpedagog, alla med lÄng erfarenhet av arbetet i förskolans verksamheter. Studien visar att alla de intervjuade pedagogerna ser samspelet som mest grundlÀggande för barns lÀrande och utveckling. Samtliga intervjuade pedagoger har erfarenheter av arbetssÀtt för att frÀmja samspel för barn som Àr utanför, och de arbetssÀtt som pedagogerna föresprÄkar Àr tydligt fÀrgat av tidigare positiva erfarenheter av dessa arbetssÀtt. Alla intervjuade pedagoger besitter en samsyn i vilka arbetssÀtt som frÀmjar samspel för barn som Àr utanför, dÀr pedagogerna i kombination med en miljö anpassad efter barnens behov och intressen ses som högst betydelsefullt för att gynna samspel i barngrupperna.

Syfte: VÄrt syfte Àr att studera styrningen samt relationen av human-, struktur- och kundkapital. Analysera denna relation mellan tjÀnsteproducerande och varuproducerande företag. Samt att diskutera kapitalen i relation till redovisningen..

VÄrt syfte med detta arbete Àr att genom intervjuer med personal i förskolan undersöka hur pedagoger talar om sitt arbetar med barn i behov av sÀrskilt stöd. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi se följande; Hur talar/definierar pedagoger om barn i behov av sÀrskilt stöd? Vilken hjÀlp beskriver pedagogerna att barn i behov av sÀrskilt stöd kan fÄ i förskolan? Vilka resurser beskriver pedagogerna att de kan fÄ för att hjÀlpa barn med sÀrskilda behov?Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att alla barn pÄ nÄgot vis Àr i behov av sÀrskilt stöd. Pedagogerna i förskolan ska bemöta barnen utifrÄn varje enskilt barns behov. Det Àr pedagogerna som ska anpassa sig efter barnen, inte tvÀrtom detta menar vÄr specialpedagog om vi intervjuade..

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka pedagogernas uppfattning om förekomsten av diagnoser i förskolan och vad pedagoger har för syn om att barn i förskoleÄldern har diagnoser, vÄra forskningsfrÄgor blev dÀrför följande, vilka diagnoser Àr vanliga i förskolan? Vilka uppfattningar har pedagogerna pÄ att barn i tidig Älder fÄr en diagnos? Hur arbetar pedagogerna med barn i behov av stöd och hur fungerar samarberbetet med förÀldrar till barn i behov av stöd? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hÀmtats genom kvalitativa intervjuer med tio pedagoger i tvÄ olika kommuner. Det vi fÄtt fram Àr bland annat att alla vÄra informanter nÄgon gÄng under sin karriÀr stött pÄ barn i behov av stöd. Vi har Àven fÄtt en inblick i hur de bemöter dessa barn. För pedagogernas skull Àr en diagnos inte viktig, men den behövs för att sÀtta in de resurser som Àr viktiga i verksamheten för att barnet ska kunna utvecklas pÄ bÀsta möjliga sÀtt..

Syftet med studien Àr att undersöka vilka förutsÀttningar tre skolors pedagoger har för arbetet med sÀrskilda behov. Detta med utgÄngspunkt i lÀrares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhÄllningssÀtt till barn i behov av sÀrskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men ocksÄ den kunskap som finns i relation till barn i behov av sÀrskilt stöd, rÀttigheter och skyldigheter mellan skola och individ. VÄr studie har tre forskningsfrÄgor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.

BakgrundBarns rÀttigheter i relation till förskolans matsituationer Àr i fokus i denna studie. Forskningen pekar pÄ flera betydelsefulla begrepp som exempelvis ömsesidigt perspektivtagande, erkÀnnande av barnet som person, barnsyn, barnperspektiv och pedagogers förhÄllningssÀtt, vilka beskrivs som viktiga dÄ barnen utvecklar sin förstÄelse för demokrati. Förskolans ledande styrdokument synliggör och förtydligar det ansvar som vilar pÄ förskolans pedagoger för barnens demokratiutveckling.SyfteSyftet med studien Àr att skapa kunskap kring hur demokrati, med specifik fokusering pÄ barns rÀttigheter, kommer till uttryck i matsituationen i förskolan. Mer specifikt fokuseras i studien pÄ hur förskollÀrare resonerar kring barns rÀttigheter i relation till förskolans matsituationer.MetodFör att samla empiri till den hÀr studien har en kvalitativ halvstrukturerad intervju anvÀnts som metod. Vid genomförandet av intervjuerna anvÀndes fÄ och öppna intervjufrÄgor.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina Äterkommande hÀlsosamtal och hÀlsobesök en unik möjlighet att trÀffa alla elever och dÄ stÀlla frÄgan om de blivit utsatta för vÄld i hemmet. Det Àr en svÄr uppgift att stÀlla frÄgan om vÄld. Skolsköterskan Àr en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att frÄga barn om vÄld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor frÄn förskoleklass och till Ärskurs nio.

Arbetet behandlar sex förskolepedagogers tankar om lek, varför vissa barn har svÄrt att komma med i den gemensamma leken och vilka förutsÀttningar som bidrar till dessa barns deltagande i leken. Arbetet bygger pÄ sex kvalitativt genomförda intervjuer av förskolepedagoger, pÄ 3-5Ärsavdelningar, pÄ tvÄ skÄnska förskolor. Syftet med detta examensarbete Àr att ge utökad kunskap om hur man kan fÄ med leksvaga barn i den gemensamma leken i verksamheten pÄ en förskola. De frÄgor som arbetet bygger pÄ Àr: Hur definierar pedagogerna lek? Hur kan man som pedagog upptÀcka barn som hamnat utanför den gemensamma leken? Vilka orsaker kan ligga bakom att ett barn inte kommer med i den gemensamma leken? Hur kan man som pedagog arbeta för att alla barn kommer med i den gemensamma leken? Hur pÄverkar förskolans resurser ett leksvagt barn? Resultatet visar att: trygghet Àr en förutsÀttning för att barn ska kunna leka, det Àr vÀsentligt att barn fÄr gott om tid pÄ sig att leka i den dagliga verksamheten, mindre barngrupper verkar ha positiv inverkan pÄ barns lek och att pedagoger kan hjÀlpa leksvaga barn genom att sjÀlva delta i leken tillsammans med barnen. Nyckelord: Leksvaga barn, lek, förskola, trygghet, samspel, gemenskap.

Syfte:MÄlet med studien var att undersöka om prevalensen av hyperopi (och inducerad hyperopi) och astigmatism skiljer sig mellan barn med dyslexi och barn med ospecifika lÀs- och skrivsvÄrigheter. Blir de hjÀlpta av eventuell korrektion?Metod:Skolpedagoger i Kalmar, Nybro och MörbylÄnga lÀmnade ut inbjudan för synundersökning till barn med lÀs-och skrivsvÄrigheter.Synundersökninanra genomfördes pÄ C-optik synklinik i Kalmar.Tjugofyra barn med ospecefika lÀs- och skrivsvÄrigheter och nio barn med dyslexi deltog i undersökningen . En tid efter synundersökningen kontaktades förÀdrar för en uppföljningsintervju.Resultat: JÀmförelse mellan grupperna visade ingen skillnad med avseende refraktion. Alla barn som deltog förutom ett, ordinerades korrektion för hyperopi.

Denna rapport syftar till att undersöka vem som anmÀler brott i nÀra relationer iVÀsternorrlands lÀn och om det skiljer sig mellan kommunerna. Detta har gjortsgenom att gÄ igenom alla anmÀlningar inom brottsgruppen under ett Är. NÄgonstörre skillnad har inte kunnat utlÀsas. Vid genomgÄngen av anmÀlningarnaupptÀcktes dock ett problem med att mÄnga av anmÀlningarna inte handlade omen nÀra relation. Syftet utvidgades dÄ till att undersöka Àven hur brottskodningenfungerar och tillförlitligheten till statistiken som presenteras.