Det huvudsakliga syftet med studien var att ta reda pĂ„ förskolepedagogers uppfattningar om barn i behov av sĂ€rskilt stöd. Fokus av förskolepedagogernas uppfattningar har varit benĂ€mningen barn i behov av sĂ€rskilt stöd samt bemötande och bedömning av barn i behov av sĂ€rskilt stöd.  Även hur pedagogerna arbetar med barn i behov av sĂ€rskilt stöd. I studien har vi anvĂ€nt oss av en kvalitativ forskningsintervju med öppet riktade frĂ„gor. Åtta stycken kvinnliga pedagoger i förskolan har intervjuats.Följande fyra problemstĂ€llningar uttrycker syftet i studien: Hur uppfattar pedagogerna benĂ€mningen barn i behov av sĂ€rskilt stöd? Hur uppfattar pedagogerna att de bemöter barn i behov av sĂ€rskilt stöd? Hur uppfattar pedagogerna att de bedömer att barn Ă€r i behov av sĂ€rskilt stöd? Och hur uppfattar pedagogerna att de arbetar med barn i behov av sĂ€rskilt stöd? I undersökningen presenteras förskolepedagogernas tankar, uppfattningar och erfarenheter gĂ€llande barn i behov av sĂ€rskilt stöd.

Falska minnen Àr antingen ett minne av en hÀndelse som aldrig intrÀffat eller att minnet inte överrensstÀmmer med den faktiska upplevelsen. Falska minnen hos vittnen kan resultera i konsekvenser för misstÀnkta oskyldiga gÀrningsmÀn. Syftet var att undersöka förekomsten av en viss typ av falska minnen, bakÄtriktade slutsatsfel, i orsaks- och effektsamband i vittnessammanhang. Totalt fick 61 deltagare se en stimulifilm som förekom i fyra versioner, varav tvÄ av versionerna visade en stöld. DÀrefter besvarade deltagarna ett minnestest bestÄende av fri Ätergivning, stödd Ätergivning, igenkÀnning samt skattning av mannens skuld och villighet att vittna.

This study has as an objective to compare and evaluate the living conditions of two immigrant children residing in different places in Sweden. Given that immigrants often are looked upon as a social and physical vulnerable group in relation to disadvantageous socioeconomic conditions the children's lives were analyzed in relation to four public health objects. By using Runkeeper, GIS, Equipop data, time geographic material, telephone conversations and a web survey the children lives are analyzed within their activity spaces. The children formed their lives in different socioeconomic environments and adapted their lives after their conditions. The perspective on individual level can be put in contrast with studies based on society level.

Syftet med följande arbete Àr att kartlÀgga specialpedagogers roll i förskolan för barn med koncentrationssvÄrigheter. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring barn med koncentrationssvÄrigheter. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och frÄgeformulÀr ville vi kartlÀgga vilken roll specialpedagoger har i förskolan för barn med koncentrationssvÄrigheter samt fÄ reda pÄ vilka generella ÄtgÀrder som vidtas för dessa barn. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att specialpedagogerna uppfattar att deras roll i förskolan Àr av stor betydelse för barn med koncentrationssvÄrigheter. Detta eftersom de deltagande i studien anser att deras frÀmsta arbetsuppgift Àr att handleda och förmedla till övriga pedagoger för att pÄ sÄ vis kunna gynna utvecklingen hos barn med koncentrationssvÄrigheter. .

Syftet med vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ hur anmÀlnings- och utredningsprocessen ser ut om man som yrkesverksam pedagog inom skolbarnsomsorgen gjort en anmÀlan vid misstanke om att ett barn far illa. Vi lyfter sÀrskilt fram vad personal inom skola och socialtjÀnst upplever som problematiskt nÀr en anmÀlan om ett barn som far illa görs och analyserar detta. Vi problematiserar Àven det sunda förnuftet nÀr det gÀller om en anmÀlan ska göras eller inte och definierar begreppet barn som far illa..

I vÄrt examensarbete har vi fördjupat oss i hur nÄgra lÀrare och förskollÀrare uppfattar vilka barn Àr i behov av sÀrskilt stöd samt hur de arbetar praktiskt i den dagliga verksamheten med barn i behov av sÀrskilt stöd. En kvalitativ undersökningsmetod anvÀndes i examensarbetet med semistrukturerade intervjufrÄgor. Undersökningen visade oss att benÀmningen av vilka barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd varierar och Àr beroende av den aktuella rollen som lÀrare och förskollÀrare.  Genom vÄr undersökning kunde vi se följande uppdelning av begreppet: barn i socioemotionella svÄrigheter och barn i kunskapsrelaterade svÄrigheter.I resultatet togs Àven upp inkluderings begrepp och det framkom att samtliga respondenter har en positiv instÀllning till inkludering av barn i behov av sÀrskilt stöd i den dagliga verksamheten. Men att trots den viljan till total inkludering som finns Àr det fortfarande vanligt med sÀrskiljande undervisning i skolans vÀrld..

Syftet med denna studie var att beskriva erfarna sjuksköterskors erfarenheter av omvÄrdnadsÄtgÀrder i samband med venpunktion pÄ barn. Nio sjuksköterskor pÄ ett lÀnssjukhus i Sverige deltog och intervjuades. Data analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys och tre kategorier framtrÀdde: förberedelser, avledande strategier samt hantera rÀdsla hos barn och förÀldrar. Att som sjuksköterska genomföra venpunktion pÄ barn kan innebÀra att stÀllas inför en komplex situation dÀr sjuksköterskan behöver anpassa sig och fortlöpande övervÀga vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som skapar de bÀsta förutsÀttningarna..

Arbetets art: C-uppsats, Barndoms- och ungdomsvetenskapTitel: Att vara eller inte vara ett barn i svÄrigheter ? vem avgör det?Författare: Lidija PetkovicHandledare: Göran KvistSammanfattning: Bakgrund: Jag har undersökt min partnerskola som ligger i södra Sverige i ett lÄgstatusomrÄde och med hög invandrartÀthet. Min undersökning handlar om barn i svÄrigheter. Syfte: Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur lÀrarna/skolan ser pÄ barn i svÄrigheter samt vilken hjÀlp skolan kan erbjuda för att förbÀttra skolsituationen för dessa barn och hjÀlpa dem. Syftet Àr Àven att nÀrmare undersöka ett resursteam som arbetar med specialundervisning för att fÄ reda pÄ varför de har valt att arbeta med barn i svÄrigheter.

I vÄrt arbete har vi undersökt hur förÀldrar med barn i neuropsykiatriska svÄrigheter ser pÄ det stöd deras barn fÄtt i skolan. Vi har intervjuat sex förÀldrar i SkelleftÄ kommun om deras erfarenheter. Det som framkommit Àr att alla barn har fÄtt nÄgon form av stöd, förÀldrarna Àr överlag nöjda med det stöd deras barn fÄtt. Enligt vÄr undersökning Àr de omrÄden skolorna skulle behöva utveckla förÀldrainflytande, skrivande av ÄtgÀrdsprogram och kompetensutveckling inom neuropsykiatriska funktionshinder..

Syftet med min undersökning var att ta reda pÄ hur kombinationen av Reggio Emilia, utomhuspedagogik fungerar i relation till LÀroplanen för förskolan. Jag ville veta vilka möjligheter som finns med detta arbetssÀtt men Àven vilka svÄrigheter som finns. Jag har valt att anvÀnda mig av observation och intervju för att fÄ en helhetssyn pÄ deras verksamhet. Undersökningens observation har genomförts pÄ en avdelning pÄ en förskola i SkÄne med barn i fyra och fem Ärs Älder. Intervjun Àr med tvÄ pedagoger frÄn samma avdelning. Resultatet visar att kombinationen av Reggio Emilia och Utomhuspedagogik Àr förenlig med lÀroplanen för förskolan och att lÀroplanen synliggörs mer genom detta arbete..

Undersökningen ger en inblick i hur etablering av relationer gÄr till mellan förÀldrar och förskollÀrare under inskolning pÄ en tysk förskola och tvÄ svenska förskolor. Undersökningsmodellen utgick frÄn en kvalitativ ansats dÀr vi har genomfört intervjuer och observationer med förÀldrar och förskollÀrare. Förutom att belysa hur etableringen gÄr till och vikten av den, tar vi Àven upp faktorer som kan pÄverka etableringen av relationer. Det första mötet Àr bland det viktigaste som finns nÀr en ny relation etableras poÀngterar sÄvÀl förÀldrar som förskollÀrare. Det kan bero pÄ att det Àr just det mötet som kan komma att forma hela den fortsatta relationen mellan förÀldrarna och förskollÀrarna.

Bakgrund: I Sverige opereras 24% av de extremt för tidigt födda barn (EPT) för öppetstÄende ductus arteriosus (PDA). EPT barn som behandlas med ductuskirurgi riskerar fÄ i sig för lite energi och makronutrienter pÄ grund av volymrestriktioner och rÀdsla för att pÄbörja enteral nutrition efter genomförd operation och dÀrigenom utveckla nekrotiserande enterokolit (NEC). NEC Àr ett ischemiskt och inflammatoriskt tillstÄnd hos prematura barn i vilket delar av tarmen nekrotiseras (vÀvnadsdöd).Syfte: Att beskriva tillförsel av energi, makronutrienter och vÀtska inför, under och strax efter ductuskirurgi hos EPT barn.Metod: En svensk populationsbaserad kohortstudie av EPT barn födda mellan Ären 2004-2007 och som opererats för PDA (n=140, 83 pojkar, genomsnittlig födelsevikt 723 g). Utförlig information avseende perioperativ nutrition inhÀmtades retrospektivt frÄn sjukhusjournaler. Det dagliga intaget av enteral- och parenteral nutrition samt blodprodukter anvÀndes för berÀkning av intaget av energi, makronutrienter och vÀtskevolymer tre dagar före fram till och med tre dagar efter operation.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka skillnader i förÀldrastress i familjer med 1-Äriga barn i relation till kvinnans Älder och om de var förstföderskor eller omföderskor samt skillnad i förÀldrastress mellan kvinnor och mÀn.Metod: Studien Àr en tvÀrsnittsstudie med konsekutivt urval och the Swedish Parenthood Stress Questionnaire (SPSQ) har anvÀnts. SPSQ bestÄr av fem delskalor: inkompetens, rollbegrÀnsning, social isolering, problem i relationen med make/maka/sambo och hÀlsoproblem. PostenkÀter skickades till förÀldrapar (n=350) som fött barn i maj 2007 vid Akademiska sjukhuset, Uppsala. Sammanlagt deltog 125 förÀldrapar (244 personer) i studien varav 127 kvinnor och 117 mÀn, svarsfrekvensen var 38 procent.Resultat: FörÀldrastress i familjer med ettÄriga barn skilde sig inte Ät mellan yngre och Àldre mödrar. DÀremot hade omföderskor signifikant högre förÀldrastress Àn förstföderskor under delskalan inkompetens.

Bakgrund: Familjecentrerad vÄrd Àr ett sÀtt att tillmötesgÄ barns och familjens behov under en sjukdomsperiod. Fokus lÀggs pÄ att anpassa vÄrden för hela familjen och inte bara för den sjuka familjemedlemmen. Syskon till det cancerdrabbade barnet kan lÀtt glömmas bort i skuggan av cancersjukdomen. Detta kan leda till problem med skolan och att barnet inte kÀnner sig lika vÀrdefull som sitt syskon. Ur ett sjuksköterskeperspektiv anses bland annat en god relation till barnet och en bra vÄrdmiljö vara viktiga för det cancerdrabbade barnet.Syfte: Att sammanstÀlla forskning som belyser vilka behov familjen har i samband med att ett barn vÄrdas för en cancersjukdom.Metod: Litteraturöversikt.Resultat: Behoven skiljer sig mycket mellan familjemedlemmar.

BAKGRUND: Barncancer drabbar inte bara det sjuka barnet utan ocksÄ dess förÀldrar. Eftersom förÀldrarna Àr barnets trygga bas i livet, Àr det viktigt att ocksÄ stödja dem. För att som sjuksköterska kunna ge en god omvÄrdnad till dessa förÀldrar Àr det av stor vikt att fÄ tillgÄng till samlad kunskap om förÀldrarnas uttryckta behov av det stöd och bemötande de behöver frÄn sjuksköterskor. SYFTE: Syftet med denna studie Àr att beskriva vilket stöd och bemötande förÀldrar till barn diagnostiserade med cancer behöver frÄn sjuksköterskor. METOD: En kvalitativ litteraturbaserad studie av tidigare utförd forskning, dÀr tretton vetenskapliga kvalitativa artiklar analyserades.