Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka vilken diskurs som prÀglar förestÀllningarna om vilka mÀn som Àr vÄldsamma och vilka kvinnor som blir vÄldsutsatta. De tvÄ frÄgor som ligger till grund för studien Àr, "Vilka mÀn tror du Àr vÄldsamma mot kvinnor och barn?" och "Vilka kvinnor tror du blir vÄldsutsatta?" i en nÀra relation. Metod: En kvalitativ metod dÀr tvÄ öppna svar i en skriftlig enkÀt analyserats utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys och en maktanalys pÄ diskursnivÄ. Resultat: Studien ger ett tydligt resultat, att förestÀllningarna inte harmonierar med den dominerande diskursen, det vill sÀga könsmaktsdiskursen.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur förskollÀrare beskriver lÀrandemiljön för barn i behov av sÀrskilt stöd ur ett sociokulturellt perspektiv. För att ta reda pÄ det undersöktes hur förskollÀrare definierar barn i behov av sÀrskilt stöd, vad förskollÀrare uppmÀrksammar i situationen dÄ det uppstÄr svÄrigheter kring barn, vilket pedagogiskt stöd förskollÀrarna ger till barn i svÄrigheter samt vilken form av stöd förskollÀrarna fÄr dÄ det uppstÄr svÄrigheter kring barn. En intervjustudie har genomförts med Ätta förskollÀrare, verksamma i förskola, i en större stad i Mellansverige. Sammanfattningsvis ÄskÄdliggör svaren att förskollÀrarna visar pÄ svÄrigheter i att definiera barn i behov av sÀrskilt stöd. Barnen beskrivs frÀmst utifrÄn de olika svÄrigheter de kan ha men Àven med utgÄngspunkt i att det Àr barn som har utökade behov i förhÄllande till ett tÀnkt utvecklingsförlopp och i relation till andra barn.

Denna kvalitativa studie syftar till att lyfta fram lÀrares reflektioner kring sina erfarenheter och kunskaper om barn som lever eller antas leva med förÀldrar som har ett alkohol-och/eller drogmissbruk. Studien grundar sig i en hermeneutisk utgÄngspunkt med en kvalitativ ansats. Undersökningen baseras pÄ semi-strukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma lÀrare. Resultatet visar att de flesta lÀrare har erfarenheter av barn till förÀldrar med ett alkohol-och/eller drogmissbruk. De har en kunskap om att det finns en svÄrighet med att hitta och se denna problematik, eftersom barn Àr bra pÄ att dölja det som pÄgÄr i hemmet.

Syftet med studien Àr att undersöka om HVB-hem för ensamkommande unga flyktingar anvÀnder evidensbaserade behandlingsmetoder och om personalen tar hÀnsyn till förutsÀttningarna för behandling, trygghet och relation. Ensamma unga flyktingar som har flytt frÄn krigsdrabbade lÀnder kan ha svÄra trauman bakom sig och kan vara i behov av behandling. FrÄgestÀllningarna lyder: Hur viktigt anser personalen pÄ HVB-hem det vara med trygghet och relation som förutsÀttning för behandling? Vilka evidensbaserade metoder anvÀnds i verksamheterna? Vilka inslag frÄn evidensbaserade metoder anvÀnds?Undersökningen genomfördes med en kvantitativ metod, med enkÀt som datainsamlingsinstrument. Urvalet bestod av 26 HVB-hem för ensamkommande barn.

Denna studie bygger pÄ observationer av barns fria lek pÄ förskolan. Barnen som observerades var i Äldrarna tre till sex Är. Syftet med studien var att undersöka hur inkludering och exkludering sker i en barngrupp. Vilka olika metoder anvÀnder sig barn av nÀr detta sker. Barn anvÀnder sig av olika tilltrÀdesstrategier dÄ de söker tilltrÀde till en lek.

MÄlet med uppfödningen av prematura barn Àr att efterlikna den intrauterina tillvÀxten. God nutrition Àr grunden för optimal utveckling för barnet pÄ kort och lÄng sikt. Syftet med studien var att undersöka viktutvecklingen hos barn födda i gestationsvecka 33, avseende tillvÀxt i förhÄllande till förvÀntad intrauterin tillvÀxt, fram till berÀknad fullgÄngen tid. Studien genomfördes med en retrospektiv design, dÀr 12 journaler granskades. Kvantitativa variabler har identifierats och analyserats.

Antalet ensamkommande barn och ungdomar som kommer till Sverige ökar för varje Är. Det har gjort att fler kommuner nu tar emot dessa barn och ungdomar. Syftet med denna studie Àr att undersöka grannskapsrelationer med boende för ensamkommande barn och ungdomar i VÀrnamo kommun samt grannskapsrelationernas betydelse för barnens och ungdomarnas integration. I studien genomfördes 9 intervjuer med grannar i grannskapet till boendet för ensamkommande barn och ungdomar. Intervjuer genomfördes Àven med verksamhetschefen Anna Thuresson pÄ HVBhemmet Bryggan samt med medborgarnÀmndens ordförande Maria Johansson i VÀrnamo kommun.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka förutsÀttningar tre skolors pedagoger har för arbetet med sÀrskilda behov. Detta med utgÄngspunkt i lÀrares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhÄllningssÀtt till barn i behov av sÀrskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men ocksÄ den kunskap som finns i relation till barn i behov av sÀrskilt stöd, rÀttigheter och skyldigheter mellan skola och individ. VÄr studie har tre forskningsfrÄgor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.

Att möta nÀrstÄende vid vÄrd av akut sjuka och skadade barn prehospitalt kan vara en svÄr utmaning för ambulanssjuksköterskor och stÀller stora krav pÄ kompetens och kreativitet. Behovet av pediatrisk akutsjukvÄrd Àr inte vanligt förekommande men nÀr det vÀl behövs Àr det viktigt med effektiva och omedelbara ÄtgÀrder för att förbÀttra utfallet för det akut sjuka eller skadade barnet och deras nÀrstÄende. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av att möta nÀrstÄende vid vÄrd av akut sjuka och skadade barn prehospitalt. Studien har en kvalitativ ansats och data samlades in genom individuella, semistrukturerade intervjuer med nio specialistutbildade ambulanssjuksköterskor med mellan 5 och 18 Ärs erfarenhet av prehospital ambulanssjukvÄrd. Dataanalysen genomfördes med en tematisk innehÄllsanalys och ett övergripande tema: Att tillgodose nÀrstÄendes enskilda behov, och fem kategorier framkom: Att kÀnna trygghet i sin yrkesroll, Att etablera en vÀrdefull relation med nÀrstÄende, Att möta och hantera svÄrigheter i mötet med barnets nÀrstÄende, Att bli kÀnslomÀssigt berörd och Att kÀnna behov av att bearbeta jobbiga hÀndelser.

Bakgrund: Varje Är fÄr ca 300 barn och ungdomar i Sverige cancer. Barnets insjuknande innebÀr en stor omstÀllning för hela familjen och kan leda till en psykisk belastning för förÀldrarna. VÄrdpersonalen har dÄ en viktig roll, för att förÀldrarna ska kÀnna trygghet i situationen. FörÀldrars behov av omvÄrdnad bör tillgodoses, sÄ de i sin tur kan ge stöd Ät sitt barn. Familjefokuserad omvÄrdnad har anvÀnts som teoretisk referensram i studien.

Abstract Carlberg Ferdell, Ann (2011) Barn frÄn utsatta miljöer. Fem pedagoger berÀttar om hur de förstÄr och arbetar med utsatta barn. LÀrarutbildningen, Malmö Högskola Detta arbete handlar om utsatta barn och vilka signaler pedagogerna uppmÀrksammar nÀr de misstÀnker att ett barn far illa. Syftet med arbetet Àr att fÄ en inblick i hur man pÄ tvÄ förskolor uppmÀrksammar och arbetar med barn frÄn utsatta miljöer. FrÄgestÀllningen Àr: Hur förstÄr och hanterar pedagoger vid tvÄ förskolor barn frÄn utsatta miljöer? Den empiriska undersökningen grundar sig pÄ intervjuer med fem pedagoger pÄ tvÄ förskolor som arbetar med barn mellan ett och fem Är. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna Àr vÀl medvetna om och förstÄr vilka signaler barn i utsatta situationer sÀnder ut.

SammanfattningBakgrund: I Sverige diagnostiseras Ärligen cirka 250 barn med nÄgon form av cancer och Àr den vanligaste dödsorsaken för barn mellan 1-15 Är. DÄ hela familjen berörs nÀr ett barn fÄr cancer, Àr det viktigt att arbeta familjefokuserat. Det innebÀr att skapa en icke-hierarkisk relation till familjen och göra dem delaktiga samt arbeta utifrÄn ett salutogent förhÄllningssÀtt.Syfte: Syftet var att beskriva familjens upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn.Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design genomfördes med inspiration av innehÄllsanalys. Studien baseras pÄ vetenskapliga artiklar som hÀmtats frÄn tre olika databaser.Resultat: I resultatet framkommer Ätta teman: FörÀndrad tillvaro, maktlöshet, stöd och avsaknad av stöd, vardagen blev en utmaning, skuld och otillrÀcklighet, sorg, hopp, god och bristande kommunikation.Slutsats: NÀr barnet i familjen insjuknade i cancer förÀndrades tillvaron radikalt. Det blev en stor omstÀllning, bÄde kÀnslomÀssigt och socialt.

Syftet med studien Àr dels att belysa och synliggöra pÄ vilket sÀtt som ett adopterat barn blir bemött av lÀrare vid inskolning samt att fÄ en förestÀllning om hur vÄrdnadshavarna uppfattar inskolningen.Studien vilar pÄ Bowlbys anknytningsteori och utgÄr frÄn följande frÄgor:? PÄ vilket sÀtt beskriver lÀrarna en inskolning av adopterade barn?? Hur uppfattar vÄrdnadshavarna förskolans inskolning?Vi intervjuade tvÄ vÄrdnadshavarpar till adopterade barn och tvÄ lÀrare som har inskolat adopterade barn pÄ förskolan. Barnen som Àr med i studien var tre respektive fyra Är nÀr de började pÄ förskolan. De hade dÄ varit ungefÀr ett Är hos sina vÄrdnadshavare hÀr i Sverige.Genom att intervjua lÀrare och vÄrdnadshavare till adopterade barn har vi fÄtt fram fakta om hur inskolningar kan vara. NÀr vi sen har analyserat svaren har vi insett att kunskap och förberdelser Àr viktiga inslag för en bra inskolning.

Examensarbetet Àr en litteraturstudie om för tidigt födda barn i skolan, men den neonatalape-rioden finns med som förklaringsgrund. Jag har valt att begrÀnsa mig till att i första hand an-vÀnda mig av litteratur publicerad under 1990-talet. Flertalet av forskarna pÄvisar en ökad risk för koncentrationssvÄrigheter och svÄrigheter i skolan. Fler för tidigt födda barn jÀmfört med kontrollgrupperna var i behov av specialundervisning i nÄgon form. Arbetet tar i första hand upp de skador för tidigt födda barn riskerar att fÄ, men det Àr viktigt att pÄpeka att 90% av de för tidigt födda barnen Àr friska och gÄr i vanlig klass i skolan..

Syftet med denna studie Àr att fÄ djupare kunskaper om hur musiklÀraren i den kommunala grunskolan ser pÄ och hanterar Àmnet musik i relation till barn med koncentrationssvÄrigheter. DÄ forskning inom omrÄdet musik i kombination med barn med koncentrationssvÄrigheter Àr vÀldigt begrÀnsad presenteras istÀllet en del litteratur om koncentrationssvÄrigheter i sig samt musikens betydelse för mÀnniskan. Dock presenteras en hel del forskning om musikens pÄverkan pÄ mÀnniskans utveckling vilket Àr relevant i sammanhanget. I arbetet utgÄr jag frÄn pragmatismen och det sociokulturella perspektivet dÄ pragmatismen har haft stort inflytande pÄ svensk skola samt att det sociokulturella perspektivet Àr ett vÀldigt brett perspektiv som utgÄr ifrÄn att allt som pÄverkar mÀnniskan Àr sociala konstruktioner, skapade av oss sjÀlva.Studien bygger pÄ strukturerade intervjuer med fyra olika lÀrare i grundskolan. Resultaten visar att musikundervisningen i grundskolan Àr viktigt för alla elever, och kanske viktigast för de elever som lider av koncentrationssvÄrigheter.