Examensarbetet är en litteraturstudie om för tidigt födda barn i skolan, men den neonatalape-rioden finns med som förklaringsgrund. Jag har valt att begränsa mig till att i första hand an-vända mig av litteratur publicerad under 1990-talet. Flertalet av forskarna påvisar en ökad risk för koncentrationssvårigheter och svårigheter i skolan. Fler för tidigt födda barn jämfört med kontrollgrupperna var i behov av specialundervisning i någon form. Arbetet tar i första hand upp de skador för tidigt födda barn riskerar att få, men det är viktigt att påpeka att 90% av de för tidigt födda barnen är friska och går i vanlig klass i skolan..

Vilka psykologiska processer som gör att vissa individer klarar sig bättre än andra i påfrestande situationer har väckt allt större intresse hos forskarna. Syftet med den här studien var att undersöka vilken betydelse socialt stöd har för anpassningen till kronisk reumatisk sjukdom. Studien utfördes i form av tolv halvstrukturerade intervjuer. Analys av materialet som helhet antydde att intervjupersonerna ansåg att socialt stöd från omgivningen hade hjälpt dem att anpassa sig till sjukdomen. Vården, i form av bland annat läkare, framstod som ett särskilt viktigt socialt stöd.

Denna systematiska litteraturstudie handlar om definitioner av psykopatiska drag hos barn och ungdomar. Denna studie ämnar redovisa hur psykopatiska drag kan yttra sig, om de är knutna till arv eller miljö samt huruvida dessa personlighetsdrag hos barn och ungdomar är tillfälliga eller bestående. Riskbedömningsinstrument som PCL: YV och APSD samt aktuell forskning kring genetiska och sociala förklaringar till psykopatiska drag hos barn och ungdomar är inkluderat. Psykopatiska drag hos barn och ungdomar är ett kontroversiellt ämne. Studiens huvudsakliga frågeställning är; kan psykopati identifieras hos barn och ungdomar?.

När en person drabbades av en kronisk sjukdom förändrades hela livssituationen för den sjuke personen och dennes omgivning. Många gånger var det en närstående som tog på sig rollen som vårdare. Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att vara närstående till en person med kronisk sjukdom. Nio vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av manifest kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i fem kategorier: att få en förändrad livssituation, att vara beroende av andra, att få information och kunskap för att klara det dagliga livet, att anpassa livsstil och relationer och att kastas mellan hopp och förtvivlan. Den nya livssituationen gjorde att livet förändrades vilket ledde till många förluster.

Asylsökande barn med uppgivenhetssymptom var i 2000-talets början ett relativt okänt tillstånd men ansågs ändå vara en unik svensk företeelse eftersom den snabba ökningen som skedde under denna period aldrig har påträffats i något annat land. Det finns ingen vedertagen klassificering av tillståndet och flera symptom inryms inom olika diagnoskriterier. Nationell forskning menar att tillståndet inte kan förklaras med någon bakomliggande somatisk sjukdom, och att föräldramanipulation av barnen inte kunnat påvisas utan att fenomenet kräver multifaktoriella förklaringsmodeller. Vidare bör behandlingsarbetet ta hänsyn till barnets unika bakgrund, symptom och familjesituation samt fokusera på föräldrastöd eftersom föräldrarna spelar en viktig roll för barnets psykiska mående. Syftet med studien är dels att belysa hur kunskapsläget kring asylsökande barn med uppgivenhetssymtom ser ut vid en BUP-mottagning i norra Sverige, dels undersöka hur dessa barn och familjer behandlas inom verksamheten.

Bakgrund: HIV är en smittsam och allvarlig livslång sjukdom. Fördomar och okunskap mot HIV-positiva finns överallt; bland familj, vänner och även inom vården. Som sjuksköterska är sannolikheten stor att du ska träffa på en HIV-patient. Genom att öka kunskapen om HIV och förståelsen kring hur det är att leva med sjukdomen kan sjuksköterskan bemöta patienten utifrån dennes livsvärld och behov.Syfte: Att beskriva HIV-patienters upplevelser av att leva med sin sjukdom.Metod: Litteraturstudie med en kvalitativ ansats, baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Den kvalitativa manifest innehållsanalysen gjordes enligt Forsbergs och Wengström(2013).Resultat: Två huvudkategorier framkom: Att vara sin sjukdom ( med underkategorierna Stigmatisering, Sjukvårdens roll, Nära relationer) och Strategier för att hantera sin sjukdom (med underkategorierna Att hemlighålla sin sjukdom , Att dölja sin sjukdom genom tystnad och okunskap, Att dölja sin medicinering, Tankar om  framtiden, Att byta perspektiv) .

Uppsatsen är en komparativ studie av två barnhem i Halmstad, Östra barnhemmet och Ljungbergska stiftelsen. Frågeställningarna lyder: Hur och varför tillkom Östra barn-hemmet och Ljungbergska stiftelsen?, Hur skilde sig verksamheterna åt mellan ett kom-munalt barnhem och en privat stiftelse i Halmstad?, Hur såg verksamheterna i Halmstad ut i förhållande till andra barnhem och det ideala barnhemmet? Syftet är att bidra med ny kunskap om barnhem genom att göra en lokal studie. Undersökningen är avgränsad till åren 1940 ? 1950.

Hos patient med inflammatory bowel diseases (IBD) har nutrition en central betydelse. Nutrition ska betraktas som en medicinsk behandling samtidigt som nutrition är ett av sjuksköterskans omvårdnadsansvar. Syftet var att belysa nutritionsbehovet hos patient med inflammatory bowel diseases. Resultatet baseras på 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patient med IBD lider av malnutrition eller ligger i riskzon för att bli malnutrierad.

Att vara anhörigvårdare till en person med Alzheimers sjukdom innebär förändringar inom familjen som kan vara svåra att hantera. Sjuksköterskan kan hjälpa anhörigvårdaren att lättare hantera rollen som vårdare genom att ge adekvat information och stöd. Syftet var att undersöka behovet av stöd och information hos anhörigvårdare till personer med Alzheimers sjukdom. Metoden var en litteraturstudie där fyra kvalitativa samt tio kvantitativa artiklar sammanställdes till ett resultat. Resultatet visade på ett stort behov av information och stöd under hela sjukdomsprocessen.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Fem procent av kvinnorna som drabbas är under 40 år, därmed är många av dem mammor till hemmavarande barn. Att vara mamma och samtidigt drabbas av en dödlig sjukdom kan göra att frågor uppstår om rollen som förälder i förhållande till sjukdomen. Det är viktigt att sjuksköterskor i vården av kvinnor som drabbats av bröstcancer uppmärksammar även dessa frågor. Syftet med studien är att belysa kvinnornas upplevelser av att vara mamma till hemmavarande barn och lida av bröstcancer.

För barn som har fått diabetes mellitus typ 1 betyder diagnosen en del förändringar och inskränkningar i vardagen eftersom vardagen behöver förändras både utifrån deras sociala, fysiska men också mentala perspektiv. För att som sjuksköterska kunna stödja barn och deras familjer är det av betydelse att ha kunskap om hur barnen upplever situationen med sin sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva barns upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 1. Metoden som har använts är en systematisk litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna Cinahl, PsycINFO, Pubmed och Elin@lnu.se samt via manuella sökningar. För att säkerställa artiklarnas kvalitet gjordes en kvalitetsgranskning.

Epilepsi är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna som beror på en elektrisk överstimulering av hjärnans neuron. Att leva med epilepsi påverkar många områden i livet; fysiska, psykiska, sociala, emotionella aspekter är bara några av de som berörs.Syftet med studien var att beskriva hur livskvaliteten i det dagliga livet påverkas av att ha epilepsi. Studien utfördes som en litteratur-studie där resultatet bygger på 14 vetenskapliga artiklar. Två aspekter kom fram i resultatet, sociala och emotionella. I dessa vi-sades det bland annat att personer med epilepsi är rädda att berätta om sin sjukdom för omgivningen av rädsla att bli behandlade an-norlunda.

Det är känt att upp till 50% av patienter med kronisk sjukdom inte följer sinbehandlingsplan. Detta kan leda till onödigt lidande, sjukdom och sämre livskvalitet förpatienten samtidigt som det kan vara en ekonomisk förlust för samhället. Syfte: Syftetmed denna studie var att beskriva faktorer som påverkar patienters samsyn tillprevention och behandling vid kronisk sjukdom. Frågeställning: Hur kansjuksköterskan hjälpa patienter att följa sin behandlingsplan? Metod: Sökningar eftervetenskapliga engelska artiklar gjordes på databaserna Cinahl och Pub Med.

Många människor i alla åldrar insjuknar varje år i cancer. I Sverige insjuknar mer än 7000 personer i åldrarna 20-54 år. I denna åldersgrupp är det många som har barn. Dessa barn kan ha blandade upplevelser och reaktioner på sin förälders sjukdom, vilket kan vara av vikt för sjuksköterskan att känna till, för att kunna ge dessa barn ett bra stöd. Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser och coping-mekanismer av att leva med en förälder som har cancer.

Det här examensarbetet handlar om barn i familjer med missbruk och hur man som lärare ska hantera situationer som kan uppstå kring dessa barn. Syftet med arbetet har varit att få insikt om och ökad förståelse för barn som lever i familjer där det förekommer missbruk av berusningsmedel, dvs alkohol eller narkotika. Det har jag gjort genom att läsa litteratur inom området och intervjuat två lärare och en skolsköterska med lång erfarenhet av barn och då också av barn som lever under sådana förhållanden. I undersökningen ligger tyngdpunkterna på hur man kan upptäcka dessa barn, hur man agerar mot barnen för att underlätta situationen för dem i skolan samt hur man agerar mot föräldrarna. Sammanfattningsvis kan sägas att undersökningen visar hur viktigt det är att man som lärare ser dessa barn och att man orkar bry sig..