Vårt syfte med denna undersökning har varit att undersöka vad som eventuellt kan påverkapedagoger och lärare på Svenska skolan i ett sydeuropeiskt land i deras arbete med att uppnåmålet: En skola för alla. Våra frågeställningar har varit;- Vad påverkar pedagoger och lärares verksamhet och undervisning?- Hur påverkas pedagoger och lärares verksamhet och undervisning?Metod och materialVi har valt att använda oss av en kvalitativ undersökningsmetod innehållande löpandedirektobservationer, kategoriseringsobservationen on-off och enskilda intervjuer för att få svarpå vårt syfte med dess frågeställningar. Vi har observerat 30 barn och elever i förskolan ochskolan, tre pedagoger samt två lärare. Vi har även valt att genomföra enskilda intervjuer medelever, pedagoger och lärare.

Abstract Arleborn Jenny & Linder Emma (2010), Se Mig: en studie om förskolans anmälningsskyldighet. Malmö högskola: Lärarutbildningen Detta examensarbete handlar om hur pedagoger resonerar kring anmälningsplikten. Syftet är att undersöka vilka grunder pedagoger bygger sin anmälan på. Ett annat syfte är att undersöka relationen mellan pedagoger och förälder före och efter en anmälning har gjorts. Forskningsfrågorna är: Hur resonerar pedagogerna kring anmälningsplikten? Vad ligger till grund för att göra en anmälan? Hur resonerar pedagogerna kring relationen till föräldrarna? Det empiriska materialet bygger på intervjuer med tre förskollärare, där även vinjetter har använts.

Syftet med detta examensarbete har varit att bidra med kunskap och förståelse om hur pedagoger går till väga för att inkludera barn med Downs Syndrom i barngruppen. Vidare undersöktes pedagogernas åsikter angående betydelsen av den fysiska miljön och barngruppens sammansättning och storlek samt lekens betydelse för barn med Downs Syndrom. I denna studie använder vi oss av kvalitativa intervjuer för att få fram så konkreta och detaljerade svar av informanterna. Vidare tillämpar vi två teorier; Piagets kognitiva teori och Vygotskijs sociokulturella teori. Vi kommer också nämna två vanligt förekommande specialpedagogiska perspektiv; det relationella perspektivet samt det kategoriska perspektivet.

Det övergripande syftet med min studie är att undersöka hur pedagoger på en förskola arbetar med barns kommunikation i bildskapande aktiviteter. Utifrån syftet har jag valt att undersöka fyra aspekter. Jag har undersökt hur pedagogers och barns möte ser ut. Vidare har jag försökt ta reda på vilka intentioner pedagoger har med bildskapande aktiviteter. Jag har också tittat på miljöaspekter där jag bland annat genomfört en miljöbeskrivning av förskolan, för att läsarna lättare ska bilda sig en helhet kring förskolan. För att lättare förstå vad barn vill förmedla med sina bilder har jag undersökt detta genom att göra en bildanalys. För att besvara syftet samt frågeställningarna har jag genomfört kvalitativa observationer samt intervjuer.

ADHD och dyslexi är ett frekvent och existerande funktionshinder hos barn och vuxna. Eftersom ADHD och dyslexi är i visa fall ett dolt funktionshinder, får barnen inte alltid rätt bemötande från omgivningen. Med detta arbete vill vi diskutera hur föräldrar till ett barn med diagnosen ADHD och dyslexi och barnen själv upplever sitt funktionshinder i skolan. De frågorna som är relevanta för oss och som arbetet bygger på är: Hur upplever ett barn sina inlärningssvårigheter i skolan? Hur upplever föräldrarna till detta barn hans inlärningssvårigheter i skolan? Utifrån en fallstudie av ett barn som är 14 år gammal och hans familjs erfarenheter kommer vi att undersöka hur hans skolgång har varit för honom och familj.

Syftet med denna studie var att undersöka och problematisera några pedagogers syn på hur de anser att den uppmärksamhet de dagligen ger barn ser ut, och om den leder till någon givande kommunikation mellan pedagog och barn. Ytterligare ett syfte var att undersöka på vilket sätt pedagogerna talar till eller med barn, hur de lyssnar på vad barn har att säga samt hur de bäst anser att de ger barn goda förutsättningar för att kunna uttrycka sina åsikter och känslor.Kvalitativa ostrukturerade intervjuer genomfördes med 12 pedagoger bosatta i en medelstor stad, ett mindre samhälle och på landsbygden.Pedagogerna beskrev att tidsbrist och stressiga situationer ofta bidrog till att de kände sig tjatiga gentemot barnen trots att de var medvetna om att detta beteende inte gynnade barnen och deras förståelse.Studien visar även att pedagogernas uppfattning var att det var av största vikt att föra en dialog med barn istället för att tala över huvudet på dem med hjälp av exempelvis uppmaningar och tjat. Att stärka varje barns självkänsla genom samtal och beröring och att arbeta med språklig medvetenhet var fakoter som lyftes fram som positiva att använda sig av för att ge barn de bästa förutsättningarna till att kunna bli väl kommunicerande individer..

   SAMMANFATTNING Lina Högemark?Jag bor på Spanien?En studie om hur tvåspråkighetsutvecklingen av det svenska språket kan se ut i Spanien ?I live at Spain?A study on the bilingual development of the Swedish language might look like in Spain Antal sidor: 47  Studiens syfte är att belysa olika aspekter av tvåspråkighet och ge en fördjupad kunskap inom ämnet. Den empiriska studien syftar till att se hur fyra olika pedagoger som undervisar i svenska i Spanien ser på tvåspråkighet och vad som krävs av pedagoger och föräldrar för att det svenska språket skall utvecklas. Stort intresse ligger i huruvida ett språk måste introduceras före en viss ålder för att utvecklas optimalt samt om det finns några generella språkfel och bakomliggande orsaker till detta fenomen. Observationer med två svensk/spansktalande barn har utförts för att ge studien en djupare inblick i ämnet.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken syn förskollärare och lärare i Sydafrika har på barngruppers storlek samt hur de anser att storleken på barngruppen kan påverka barn och elevers lärande. För att få farm ett resultat har intervjuer genomförts med fem pedagoger och en förskolechef som arbetar på förskolor och skolor i Sydafrika. Metoden som användes var en kvalitativ intervjumetod för att få reda på sydafrikanska pedagogers syn på stora barngrupper och lärande. Enligt resultatet är stora barngrupper något som ses som ett problem och det är de flesta intervjupersoner enade om. De påstår att de har för lite resurser, för lite utrymme och för lite med material till de stora barngrupperna.

Syftet med denna studie var att erövra kunskap över hur modersmålsstöd kunde bedrivas i förskolans verksamhet samt lyfta fram pedagogers tolkningar av uppdraget. Jag har utfört kvalitativa intervjuer av fyra pedagoger verksamma vid två olika förskolor, bägge förskolor med ett högt antal flerspråkiga barn i barngruppen. Studien visade att uppdraget om modersmålsstöd sågs som betydelsefullt av samtliga pedagoger trots att ingen av dem ansåg att de bedrev modersmålsstöd, främst på grund av deras definition av begreppet. För att kompensera brister i resurser gällande språkligkompetens i modersmålen utgick samtliga pedagoger med ett förhållningssätt som gynnade flerspråkighet, det redogjordes för dels bibliotek och föräldrasamverkan som resurs i uppdraget. I och med detta menade jag att det bedrevs en form av modersmålsstöd i varierad utsträckning på bägge förskolor.

Syftet med undersökningen var att studera lekens roll i undervisningen i skolans tidigare år. Pedagoger, föräldrar och barn har intervjuats och resultatet visade att begreppet lek var svårdefinierbart och att begreppet gavs olika innebörder. Samtliga informanter hade en positiv inställning till lekens plats i skolan och resultatet visade på pedagogens betydelse i sammanhanget, både gentemot barn och mot föräldrar. Framförallt hade leken en funktionell roll i flera ämnen men däremot framkom skillnader i hur och i vilken utsträckning den användes. Samtliga källor ställde sig positiva till att lek är en metod som passar alla barn, dock i olika utsträckning..

Syftet med denna undersökning är att bidra med kunskap om pedagogers förhållningssätt och arbetssätt gentemot barn av annan etnisk bakgrund än svensk i förskolan. Genom att intervjua 2 pedagoger framgick hur de beskriver sitt arbetssätt för att synliggöra barns etniska bakgrunder och hur de beskriver möjligheter och svårigheter med arbetet i en mångkulturell förskola. Genom att observationer utfördes kunde även pedagogernas arbetssätt exemplifieras. Undersökningen visade på 3 olika återkommande teman hos de båda pedagogerna; ett interkulturellt arbetssätt, svårigheter och olika grad av självsäkerhet i det interkulturella arbetssättet. I dessa kunde ses att pedagogerna synliggör barnens etniska bakgrunder, men utan uppföljning.

Examensarbetet handlar om barns lek och är inriktad på två olika I Ur och Skurförskolor, där har vi undersökt hur utomhuspedagogiken och pedagogerna påverkar barnens lek. Frågeställningar som vi har utgått ifrån är: Hur upplever pedagogerna leken i inomhusmiljön i jämförelse med i utomhusmiljö? Vad gör pedagogerna för att stimulera barnen i deras lekar? Vilken är pedagogernas roll i barnens lekar i inomhusmiljö i jämförelse med i utomhusmiljö? Vad är pedagogernas resonemang kring den fria leken? Vår tidigare forskning har innefattat utomhuspedagogik, leken och pedagogernas roll i den. Vi har utgått ifrån teoretikerna Jean Piaget och Lev Vygotskijs tankar om barns lek. De metoder som har använts för att besvara våra frågeställningar är kvalitativa intervjuer med två pedagoger på olika förskolor och naturalistiska observationer av Barn och pedagoger när de interagerade med varandra. Vi har observerat skillnad i barnens lek i inomhusmiljö i jämförelse med i utomhusmiljö, och även pedagogernas delaktighet i den.

Syfte: Syftet med studien var att belysa hur fyra förskollärare beskriver arbetet med att utveckla kommunikationsförmågan hos barn med autismspektrumtillstånd, utifrån förskolans läroplan.Studien utgår från följande frågeställningar:? Hur beskriver förskollärarna möjligheter och hinder i strävan mot de kommunikativa målen i förskolans läroplan när det gäller barn med autismspektrumtillstånd?? Hur genomför förskollärarna arbetet i barngruppen så att barnen med autismspektrumtillstånd stimuleras och utmanas i sin språk- och kommunikationsutveckling?? Vilken hjälp tycker förskollärarna att de själva behöver och får för att kunna sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att kommunicera med andra?Metod: I studien används en kvalitativ metod. Genom halvstrukturerade intervjufrågor undersöker jag hur fyra förskollärare med egna ord beskriver sitt arbete med barn med autismspektrumtillstånd (AST). Respondenterna har flera års erfarenhet av barn med AST i förskolan. Två pedagoger arbetar på resursavdelningar och två på specialavdelningar.Resultat: Resultatet visar att förskollärarna är övervägande positiva till möjligheterna att sträva mot målen.

Syftet med detta arbete var att synliggöra olika tillvägagångssätt hos pedagoger i förskolan när de utformar matematiska bygg- och konstruktionshörnor för de yngsta barnen samt att synliggöra vilka faktorer som är betydelsefulla för arbetet med matematik för små barn. I denna studie valde vi att besöka tre olika småbarnsavdelningar på tre olika förskolor. Vi har haft för avsikt att intervjua två pedagoger på varje besökt avdelning och ställa frågor bl.a. om deras arbete med matematik, bygg- och konstruktionshörnor och små barns lärande. Vi har även använt oss av observationer som metod, vilket har gått ut på att vi studerat de olika bygg- och konstruktionshörnorna samt dokumenterat dessa med hjälp av fotografering.

Syftet med denna studie var att belysa hur pedagoger i de tidiga skolåren uppfattar motorikens betydelse för elevernas lärande, samt vilka konsekvenser motoriksvårigheter kan få för eleven i lärandet. Vi vill också med detta arbete belysa hur pedagoger i de tidiga åren uppfattar systematisk motorisk träning samt vad den kan bidra med för elever med motoriska svårigheter.Genom intervjuer med pedagogerna har vi fått deras uppfattning om motorikens betydelse vid lärandet. Pedagogerna lägger stor vikt vid barnets/elevens motoriska utveckling och att det har betydelse för lärandet. Vårt resultat visar att pedagogerna är medvetna om de motoriska förutsättningarna för att eleverna ska kunna fungera i skolan. Vi har dock i undersökningen sett att pedagogerna skiljer på teoretiska och praktiska ämnen och att det är få pedagoger som använder sig av motoriska övningar vid lärande..