Syftet med denna studie är att undersöka hur några lärare och talpedagoger anser sig ge barn med språkstörningar goda förutsättningar för att främja deras tal- och språkutveckling i förskolklass samt år 1 och 2. I syfte att få svar på frågeställningen intervjuades sex olika pedagoger: två förskollärare, två talpedagoger och två specialpedagoger med erfarenhet av att arbeta med så kallade språkstörda barn i åldrarna 6-8 år. Resultatet visar främst på respondenternas arbetssätt, men även deras kartläggningar över barns språkutveckling och respondenterna något differentierade syn på vad en språkstörning innebär. Flera av de intervjuade menade att det skulle behövas mer tid till specificerad språkundervisning samt att kartläggningar är betydelsefulla för pedagoger för att se elevernas styrkor i språket. Elevens starka sidor/sinnen måste tas tillvara i undervisningen för att eleven med språkstörning ska kunna tillgodogöra sig den lättare.

Syftet med denna studie är att få en förståelse för vilka arbetssätt pedagoger i förskolan använder sig av i arbetet med flerspråkiga barn och deras språkutveckling. Detta examensarbete är en kvalitativ studie som bygger på sex semistrukturerade intervjuer med pedagoger från tre olika förskolor. I studien används ett sociokulturellt perspektiv samt begreppen proximal utvecklingszon och mediering. I studiens resultat framhäver pedagogerna att flerspråkigheten bidrar med mycket i verksamheten, som t.ex. att Barn och pedagoger lär av varandra om varandras olikheter och det skapas en gemenskap där barn kan känna en stolthet över sitt ursprung.

Syftet med undersökningen är att undersöka barns och pedagogers uppfattningar om skolbarnsfysiska aktivitet och vad skolor gör för att tillgodose deras rörelsebehov. Vi har använt oss aven kvalitativ metod i form av frågeformulär med öppna frågor till pedagoger, samt kvantitativmetod i form av en enkätundersökning med barnen. Totalt sex pedagoger från fyra skolor harsvarat på frågeformuläret, och 218 barn i åldrarna åtta till tio år från samma skolor besvaradeenkäten. Genom undersökningen har vi fått kännedom om hur de tillfrågade barnen uppfattarsin fysiska aktivitet både i skolan och på fritiden, resultatet visade att 83 % av barnen att detyckte motion är viktigt och 73 % att de rörde på sig tillräckligt mycket. Pedagogernas svarvisar att barnen har idrottslektioner mellan 50 till 90 minuter varje vecka och en tredjedel avklasserna har organiserad rastverksamhet som ofta innehåll fysisk aktivitet varje dag.

Syftet med examensarbetet är att jämföra de uppfattningar om matematik och räkning som finns hos barn i förskoleklass och deras pedagoger. Jag har valt en kvalitativ metod i min studie med intervjuer av barn och deras pedagoger. Resultaten av intervjuerna visar att barnen kopplar matematik till att räkna, använda mattebok eller att göra läxor. Vad gäller räkningens innebörd så kan barnens svar delas in i fem olika kategorier. Barnen ser räkning som att säga en ramsa, att använda siffror, att rabbla upp talen i ordning, att utföra räkneoperationer samt att räkna kvantiteter.

Syftet med denna studie är att få en vidgad förståelse för hur pedagoger i förskolan arbetar med barn som har talsvårigheter. Studien utgår ifrån två frågeställningar, vad innebär talsvårigheter hos barn? och vilka arbetsmetoder använder förskollärare vid talsvårigheter hos barn? Den metod som används för denna studie är kvalitativa intervjuer med fyra verksamma pedagoger inom förskolan. Pedagogerna som deltog i studien arbetar i olika kommuner i Sverige. Det material som intervjuerna gav kunde kodas och kategoriseras i fem olika kategorier.

Syftet med denna studie är att synliggöra pedagogiska metoder som används i förskolan vid oönskat beteende hos barn. En hermeneutisk ansats har tagits i studien för att komma närmare pedagogerna och deras arbete i förskolan. Studien är kvalitativ och data har samlats in via enkäter med flest slutna frågor.Studien synliggör både pedagogiska metoder som fungerar och metoder som är mindre bra i arbetet med barn med oönskat beteende. Studien delas in i sex teman som pedagoger vanligtvis använder sig av på förskolan. De teman som var mest frekventa var: fostrare och kamrat, oönskat beteende, konsekvens och straff, ignorering, beröm och uppmärksamhet och prat och upprepningar.Resultatet visar att pedagoger använder sig av konsekvenser och straff men är inte medvetna om att de gör det eller med den bästa intentionen.

Syftet med den här studien var att undersöka hur pedagoger interagerar och bemöter barn under vuxenledda aktiviteter på förskolan utifrån ett genusperspektiv. Samt om det skiljer sig åt mellan förskolorna beroende på huvudmannaskap, privat eller kommunalt. Designen som användes är en kvalitativ, semi-strukturerad observationsstudie. Observationerna genomfördes på två förskolor, en privat och en kommunal, med barn i åldrarna fyra till sex år. därefter analyserades resultaten utifrån tidigare forskning författarna tagit del av.

Syftet med den här studien var att undersöka vilka uppfattningar ett antal pedagoger har kring mobbning mellan flickor i förskolan. Med uppfattningar menar vi om pedagogerna i förskolan anser att det försiggår mobbning mellan flickor och om de har några erfarenheter kring ämnet. De data som vi använt oss av har varit tidigare forskning inom detta område. För att inhämta vår information har vi utfört intervjuer med sex pedagoger på två olika förskolor i Norrland.Informationen från våra intervjuer har sedan behandlats och analyserats. Resultatet av intervjuerna påvisade att de flesta pedagoger direkt eller indirekt medger att mobbning mellan flickor kan vara svårare att upptäcka än mellan pojkar, detta menar de beror på att flickors mobbning är mer subtil.

Denna studie inriktar sig på pedagoger som arbetar medvetet med sin matematikundervisning i förskolan och skolan. Vi använder begreppet matematikande som står för all den verksamhet som innehåller matematik i alla dess former. Frågeformuleringarna är fokuserade på hur pedagoger tänker om grundläggande matematikkunskaper, arbetssätt och arbetsformer samt dokumentation. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer. Urvalet av pedagogerna har gjorts utifrån vetskapen om att de har satsat aktivt på sin matematikundervisning.

Denna uppsats utforskar förskollärares erfarenheter och synpunkter på att förebygga läs- och skrivsvårigheter, med syfte att göra pedagoger medvetna om hur man kan förebygga läs- och skrivsvårigheter. Denna uppsats utgår ifrån språkliga orsaker och literacy används som en teoretisk utgångspunkt. Literacy handlar om hur barn lär sig ett språk i ett socialt sammanhang, exempelvis genom att en vuxen läser en bok eller genom namnskyltar på förskolan. Jag har använt mig av intervjuer med två förskollärare för att utforska deras erfarenheter av att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Båda pedagoger menar att det är för tidigt att sätta en stämpel på ett förskolebarn för läs- och skrivsvårigheter, men att arbete med språket i förskolan är viktigt och är en del av förskolans arbete.

Ett pedagogiskt material om träd i vår närmiljö har tillverkats och testats i en barngrupp med 22 barn och tre pedagoger. Studiens syfte var att söka svar på förskolebarns tankar om träd som fenomen, både före och efter att materialet testats och om deras tankar eventuellt förändrades. Pedagogernas syn på materialets användbarhet inom förskolan har varit en del i utvärderingen kring materialets användbarhet.  Intervjuer med både Barn och pedagoger har genomförts. För att ta del av deras olika tankar har studien haft en fenomenografisk ansats.

Studiens syfte är att få en inblick i ett antal pedagogers arbetssätt för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Utifrån syftet ställdes två frågeställningar: Hur talar pedagoger om sitt arbete med flerspråkiga barn? Vilka verktyg använder pedagoger i planerade aktiviteter för stimulera flerspråkiga barns språkutveckling? Studien utgick från en kvalitativ forskningsmetod, där intervjuer och observationer användes för att komma fram till resultatet. Studiens resultat visade att pedagogerna har en positiv syn på sitt arbete med flerspråkiga barn, då de ser det som en möjlighet istället för ett hinder. Det framkom att pedagogerna använder olika pedagogiska material för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling och pedagogerna är extra tydliga när de pratar med barnen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger agerar under den fria leken. Med denna studie vill vi se hur dessa ger barnen utrymme och material för att den fria leken ska skapas och utvecklas. Studien har baserats på intervjuer och observationer på två förskoleavdelningar på en förskola i mellersta Sverige. Resultatet som framkom efter bearbetningen av det insamlade materialet var att pedagoger ofta använder sig av en lekledarroll eller närgranskarroll för att ta sig in i leken. Resultatet visade även att barns lek behöver en vuxen som kan närvara och stödja både leken och lekens deltagare.

Jag har undersökt om och hur hållbar utveckling finns med i pedagogers tankar och val på förskolan. Dessutom har jag studerat vilket inflytande pedagoger och barn har i verksamheten när det gäller hållbar utveckling. Jag har tillsammans med en annan student gjort besök på 10 olika förskolor och där intervjuat en pedagog på varje ställe. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod för att vi ville nå djupare svar på våra frågor. Även om hållbar utveckling inte finns med som begrepp i läroplanen anser ändå många pedagoger att det ändå är ett mål de arbetar mot.

Barn mår bra av att leka och röra på sig men i dagens samhälle använder man teknisk utrustning i allt större omfattning både inom hemmet och i skolan. Detta medför olika negativa effekter så som koncentrationssvårigheter och övervikt. Undersökningar och studier visar också att barn och unga upplever stress i vardagen på grund av krav från skolan, hemmet och sig själva. Syftet med denna studie är att undersöka förskolepedagogers upplevelser av yoga bland barn.De som valts ut att delta i studien är pedagoger på en förskola där yoga är en del i förskolans program. Telefonintervjuer har genomförts med tre av förskolans pedagoger.Resultaten visar på att förskolepedagogerna upplever att yoga har en lugnande effekt på barnen och barngrupperna upplevs harmoniska. Barnen upplevs även känna förståelse och empati för varandra samt att de kan sätta gränser.