Detta examensarbete handlar om barn som far illa på grund av sina föräldrars missburk, samt hur dessa elevers situation påverkar deras vardag och hur skolan och socialtjänsten på ett positivt sätt kan påverka deras liv. Jag har valt att beskriva den misär barn till missbrukare kan leva i, symtom som dessa barn kan uppvisa på grund av föräldrarnas missbruk samt vilka skyldigheter lärare och socialtjänst har när det gäller dessa barn. Jag tar även upp de skador som fostret kan få när modern missbrukat under graviditeten. Arbetet bygger på en litteraturstudie som ger en vetenskaplig grund för min undersökning och intervjuer med en rektor, en behandlingsassistent och tre lärare samt två personer som vuxit upp med missbrukande föräldrar, som svarar på sina olika erfarenheter av ämnet. Det visar sig i arbetet att teori och empiri överensstämmer bra.

Studien undersöker barn som lever i ostabila hemmiljöer där föräldrar/en missbrukar alkohol och/eller narkotika. Vårt syfte var att undersöka vilka konsekvenser barn kan drabbas av och hur barns anknytning kan påverkas av att leva i en utsatt miljö där föräldrarnas förmåga att tillgodose barns behov är bristfällig. Vårt resultat visar att barn påverkas både fysiskt och psykiskt av att leva i en ostabil hemmiljö där det förekommer missbruk. Denna utsatthet kan leda till en otrygg anknytning, då föräldrarnas möjlighet att se sina barns behov är liten och föräldraförmågan är bristfällig. Allt i familjen kretsar kring missbruket, men ingen pratar om det, vilket leder till att barnen känner sig exkluderade och osynliga, både från sina föräldrar, men även från samhället där professionella inte lyckas genomskåda ett pågående missbruk inom familjen.

Bakgrund: Skillnaden mellan missbruk och beroende är att det tar tid att utveckla ett beroende medan missbruk förknippas med bestämda perioder i livet. Missbruk associeras med risktagande beteende, asocialitet och våldsbrott. Antalet individer med ett läkemedelsmissbruk i Sverige uppskattas till 65 000. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vad befintlig forskning beskriver om läkemedelsmissbruk bland vårdpersonal och hur det påverkar omvårdnaden. Metod: En litteraturstudie baserad på tio artiklar av vetenskaplig karaktär. För artikelsökning användes databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultat: Läkemedelsmissbruk bland vårdpersonal förekom och vissa substanser användes mer frekvent än andra. Särskilda riskfaktorer identifierades, så som lättillgänglighet till läkemedel.

Studiens syfte var att undersöka hur det är att vara barn i familj och förskola när föräldrar lever i missbruk och vad barn vill att vuxna i omgivningen ska göra för att hjälpa dem. Syftet var även att undersöka vad förskollärare tror att dessa barn behöver och vad de gör för dem.Studiens underlag är baserat på ostrukturerade intervjuer för att få ett djup i berättelserna. Sammanlagt genomfördes åtta intervjuer. Fem av dem var vuxna som hade levt med missbrukande föräldrar som barn och tre av dem var förskollärare. Arbetets teoretiska utgångspunkt har baserats på tidigare forskning kring barn som levt eller lever med missbrukande föräldrar.Studiens resultat visar att tre av dem som levt med missbrukande föräldrar som barn ansåg att det var ?konstigt? att ingen av pedagogerna visade några tecken på att de visste hur det stod till hemma.

Placentan (livmoderkakan) är ett metaboliskt viktigt organ och under opiat och kokain missbruk påverkas placentan negativt och det påverkar fostrets normala utveckling. Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på hur placenta och foster påverkades av opiater och kokain samt om det fanns någon specifik behandling för foster och barn före respektive efter förlossningen. Nio vetenskapliga artiklar granskades och analyserades enligt SBU:s analysmodell. Resultaten visade att acetylkolinfrisättningen och den viktiga aminosyratransporten till fostrets blodomlopp hämmades vid opiat och kokain missbruk. Detta resulterar i tillväxthämning hos fostret som ger lägre födelsevikt, mindre huvudomfång, kortare barn samt att de föds med neonatal abstinens symtom (NAS) i varierande styrka.

Författarna till denna studie har gjort en kvalitativ utredning kring alkoholvanor och missbruk, samt vilka orsaker det kan finnas till en hög alkoholkonsumtion i industristaden Oxelösund. Informanterna har utpekat vissa orsaker samt vilka förändringar de vill se i samhället..

Denna kvalitativa studie baseras på intervjuer med tre mammor som missbrukat alkohol och droger men som numer är drogfri. Syftet var att undersöka dessa föräldrars upplevelse av hur deras barndom och sociala arv samt tidigare missbruk påverkat föräldraskapet och deras barn. Resultatet analyseras med stöd av tidigare forskning samt Bowlbys anknytningsteori. Mam-morna beskrev att missbruket fyllde funktionen att fylla ett hål som uppkommit på grund av olika typer av obearbetade trauman under barndomen. Graviditeten blev en vändning mot drogfrihet, men alla mammor återföll i missbruk några år senare.

Studiens syfte är att undersöka eventuella skillnader i användningen av tre centrala begrepp (missbruk, tungt missbruk samt öppenvård) inom missbruksvården. De frågeställningar som behandlas är; (I) Hur används de centrala begreppen; missbruk, tungt missbruk och öppenvård i texter kring missbruksvård? (II) Om det föreligger skillnader i användandet av de tre centrala begreppen, vilka likheter respektive olikheter kan urskiljas? (III) Hur kan begreppshanteringen utav de tre centrala begreppen förstås utifrån socialkonstruktivismen? Studien har genomförts som en litteraturstudie där resultatet har analyserats utifrån ett socialkon­struktivistiskt perspektiv. Resultatet tyder på att skillnader i begrepps­hanteringen utav de tre centrala begreppen förekommer samtidigt som också vissa likheter kan urskiljas. Definitionerna av missbruk skiljer sig åt genom att vissa definitioner behandlar konsumtionsmönster hos de som nyttjar drogen medan andra menar att missbruk ska ses som ett avvikande beteende.

Bakgrund; I Sverige fanns år 2009, enligt Statens Folkhälsoinstitut (FHI) ca 385 000 barn med åtminstone en förälder som uppfyllde kraven för riskbruk eller missbruk av alkohol eller narkotika. Således fanns det uppskattningsvis fyra till fem elever i varje skolklass där barnen var under 18 år, som var drabbade.Syfte 1; Att undersöka hur elever i årskurs 8 såg på skolan som en           hälsofrämjande arena för att bredriva information om missbruk.Syfte 2; Att undersöka om en intervention med föreläsningar om   missbruksproblematik, samt information om hjälpinstanser för barn och ungdomar som växte upp i en missbruksmiljö kunde öka kunskapen hos eleverna inom dessa områden. Metod: Målgruppen var två klasser i årskurs åtta på en högstadieskola i Halmstad, Sverige. För att besvara syftet gjordes en interventionsstudie som baserades på tidigare publicerat material inom området missbruk. Interventionen bestod av två likadana föreläsningar om missbruk för två olika klasser. Instrumenten som användes för att mäta kunskapsökningen hos eleverna, var två egenhändigt komponerade enkäter.Resultat: Resultatet kring elevernas syn på skolans roll som hälsofrämjande arena för att informera om missbruk visade att eleverna tyckte att skolan var en bra arena för att bedriva missbruksinformation på, helst av personal med erfarenhet inom området, och att mer information om missbruk behövdes i skolan.

Denna studie belyser självmedicineringshypotesen (SMH), inom missbruk, ur ett individperspektiv. Fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med individer som uppfattar sig som självmedicinerare. En fenomenologisk analys har utförts baserad på tre teman; alkoholdebuten, drogvalet och missbruket efter debuten. I analysen framkommer att en av intervjupersonerna självmedicinerade enligt SMH, en person gjorde det till viss del, medan två inte självmedicinerade i enighet med SMH. Studien behandlar frågan om sambandet mellan effektsökande och drogval.

Föräldrar vars barn missbrukar alkohol och andra droger lever med mycket skuld, skam och ångest för sitt barns situation. Barns missbruk innebär ofta både fysiska och psykiska konsekvenser för föräldrar. Föräldrar i en sådan situation är därför i stort behov av stöd. I föreliggande kvalitativa studie jämförs föräldrars och professionellas syn på studiens fem olika teman; att vara förälder till ett barn med drogmissbruk, stöd till föräldrar, bemötande från Socialtjänsten, tillgänglighet och samverkan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med föräldrar, FoU, Socialtjänsten och Öppenvården.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Uppsatsens huvudsakliga syfte är att skapa en djupare förståelse för upplevt utanförskap i missbruk. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är Erving Goffmans resonemang kring stigmatieringsprocesser och strategier för att hantera det upplevda stigmat, samt Howard S. Beckers diskussion kring olika former av avvikelse. Den tidigare forskningen som finns inom missbruk är omfattande men de teman som främst ansetts vara relevanta för den här uppsatsen har varit de som berör stigma eller som använder sig av intervjuer. Sammanfattningsvis verkar det som om det finns en stigmatisering av människor med missbruk men oftast är de som intervjuas personer som arbetar med människor med missbruk och det är något ovanligt att missbrukare själva får komma till tals, vilket har varit viktigt i den här studien.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer i uppväxten som kan ha betydelse för utvecklandet av ett missbruk. Fokus har varit att belysa vilka riskfaktorer i uppväxten som kan påverka utvecklandet av ett missbruk, samt vilka skyddsfaktorer som är viktiga för att ett barn ska utvecklas gynnsamt. Studien baseras på en kvalitativ metod där fyra semistrukturerade intervjuer har utförts och grundar sig på fyra respondenter med erfarenhet av ett eget alkohol- och drogmissbruk, och deras berättelser om sin uppväxt. Studiens avsikt har varit att utifrån inlärningsteoretiska utgångspunkter förstå uppväxtens betydelse för utvecklandet av ett missbruk. Faktorer som kan påverka individer har delats in i tre huvudgrupper: Biologiska, psykologiska och sociala faktorer.

Syftet med följande arbete är att kartlägga specialpedagogers roll i förskolan för barn med koncentrationssvårigheter. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring barn med koncentrationssvårigheter. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och frågeformulär ville vi kartlägga vilken roll specialpedagoger har i förskolan för barn med koncentrationssvårigheter samt få reda på vilka generella åtgärder som vidtas för dessa barn. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att specialpedagogerna uppfattar att deras roll i förskolan är av stor betydelse för barn med koncentrationssvårigheter. Detta eftersom de deltagande i studien anser att deras främsta arbetsuppgift är att handleda och förmedla till övriga pedagoger för att på så vis kunna gynna utvecklingen hos barn med koncentrationssvårigheter. .