I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ ansats för att ta reda på hur förskollärare definierar barn i behov av särskilt stöd, samt hur insatserna kring dessa barn ser ut. För att få svar på våra frågor har vi genomfört en intervju samt delat ut enkäter på fyra skilda förskolor. I resultatet har det framkommit att begreppet barn i behov av särskilt stöd är svårdefinierat och att det går att studera utifrån två skilda perspektiv. De olika synsätten har betydelse för hur man definierar ett barn i behov av särskilt stöd, eftersom man antingen ser barnet eller miljön som bärare av problemet. Dessutom påverkas arbetet med barn i behov av särskilt stöd av vilket perspektiv man väljer att angripa svårigheterna utifrån.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur la?raretik definieras, motiveras och fo?rva?rvas enligt yrkesetisk litteratur fo?r la?rare och la?rarstudenter. Fo?rhoppningen a?r att underso?kningen ska bidra till att ge kunskap om den etiska dimensionen i la?rares arbete och om den kompetens la?rare beho?ver fo?r att kunna hantera etiska konflikter i skolans vardag.Uppsatsen a?r en kvalitativ textanalys av tre bo?cker om yrkesetik som anva?nds pa? la?rarprogrammen i Sverige. Bo?ckerna a?r:La?raren i etikens motljus av Trygve Bergem, professor i pedagogik.La?rares yrkesetik av Roger Fjellstro?m, docent i praktisk filosofi.Den va?rdefulla praktiken av Kennert Orlenius, fil.dr.

Syftet med denna undersökning är att arbeta med skönlitteratur i undervisningen och ta reda på vad barn i år 1 och deras föräldrar anser om skönlitteraturens roll i undervisningen. Jag har valt att göra en kvalitativ studie baserad på observationer av klassens arbete samt djupintervjuer med fem barn och deras föräldrar. Ingen av informanterna hade tidigare stött på en undervisning som varit baserad på skönlitteratur, men såväl föräldrar som barn anser att skönlitteraturbaserad undervisning bör dominera arbetet i skolan. De känner att det är mycket lättare att finna lärglädje, fantasi och inspiration ur skönlitteraturen, än ur renodlade läromedel. Både föräldrar och barn vill dock ha kvar traditionella läromedel som ett komplement i undervisningen, dels för att barnen tycker att det är väldigt roligt att arbeta med arbetsböcker och, för att föräldrarna på så vis känner trygghet i att basen i barnens lärande säkras..

BakgrundI kapitlet bakgrund ger vi en beskrivning av barn med ett inagerande beteende ochpedagogernas betydelse för dessa barn. Vi redogör också för lekens, samspelets,kommunikationens och föräldrasamverkans betydelse för barn med ett inagerande beteende. I bakgrunden redogörs även relevant forskning.SyfteVårt syfte med undersökningen är att ta del av pedagogers beskrivning av förskolebarn med ett inagerande beteende samt pedagogernas arbetetssätt/metoder med att få dessa barn att samspela, kommunicera och bli delaktiga i lek och aktiviteter.MetodI vår undersökning utgick vi ifrån ett hermeneutiskt synsätt. Vi använde oss av en kvalitativ metod där intervju var vårt redskap. Vi intervjuade sex pedagoger som är verksamma inom förskolan.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur några förskollärare arbetar med och i lärandemiljöerna för utagerande barn i förskolan. Vi går även in på definitionen av ett utagerande barn samt avslutar med en specialpedagogs perspektiv. Uppsatsen bygger på fyra intervjuer med förskollärare och en intervju med en specialpedagog. I resultatet framkommer att förskollärarna arbetar mest med förhållningssätt till och bemötande av de utagerande barnen, detta ser de som en lärandemiljö. Det framkommer också att förskollärarna pratar om att det kan behöva göras förändringar i den fysiska lärandemiljön men att de rent praktiskt inte gör något med den.

För att få svar på följande tre frågor har jag läst litteratur samt intervjuat en person på BUP-Elefanten (barn och ungdoms psyk.), en anställd på Eleonoragruppen (hjälporganisation för anhöriga till missbrukare) samt en utbildad bildterapeut. Frågor: -Hur kan bilden användas i behandlingsarbetet med barn, med traumatiska upplevelser bakom sig?-Vad kan/skall jag göra som lärare om jag misstänker, eller får bekräftat, att en elev genom sina bilder beskriver något hemskt den varit med om?-Måste man vara utbildad bildterapeut för att kunna använda bilden som hjälpmedel i terapiarbetet med barn? Kortfattat svar: Jag har fått ta del av och beskriver 6 st. olika bildterapeutiska metoder. Som lärare har man anmälningsplikt om man tror eller vet att ett barn far illa.

Bakgrund: Få ett prematurt barn kan vara en oförutsedd händelse. Den första kontakten mellan föräldrar och barn var ett viktigt moment för barnets utveckling. När prematura barn kommer till neonatalavdelningen och läggs i en kuvös kan kontakt och närhet mellan barn och föräldrar störas. Syfte: Belysa föräldrars upplevelser av närhet i relation till sitt prematura barn. Metod: En litteraturstudie på artiklarna som är genomförda med kvalitativ ansats.

Arbetet utgår från Piagets och Vygotskijs lärandeteorier, hur barn möter matematiken i förskolor och skolor och vad rörelser och rörelselekar har för möjlig betydelse för matematikinlärning. Syftet är att undersöka hur barn och pedagoger uppfattar praktisk matematik och rörelselekar tillsammans och hur pedagogerna använder detta i sin verksamhet. Barnintervjuer i form av en enkät tilldelades 23 barn i åldern fyra och sex år på en förskola och i en förskoleklass och det utfördes sex intervjuer med pedagoger som arbetar med förskolebarn. Resultatet visade att både barn och pedagoger var positiva till matematik- och rörelselekar, både att arbeta med ämnena var för sig och att kombinera dem..

Varje år insjuknar cirka 300 barn i Sverige i någon form av cancer. Det innebär ett stort lidande för föräldrarna. Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelse när deras barn fått en cancersjukdom. Studien baserades på två självbiografiska böcker som föräldrar till barn med cancer skrivit. Innehållsanalysen som användes behandlar textmaterialet i fyra steg.

Detta arbete handlar om leksvaga barn i leken. Arbetet berör lekens betydelse för utveckling, barn som inte får, kan och/eller inte vill vara med och leka samt hur man som pedagog arbetar för att integrera leksvaga barn i leken. Att leka är bra för ett barns utveckling, det är med hjälp av leken som ett barn i stor utsträckning formas. Undersökningen är gjord i två mindre städer i Skåne. På skolorna har leksvaga barn 7-8 år gamla blivit observerade i den fria leken på fritidshemmet.

Kultur är en stor del av samhället och går ofta förbi obemärkt. Kulturorganisationer som Bonniers Konsthall och Nacka Kulturcentrum, Dieselverkstaden, arbetar aktivt med kulturverksamhet för barn och unga för att uppmärksamma kulturens betydelse. Syftet med denna jämförande studie är att behandla hur barn- och ungdomsverksamheten påverkas av de respektive organisationernas finansiering och handlande ur både ett privat och offentligt perspektiv. I den kvalitativa jämförelsen och analysen studeras material från media, hemsidor, årsredovisningar och intervjuer. Uppsatsen kommer att utreda på vilket sätt omgivningen innebär osäkerheter, möjligheter samt beroenden för de båda kulturorganisationerna.

Att aktivera barn när de är som mest rastlösa är aldrig enkelt, speciellt när de utsätts för oförutsägbar väntan under en vistelse på en flygplats. Jag besitter ingen lösning på hur man aktiverar barn, men jag tillhandahåller, med hjälp av min möbel, ett alternativ till aktivering.Med fokusering på hållbarhet, vardagens estetik och barn i rörelse så har jag under våren 2011 tagit fram en möbel som har för avsikt att aktivera barn under den tid de befinner sig på flygplatsen. Tack vare placeringen intill ett fönster kan möbeln även hjälpa till att förstärka barnens upplevelse.Detta är en redogörelse på hur jag har gått till väga för att ta fram koncept, form och funktion av denna möbel..

Beslutsprocessen vid triage är komplex och triageprocessen bör utföras noggrant. Vid akuta situationer måste snabba beslut tas, oftast med lite information. Det ska under kort tid samlas in data genom observation, frågor och kontroll av vitalparametrar. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans triagering av barn på akutmottagning. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar analyserades.

Syftet med undersökningen var att få en ökad förståelse av pedagogernas arbete inom förskola med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Frågeställningar var: Vilka ramar gäller för arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar pedagogerna med barn med neuropsykiatriska funktionshinder ? finns skillnader i arbetet beroende av genus? Hur arbetar arbetslaget med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar arbetslaget med föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Finns hinder i arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder och vilka är i så fall dessa? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hämtats genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger vid tre olika förskolor i olika kommuner. Resultaten visar att förutsättningarna, kommunens ramar är likvärdiga för arbetslagen. Det visar sig också att pedagogerna ofta inte vet om och i så fall vilken funktionsnedsättning ett barn har eftersom symtomen kan vara svåra att identifiera.

Studien undersöker i vilken omfattning barn medverkar och kommer till tals i nyhetsprogrammet Rapport i SVT.  Både kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys har använts och materialet som studerats är Rapports huvudsändning klockan 19:30 under tre veckor i februari 1993 respektive 2013.Syftet är att få syn på vilka förändringar som har skett under 20 år, kommer barnen till tals oftare än tidigare och vilka ämnen får de uttala sig om? Studien ramas in av teorier som sociala ansvarsteorin, medielogik, representation och de svenska spelreglerna för press radio och tv.  Resultatet visar att barn får större utrymme i nyheterna 2013. Vanligast både 1993 och 2013 är att barn kommer till tals i nyheter som handlar om utbildning, i materialet från 2013 kan man se en ökning av barn som kommer till tals om brott/våld/katastrofer.