Inledning: Att bli förälder ses ofta som en naturlig sak, där allt går som det ska och ett friskt barn föds. För vissa föräldrar är verkligheten en annan. Ett barn kan födas för tidigt eller ett barn kan födas med komplikationer som kräver vård. Bakgrund: Varje år föds drygt 110 000 barn i Sverige, 10 % av dessa behöver neonatalvård. Alla barn har rätt till att ha sina föräldrar hos sig när de vårdas på sjukhus.

Omkring en procent av allabarn som föds i Sverige varje år föds med ett medfött hjärtfel och förföräldrarna resulterarar detta vanligtvis i stora psykiska påfrestningar. Kunskap om föräldrarnas upplevelse av att leva med ett barn med medfötthjärtfel kan stärka sjuksköterskans förmåga att fungera som ett stöd tillföräldrarna. Syftet med litteraturstudien var att belysa föräldrarnasupplevelse av att leva med barn med medfött hjärtfel. En litteraturstudie genomfördessom inkluderade 17 vetenskapliga artiklar som bearbetades. Huvudkategorier ochunderkategorier skapades utifrån artiklarnas innehåll: Påverkan på kropp och själ med underrubriker psykisk obalans, leva med stress och oro och maktlöshet och rädsla.

Inledning: Den sorg och smärta som föräldrar till ett döende barn upplever är omöjlig att förstå men med mer kunskap kan bättre hjälp ges till den som är drabbad. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva föräldrars upplevelser av att förlora ett barn. Metod: Sju artiklar har funnits i databaserna PsykInfo och PubMed samt två artiklar har sökts manuellt, och analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Utifrån analysen skapades fyra kategorier: Splittrade rutiner, stödets betydelse, bemötande från vårdpersonalen och sorgens olika uttryck. Diskussion: Hela familjen var i behov av stöd från omgivningen och vårdpersonal när ett barn var döende då familjens hela tillvaro splittrades.

Mitt syfte med den här uppsatsen var att undersöka vilka platser barnen vistas på när de går på rast. Jag lyfte fram barnens egna tankar om rasten med hjälp av barns perspektiv som min teoretiska utgångspunkt och använde mig av speciella platser, platsidentitet och platskänsla som teoretiska begrepp.Som metod valde jag att genomföra kvalitativa samtalspromenader med tretton barn från förskoleklassen till årskurs 2. För att få variation i min studie valde jag en flicka och en pojke från varje klass som jag gick samtalspromenaden med. Samtalen med barnen spelades in med en mobil så att inget som barnen berättade gick miste.Min studie visade att platser uppfattas som levande, att en plats kan upplevas på olika sätt och att olika lekar kan utspela sig där samtidigt. Undersökningens resultat visade att rollspel var en stor del av barnens rast. Resultatet visade även att barn kanske inte alltid behöver det vi vuxna menar när vi skapar det vi tror är perfekta miljöer för barn.

Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka p? vilket s?tt f?rskoll?rare uppfattar inkludering av barn i behov av s?rskilt st?d. Genom intervjuer med f?rskoll?rare sammanst?ller vi deras utsagor och kopplar det med tidigare forskning. De fr?gor som arbetet vilar p? ?r hur inkludering uppfattas av f?rskoll?rare och vilka m?jligheter det finns f?r inkludering.

De senaste åren har skolsköterskans roll förändrats till att fokusera på att främja hälsa, i vilket det ingår att stödja barn med behov av särskilt stöd. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors upplevelse av att stödja barn med särskilda behov i grundskolan. Datainsamling gjordes genom semistrukturerade intervjuer med sju skolsköterskor. Tematisk innehållsanalys användes för att analysera intervjutexten och resulterade i två teman: Att uppmärksamma barnen på deras villkor och Att vid varje möte alltid vara närvarande. Temat: Att uppmärksamma barnen på deras villkor hade två kategorier: Att arbeta för alla barns hälsa och lika värde; Att samarbeta för att stödja alla barn att nå sina mål.

Detta examensarbete syftar till att belysa hur likheter och skillnader i synen på arbetet med elever i behov av särskilt stöd är hos: vårdnadshavare, assistenter, fritidspedagoger, lärare, pecialpedagoger, rektorer, barn- och utbildningschefer och de politiskt ansvariga i två olika stora kommuner, (6 500/80 000 invånare) ser på arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Examensarbetet handlar särskilt om elevernas möjligheter till det som står skrivet i Lgr 11 under rubriken: Värdegrund och uppdrag att: ?[?] utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas? (skolverket 2012:8). I skolverkets Allmänna råd och kommentarer kvalitet i fritidshem skriver skolverket: Enligt läroplanen skall hänsyn tas till barns olika förutsättningar och behov. Vid resursfördelning ärdet viktigt att hänsyn tas till faktorer som områdets sociala karaktär, barnens ålder, kön,personalens kompetens, lokaler och utemiljöns utformning, antal barn med annat modersmål änsvenska, antal barn i behov av särskilt stöd samt barngruppens storlek.(Skolverket 2007) Litteraturgenomgången med dess bilagor kan användas som ett material för att läsaren ska kunna sätta sig in i vad de olika diagnoserna innebär och hur diagnostisering genomförs.

Bakgrund: För att vården kring ett barn ska bli så bra som möjlig är föräldrarnas närvaro avgörande. Vårdpersonalen får arbeta mycket utifrån sin egen kunskap och erfarenhet i arbetet med familjer. Målsättningen inom barnsjukvården är att involvera familjen så mycket som möjligt och utgå från varje familjs behov runt den aktuella situationen.Syftet: Studiens syfte var att utifrån ett familjeperspektiv belysa upplevelsen av att ha ett barn inlagt på sjukhus.Metod: Denna litteraturstudie innehåller sammanlagt 14 studier inom det valda området och dessa har analyserats med en innehållsanalys.Resultat: Föräldrarna upplevde att god kommunikation hade en positiv inverkan på relationen mellan familjen och vårdgivare under sjukhusvistelsen. Under sjukhusvistelsen uppstod psykiska, fysiska och sociala behov som familjen behövde få stöd med. Familjen upplevde många känslor och hela vardagen blev påverkad.Slutsats: Denna litteraturstudie indikerar att det finns ett stort behov av en personlig relation mellan sjukvårdsgivare och familj.

AbstractTill förskolan kommer barn med olika förutsättningar och en del av dessa barn kan vara i behov av särskilt stöd. Definitionen av begreppet barn i behov av särskilt stöd kan variera, då det kan finnas olika orsaker till särskilda stödinsatser. Barn med ADHD eller ADHD liknande symptom kan vara i behov av dessa insatser. I denna studie har vi för avsikt att ta reda på några pedagogers syn angående diagnostisering vid ADHD hos barn i förskoleåldern, vad diagnosen kan innebära för de inblandade och hur de pedagogiska insatserna kan se ut.De svårigheter, vilka ADHD kan bära med sig, kan variera i omfattning och grad och framträder framförallt i det sociala samspelet och det finns många faktorer som kan påverka ett barns beteende, bl. a.

BARNETS BEHOV I FOKUS EN LITTERATURSTUDIE OM MUNHÄLSA BLAND BARN MED FUNKTIONS-NEDSÄTTNING Det bör ligga mer fokus på barn med funktionsnedsättning, eftersom förhållanden under individens unga år har stor betydelse för individens hälsa under hela livet. Tidigare studier har påvisat att hälsan bland barn med funktionsnedsättning är sämre jämfört med övriga barn i Sverige. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att studera hälsan bland barn med funktionsnedsättning, men framför allt stu-dera munhälsan bland denna samhällsgrupp. Sökningen efter vetenskapliga artiklar har utförts i databasen PubMed. Totalt 10 studier uppfyllde inkluderingskrite-rierna för denna studie; 9 studier utfördes i olika länder runt om i världen och endast en studie är genomförd i Sverige.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse leken hade för barn och barn i behov av särskilt stöd enligt lärarna. Vad ansåg lärarna att leken var? Vilket utrymme fick leken, rörelse och motorik hos dem? Samt vilka tankar och reflektioner lärare, specialpedagoger och idrottslärare hade kring lek på en skola i Stockholmsområdet. Syftet var också att undersöka om och hur lärarna i sådana fall använder sig av lek, rörelse och motorik i sin undervisning.MetodEn kvalitativ intervjuform användes. Intervjuerna skedde på fyra stycken utvalda lärare, en lärare, en speciallärare, en idrottslärare och en idrottslärare med specialidrott.

Syftet med studien var att utifrån ett kritiskt förhållningssätt dels kartlägga vilket perspektiv och vilken förståelse pedagoger utgår ifrån i arbetet med barn som anses vara i behov av särskilt stöd. Dels belysa vilka konsekvenser denna förståelse kan få för val av pedagogisk organisation. Med utgångspunkt i olika förståelse för symtomdiagnosen AD/HD kan man urskilja tre perspektiv i det aktuella området (det kompensatoriska-, kritiska- och dilemma perspektivet). Genom att vi lyfter fram dessa inställningar i forskning och praktisk realitet ligger förhoppningen att medverka till att etablera en ökad förståelse för hur pedagoger kan möta alla barn på ett professionellt sätt.

SyfteStudiens syfte är att studera hur ICDP (International Child Development Programme), på svenska kallat Vägledande samspel, har initierats, implementerats och om det institutionaliserats i förskolan i en mindre svensk kommun. ICDP - Vägledande samspel är ett program som avser utveckla samspelet mellan barn och vuxna. Programmet har genomförts som ett förbättringsarbete och studien avser särskilt undersöka vilka konsekvenser det fått för barn i behov av särskilt stöd. TeoriStudien utgår från ett systemteoretiskt och utvecklingsekologiskt perspektiv i vilket förändrade insatser för barn i behov av särskilt stöd utgjorde den yttersta beståndsdelen i förbättringsarbetets genomslag. Operativt användes en begreppsapparat kring skolutveckling som belyser hur förbättringsarbetet initierats, implementerats och institutionaliserats.MetodSom metod har kvalitativa intervjuer använts.

Denna uppsats ämnar undersöka hur personer inom de olika yrkesprofessionerna; chef, specialpedagog, lärare, psykolog och elevassistent reflekterar kring vad som genererar framgångsfaktorer i läs- och skrivutveckling för barn i behov av särskilt stöd på en resursskola. Metoderna som används i undersökningen är semistrukturerade intervjuer och fokusgrupp där samma frågor ställs till alla deltagare med öppna svarsalternativ. Resultaten tyder på att personerna som arbetar på resursskolan anser att tidiga insatser och förebyggande åtgärder är av högsta betydelse för att generera framgång i läs- och skrivutveckling. Vidare visar även resultaten att personalen på resursskolan anser sig ha goda möjligheter till individualisering samt god tillgång till resurser i olika former. Frånvaron av språkliga förebilder är dock något som personalen lyfter fram som en brist på resursskolan.

Syfte med denna studie är att belysa förskollärares erfarenhe ter av att arbeta inkluderande i verksamheten och även begreppen inkludering och exkludering och hur de kan förstås i en förskola. I studien undersöks det även hur förskollärare resonerar kring möjligheter och hinder i en inkluderande verksamhet. Studien utgörs av en kvalitativ undersökning genom fem intervjuer där samtliga pedagoger har utbildning som förskollärare.Resultatet visar att alla avdelningar på förskolorna har barn som har olika förutsättningar och olika behov som behöver tillgodoses. Informanterna arbetar i grunden på samma sätt men de anpassar verksamheten efter barnen och vilka behov de har för att de ska utvecklas på bästa sätt som självständiga individer. Resultatet delger även informationen om hur betydelsefullt det är att låta barnen vara delaktiga, att arbeta med inkludering kontinuerligt i verksamheten och därmed även följa upp verksamheten och även se till varje barns olikheter, förutsättningar och möjligheter.