I Sverige erbjuds barn med hörselnedsättning cochleaimplantat (CI) eller hörapparat (HA) beroende på typ och grad av hörselskada. Med CI möjliggörs utveckling av talat språk för barn som fötts döva eller gravt hörselskadade. Den tekniska utvecklingen jämte pedagogiska insatser har lett till en allt bättre språklig och kognitiv utveckling hos barn med hörselnedsättning och ett minskande glapp till jämnåriga normalhörande barn. Syftet med denna studie var att undersöka olika aspekter av arbetsminne och läsförmåga hos nio barn med CI och sju barn med hörapparat. Femtifem barn med normal hörsel utgjorde referensgrupp.

Vårt syfte med detta examensarbete är att undersöka vilket synsätt pedagoger och elever har på den fysiska aktiviteten i fritidshemmet. Vi undrar hur pedagoger och elever resonerar kring den fysiska aktiviteten och vad den kan bidra till gällande elevernas koncentrationsförmåga, kunskapsutveckling, rörelseförmåga samt hur miljön är utformad för att främja tillgång till elevers fysiska aktivitet i förhållande till ett genusperspektiv. För att kunna besvara ovanstående forskningsfrågor har vi utgått ifrån tidigare forskning samt empiriskt undersökningsmaterial. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med både pedagoger och elever. Intervjuerna innehöll bland annat frågor som berör miljön, rörelsens betydelse, könsroller, rörelseanpassat material och tid till fysisk aktivitet. Resultatet visar att både eleverna och pedagogerna anser att en fysisk aktivitet är betydelsefull i fritidshemmet. Pedagogerna försöker lägga upp ett arbete i verksamheten där den fysiska aktiviteten synliggörs.

Miljön har stor betydelse för barns lek och lärande. Barn behöver en miljö som inspirerar och lockar till lek och lärande. Pedagogerna har en stor uppgift då det är deras ansvar att utforma en god lek och lärmiljö utifrån barnens behov.Syftet med undersökningen är att belysa förskollärares syn och tillvägagångssätt i utformandet av en god lek- och lärmiljö. Tanken var att fördjupa sig i deras arbetssätt då tankarna inte alltid omsätts i praktiken. Intervjuerna baseras på tio förskollärare från tre olika kommuner.

Detta arbete handlar om synskadade barn i förskolan. Syftet med arbetet är att undersöka vilken kunskap en grupp pedagoger har samt vilka kunskaper de saknar om synskadade barn. Vi vill även undersöka vilka möjligheter och problem synskadade barn har i förskolan. Avsikten är at undersöka vilka möjligheter och problem synskadade barn har i förskolan. Vår undersökning är genomförd som observation på två förskolor och i en förskoleklass.

ABSTRACT So?derqvist, J. 2015. Ja?msta?lldhetsperspektivet i den fysiska planeringen.

Den här uppsatsen handlar om dampdiagnostisering av barn i skolan. Denna debatt har under flera år varit intensiv och tidvis ganska infekterad. Flera forskare beskriver DAMP som ett stort folkhälsoproblem där så många som 5 % av vårt lands barn och ungdomar har symtom som kan leda till en diagnos. Detta innebär i så fall att det finns ungefär ett barn i varje klass som lider av detta, ett problem som i många fall dessutom fortsätter upp i vuxen ålder. Samtidigt finns det personer som kraftigt motsätter sig diagnoser och menar att framförallt DAMP är rena påhittet.

Med rörelsefrihet skapas förutsättningar för ett hälsosamt och aktivt liv för barn. Med chans att påverka och att uttrycka sin mening skapas förutsättningar för ett socialt hållbart liv. Detta är essensen i bakgrunden till varför jag anser att det är viktigt att främja rörelsefrihet utmed skolvägar samt främja en utveckling av att ta hänsyn till barns perspektiv i planeringsprocesser. I kandidatexamensarbetet kommer undersökas vad som främjar eller motverkar rörelsefrihet för barn i stadsmiljöer samt hur barn kan vara potentiella experter i studier. Kandidatexamensarbetet är en vetenskaplig uppsats baserad på litteraturstudier, en föreläsning på Malmö högskola samt en fallstudie på Monbijouskolan i centrala Malmö. Ett hermeneutiskt förhållningssätt har använts under arbetets gång och fallstudien är genomförd ur ett barns perspektiv. Fallstudien berör skolvägar i centrala Malmö, till Monbijouskolan och har genomförts i en tredjeklass genom tre delundersökningar; skriftliga frågor, teckningar och en gruppintervju med en fokusgrupp. Närmiljön är viktig för socialisation, hälsa och utveckling hos barn. Tillgängligheten till närmiljön är dock ofta begränsad på grund av framförallt trafik, rörelsefriheten är därför begränsad för många barn exempelvis längs skolvägar. Föräldrar med ansvar för sina barn är de som kan påverka barnets rörelsefrihet i första hand. Trafikmiljöstress är ett hinder för att föräldrar ska främja rörelsefriheten för barn. Åtgärder i den fysiska miljön såsom; hastighetsdämpande åtgärder, god sikt, avgränsande åtgärder, underlätta för genvägar, främja praktiska lösningar samt undvika trafikmiljöstress kan främja barns rörelsefrihet samt minska trafikmiljöstressen hos både föräldrar och barn. Monbijouskolan i Malmö ligger centralt i Malmö och har hårt trafikerade gator kring sig. En klass på skolan berättade om sina erfarenheter av sin skolväg skriftligt, bildligt och muntligt och kommenterade då såväl trafik som händelser och ting utmed vägen. Barnen utgjorde en god källa till information om närmiljön kring skolan. Mycket tack vare att tre olika insamlingsmetoder användes kunde bilden av barnens skolväg bli mer nyanserad. Det är viktigt att argumentera för såväl att barn ska ha tillgång till en god skolväg men också för varför barnen ska få ge uttryck till sin syn på skolvägens brister och vinster..

Bakgrund: I dagens Svenska samhälle drabbas otaliga människor av utmattningssyndrom. Orsaken till tillståndet anses vara en reaktion på långvarig stress inom såväl privatliv som arbetsliv, det vill säga en obalans mellan de krav som vi och andra ställer på oss och vår förmåga att hantera dem. Att Sjukgymnasten har kunskap och förståelse för patienters upplevelser av sina fysiska besvär under tiden för utmattningssyndromet är en viktig del för att kunna ge en rehabilitering som utgår från hela patienten och inte enbart från symtomen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur patienter med utmattningssyndrom upplever sina fysiska besvär. Material och Metod: En kvalitativ studie där sex självbiografier analyserades med hjälp av innehållsanalys.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig.

Vårt problemområde berör TV/filmens inflytande på barn. Anledningen till vårt val av problemområde beror på att både vuxna och barn ägnar mycket tid av sin vardag åt TV/film. I vår framtida roll som lärare är det av stor vikt att vi ser till barns upplevelser och erfarenheter. Vuxna är viktiga för att hjälpa barn att sortera, ifrågasätta och reflektera kring saker som har hänt. Vårt syfte med undersökningen är att förstå hur TV/film inspirerar barn. Vår huvudfråga är; På vilket sätt kan vi se att TV/film är en inspirationskälla för barn? Hur yttrar det sig? Underfrågor till denna är; På vilket sätt kan vi se att de inspireras av TV/film i leken?, Hur yttrar sig barnens bearbetning av det de sett på TV/film, i leken?, Hur bemöts de barn som inte har sett samma TV/film som de andra barnen i gruppen? För att få fram resultat i studien har vi använt oss av metodtriangulering.

Psykosomatiska symtom hos barn är mycket utbredda globalt. I olika studier varierar förekomsten av psykosomatiska symtom, delvis på grund av användning av olika datainsamlingsmetoder. En intressant fråga är betydelsen av respondenten. I denna kvantitativa studie jämfördes utvalda psykosomatiska symtom hos barn rapporterade av barnen själva samt rapporterade av deras vårdnadshavare. Studien bygger på data om 4548 barn i årskurs 4 och 7 som insamlades för elevhälsodatabasen ELSA i Värmland.Analysen visade ett svagt samband i rapporteringen av symtom, en stor variation i rapporteringsmönstret främst med avseende på konkret symtom.

Jag beskriver i detta arbete en klassrumsstudie där fyra seende och en synskadad elev samverkar kring ett taktilt bildarbete. Undersökningen har fokus på den sociala interaktionen mellan ungdomarna. Den metod som använts har främst varit etnografinspirerad, där jag dokumenterat med hjälp av filmkamera tre olika lektionstillfällen, när eleverna gjorde en taktil bild av en känd konstbild. Bearbetningen har skett via en induktiv analys där målet har varit att utgå från mitt filmade material för att hitta vilka former av interaktioner som uppstått under just det ögonblick kameran har fångat handlingarna mellan eleverna.Syftet har varit att få en insikt i hur kunskaper om hur synskadade ska få ökade tillgångar till bilden och bildämnet på grundskolan. Den frågeställning som varit aktuell har fokuserat på hur elever med synskada kan integreras i klassrumsundervisning i ämnet Bild och vilken form av interaktion som uppstått mellan eleverna.Eftersom även den pedagogiska rollen inbegripits beskrivs också skolverkets riktlinjer för att hjälpa elever med synskada eller andra funktionella handikapp att nå målen i kurs -och läroplaner.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka elevernas uppfattningar om skolmiljöer som främjar eller motverkar lärande. Något jag ville undersöka för att i min framtida lärarroll kunna skapa en skolmiljö som eleverna upplever som främjande för lärande. Som blivande bildlärare ville jag även se om eleverna är så pass insatta i sin omgivnings utformning att man inom bildämnet kan utarbeta ett arbetsområde rörande skolans fysiska miljöer. Jag har utgått ifrån tre frågeställningar: Hur ser eleverna på skolans lärandemiljö? Hur ska en skolmiljö som, enligt eleverna, främjar lärande vara utformad? Överensstämmer elevernas syn på en skolmiljö som främjar lärande med de riktlinjer som finns idag på hur en skolmiljö som främjar lärande bör se ut? Jag genomförde delvis strukturerade kvalitativa intervjuer med sex myndiga gymnasieelever.

Syftet med min undersökning är att studera sydafrikanska pedagogers perspektiv på barn i behov av särskilt stöd i förskolan och förskoleklassen. I syftet ingår också att undersöka pedagogers syn på vilka resurser som finns för dessa barn. Jag har använt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att få öppna och detaljerade beskrivningar från pedagogerna. Pedagogerna menade att barn i behov av särskilt stöd är barn som avviker från kamraterna i kunskaps- och mognadsnivå samt barn med funktionsnedsättningar, sjukdomar eller sociala problem. De sydafrikanska pedagogerna hade två perspektiv på barn i behov av särskilt stöd.

Bakgrund: Övervikt och fetma bland barn är ett stort folkhälsoproblem. Problemet beskrivs som ett resultat av för hög konsumtion energi i förhållande till den fysiska aktiviteten. Påföljderna kan ge uttryck i både medicinska, psykologiska och sociala konsekvenser och aktuell behandling har visat begränsat resultat. Syfte: Studiens syfte var att belysa vårdpersonals bemötande av familjer till barn med övervikt och fetma. Metod: En allmän litteraturstudie utfördes på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar som sammanställdes.