Syftet med studien var att undersöka BVC-sjuksköterskors syn på arbetet med övervikt och fetma hos barn. Studien var kvantitativ i form av en enkätstudie och genomfördes i ett län i södra Sverige. På BVC arbetar distriktssköterskor som är specialiserade i öppen hälso- och sjukvård samt barnsjuksköterskor med utbildning i hälso- och sjukvård för barn och ungdomar. Resultatet visade att mer än hälften av BVC-sjuksköterskorna upplevde övervikt och fetma hos barn som ett stort problem. Barnsjuksköterskor ansåg i högre utsträckning än distriktssköterskor att övervikt hos barn behöver åtgärdas.

Syftet med undersökningen är att utreda och jämföra hur barn och pedagoger ser på barns psykiska hälsa. Våra frågeställningar är: Vad innebär psykisk (o)hälsa för barn och pedagoger? Vilka faktorer anser de försämra respektive förbättra den psykiska (o)hälsan? Anser barn och pedagoger att barnen är utsatta för dessa faktorer? Vad anser pedagoger och barn att pedagogerna gör för att förbättra barnens psykiska hälsa? Undersökningen har gjorts med en kvalitativ metod. Vi har intervjuat 19 barn och fyra pedagoger. Intervjuerna har skett i fokusgrupper.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lärare bemöter utåtagerande barn i skolan. I forskningsbakgrunden belyses hur omgivningen förhåller sig till utåtagerande barn och vad som definierar begreppet ?utåtagerande?. Vidare beskrivs metoder för hur lärare kan bemöta dessa barn. En kvalitativ forskningsmetod har använts där vi har gjort observationer av tre lärares bemötande av två utåtagerande barn.

Syftet med detta arbete är att se hur lärare i förskolan arbetar medutomhuspedagogik. Vilka möjligheter och svårigheter upplever lärarna inomutomhuspedagogik samt hur påverkar utomhusmiljön barns välmående och hälsa.Jag har genomfört en kvalitativ forskningsmetod där jag intervjuat sju förskolelärarepå sex olika förskolor i Sverige med utomhuspedagogik som inriktning. Jag har tagithänsyn till de forskningsetiska principerna för att skydda respondenterna. Genominsamlat material från intervjuer och tillgängligt material från forskning ochlitteratur inom området har jag fört en diskussion kring mina frågeställningar.Resultatet av detta arbete har visat att utomhuspedagogik är ett redskap somengagerar hela kroppen i lärandeprocessen, att respondenterna upplever att bådebarn och lärares psykiska och fysiska hälsa förbättras genom att vara aktiva iutomhusmiljön samt att barn får en tidig förståelse och respekt för miljön. Minslutsats kring utomhuspedagogikens betydelse är att detta arbetssätt behövs för att gebarn möjlighet till individanpassat lärande.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad verksamma lärare tänker om den fysiska klassrumsmiljön och dess påverkan på barns lärande. Jag gjorde kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lärare på två olika skolor. Jag har en övergripande frågeställning och fyra underfrågor för att precisera. Den övergripande frågan lyder: Vad tänker lärare om den fysiska klassrumsmiljöns betydelse för barns lärande? Underfrågorna tar upp inredningens, verktygens, de sociala samspelens och inflytandets och förändringens betydelse för barns lärande och vad lärarna tänkt om detta. De slutsatser jag dragit utifrån min undersökning är · Lärarna har tänkt på att den fysiska klassrumsmiljön påverkar barns lärande men inte alltid hur eller varför.

BAKGRUND:Motorisk utveckling diskuteras utifrån två olika perspektiv både den dynamiska utvecklingenoch den motoriska utvecklingen i stadier. Vikten av att ge barn god självkänsla tas upp utifrånolika författares och forskares perspektiv. I undersökningen är det dock endast den motoriskasjälvkänslan som iakttagits. Motoriken kopplas till Merleau-Pontys fenomenologiska tankarom att kroppen och själen hör samman, liksom Ericssons forskning om sambandet mellanskolprestationer och motorik.SYFTE:Vårt syfte med examensarbetet är att undersöka om barnets motoriska färdigheter har ettsamband med vår tolkning av barnets motoriska självkänsla, detta utifrån barnetsgenomförande av förutbestämda fysiska utmaningar.METOD:I undersökningen har en triangulering använts. En observation samt en muntlig enkät gjordes itvå förskoleklasser på landsbygden, sammanlagt deltog 13 barn.

Arbetet handlar om hur rummet konstrueras genom diskurs och hur olika rumskonstruktioner får betydelse för det fysiska rummet, hur dessa rumskontruktioner kan exkludera och inkludera människor i våra fysiska miljöer. Problemet undersöks genom diksursanalys av tidningen Göteborgs-posten och samrådsyttranden angående detaljplaneförslag för Skeppsbron i Göteborg eftersom det är genom diskurser av sådana slag rum får betydelse. Resultatet av undersökningen är att rum aldrig kan vara helt privata eller offentliga och därmed alltid exkluderande vilket har att göra med att det alltid finns en dominerande grupp som kan sägas vinna den diskursiva kampen om rummets mening och betydlse. Detta får också betydelse för konkret fysisk planering och det fysiska rummet vilket exkluderar människor som inte "passar in" på ett eller annat sätt i den aktuella rumskonstruktionen. .

Denna litteraturstudie handlar om hur det går till när små barn närmar sig läsning och skrivning. Syftet med studien har varit att undersöka hur svenska forskare resonerar kring förskolebarns tidiga läsning och skrivning. Avhandlingar och litteratur har valts ut och studerats med fokus på de yngre barnen som ännu inte börjat skolan. Undersökningen visade bl.a. att forskning om läsning och skrivning i förskolan inte finns i lika stor utsträckning som forskning om barn som redan börjat skolan.Resultatet visar att barn i de flesta fall genomgår olika faser under processen mot målet att bli en läsande och skrivande person.

Socialstyrelsen (2011) skriver att det är under de senaste tio åren som man har börjat uppmärksamma barn som bevittnat våld och att dessa barn kan reagera på samma sätt som barn som själva har utsatts för våld och är i behov av stöd och hjälp. Syftet med studien är att öka kunskapen om Socialtjänstens och Polisens arbete med barn som bevittnat våld. Målet är att försöka förstå om det finns en skillnad på myndigheternas bemötande med barn som har bevittnat våld gentemot barn som själva har utsatts för våld och hur denna skillnad i så fall yttrar sig. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Vi genomförde tre intervjuer med Socialtjänsten och tre med Polisen.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur man arbetar med utomhuspedagogik i förskolan ur såväl lärar- som barnperspektiv.Datainsamlingen har skett via intervjuer med barn och lärare på förskolan.I resultatet presenterar vi de svar som vi fick från barn och lärare på förskolan. Vi har även kategoriserat svaren efter lämpliga ämnesområden.Barn har väldigt livlig fantasi och använder sig dagligen av den när de leker sina lekar på förskolan. Lärarna är däremot väldigt koncentrerade på sina planerade aktiviteter och tar inte tillvara på vilka intressen barnen har.

Sverige är ett land som tar emot en stor andel flyktingar varje år, många av dessa är barn.Dessa flyktingar kommer ofta från krigsdrabbade områden, eller är politiska flyktingaroch har många gånger upplevt traumatiska händelser. För att vårdpersonal ska kunna gedessa människor den vård de är i behov av krävs kunskap och kännedom om deras kulturoch problematik som hänger samman med de eventuella traumatiska händelser deupplevt. För att förhindra att traumatiserade barn ska få framtida men är det viktigt attfånga upp dessa barn i ett tidigt stadium. Syftet med denna litteraturstudie var attundersöka hur sjuksköterskan kan fånga upp flyktingbarn med PTSD och vilkariskfaktorer för PTSD som finns hos flyktingbarn. Artiklarna söktes på Pub Med ochCinahl och sökorden som användes var PTSD, refugee children, risk factors och wartrauma.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på vilket sätt de fysiska miljöerna på två universitetsbibliotek (Umeå universitetsbibliotek och Skogsbiblioteket) påverkar studiemotivationen hos dem som studerar där. För att skaffa mig kunskap om detta har jag både gjort intervjuer med studenter och anställda, och observationer på de två biblioteken. Tidigare forskning inom ämnesområdena användarvänlighet, biblioteksarkitektur och ?planering, arkitekturpsykologi och rummets betydelse för studiemotivation har även används som grund för min studie.Mina resultat visar att de fysiska miljöerna på biblioteken har både positiva och negativa effekter på de studerandes studiemotivation. Det som avgör om effekterna är positiva eller negativa är en rad olika aspekter - utrymme, belysning, färg, ljudnivå, inomhusklimat, studieplatser, datorer, konstverk och växter.

En intervjustudie har gjorts om vad pedagoger har för kunskaper om barn med ADHD och om de vet hur de ska gå tillväga för att underlätta undervisningen för dessa barn.Vi har inriktat oss på barn i åldrarna sju till tolv år för att diagnoser oftast inte ställs förrän barnen uppnått skolålder. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som har ägt rum med tio stycken pedagoger med olika inriktningar fritidspedagoger, specialpedagoger och lärare. Uppsatsens syfte är att undersöka vad det finns för kunskaper hos pedagoger i skolan om hur de ska arbeta med barn som har ADHD.Litteraturdelen handlar om allt från definition av ADHD till samspel mellan skola, hem och arbetsmetoder. Litteraturen har en viktig roll eftersom den har vetenskaplig fakta kring studien. Tillsammans med resultatet som utgår från frågeställningarna: Hur är kunskapen hos pedagoger om hur de kan underlätta skolmiljön för barn med ADHD? Hur väljer pedagogerna att underlätta skolmiljön för barn med ADHD?- I klassrumsmiljön- Genom föräldrakontakt- I kamratkontakt har resultatet fått fram att pedagogerna har olika erfarenheter av att arbeta med barn som har ADHD i skolan.

Syftet med uppsatsen är att presentera ett vägledande verktyg med aspekter i glesbygder som ökar äldres fysiska aktivitet. I Sverige ökar medellivslängden för varje år och fortsätter ökningen kommer 25 procent av befolkning, år 2035, vara 65 år och äldre. Majoriteten av Sveriges äldre bor idag i glesbygder. Enligt forskare har glesbygder jämfört med städer mindre tillgång till resurser som ökar fysisk aktivitet, samtidigt lyfter de fram nya studier som tyder på att bebyggd miljö påverkar och kan öka fysisk aktivitet. Vilka aspekter i den bebyggda utemiljön i glesbygder ökar äldres fysiska aktivitet? För att svara på frågan och uppfylla uppsatsens syfte används litteraturstudier som metod.

Denna uppsats är en empirisk studie om hur man behandlar barn med DAMP och ADHD och hur man som pedagog kan underlätta för barn med neuropsykiatriska diagnoser i skolan. Syftet med uppsatsen är att få insikt i hur det är för barn att leva med DAMP och ADHD och hur det påverkar dem i skolan. Vi ville veta vad vi kan göra för att vara hjälpande pedagoger för dessa barn. I litteraturdelen har vi tagit upp fakta om DAMP och ADHD, hur hjärnan påverkar DAMP och ADHD, pedagogik gällande DAMP och ADHD. Resultatet grundas på våra intervjuer med specialpedagoger som har arbetat med barn med DAMP och ADHD under många år.