Syftet med denna undersökning Àr att studera vilka möjligheter barn med annat modersmÄl Àn svenska fÄr för att utveckla sina sprÄk i förskolan. Jag har observerat verksamheten pÄ förskolan och sedan utifrÄn min observation gjort kvalitativa intervjuer med tvÄ pedagoger och en barnskötare i förskolan i en invandrartÀt stadsdel i en större stad i södra Sverige. Resultatet visar att sprÄkutvecklande aktiviteter genomsyrar barnens dagliga samvaro i förskolan. Detta sker bÄde indirekt genom den dagliga löpande verksamheten och direkt genom planerade och organiserade aktiviteter. Observationerna och intervjuerna visar att modersmÄlet Àr det som lÀgger grunden för en god sprÄkutveckling och detta arbetar personalen dagligen med..

I vÄr studie har vi fördjupat oss i hur pedagoger uppfattar modersmÄlets betydelse för identitetsutvecklingen hos barn med annat modersmÄl Àn svenska. Vi intervjuade sex pedagoger för att höra deras uppfattning kring Àmnet samt hur de arbetar med att utveckla och stimulera barn med annat modersmÄl Àn svenska. I vÄr studie framkom det att samtliga pedagoger sÄg modersmÄlet som viktigt men att det fanns stora brister i deras arbete med att utveckla och stimulera barns modersmÄl dÄ endast en av de pedagoger som vi intervjuade arbetade aktivt med barns modersmÄl. Detta pÄ grund av bristande kunskap och engagemang hos pedagogerna men ocksÄ pÄ grund av ekonomiska skÀl och av resursbrist..

Syftet med vÄr undersökning var att belysa de asylsökandes situation i asylförskolan utifrÄn förskollÀrarnas, kommunens och Migrationsverkets perspektiv. Vi ville ocksÄ se hur de olika instanserna, som ansvarar för asylförskolans verksamhet, samarbetar. Enligt svensk förordning har alla barn till asylsökande rÀtt till förskola precis som andra barn bosatta i Sverige. Enligt lÀroplanen för förskolan sÄ ska pedagogerna ta hÀnsyn till alla barns behov och i de fall barnet har ett annat modersmÄl Àn svenska ska han eller hon fÄ möjlighet att utveckla detta. För att genomföra vÄr undersökning har vi intervjuat tvÄ förskollÀrare som arbetar med asylsökandes barn, vi har intervjuat rektor och ledningsresurs för en asylförskola och Àven en tjÀnsteman pÄ Migrationsverket.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns i denmÄngkulturella skolan, med fokus pÄ elever med muslimsk bakgrund. Malmö har under de senaste decennierna blivit en mÄngkulturell stad. Detta syns tydligt i vissa stadsdelar dÀr stora delar av befolkningen Àr mÄngkulturella. Vi har fördjupat oss i teorier om hur lÀrare, barn och förÀldrar med muslimsk bakgrund kan uppleva den svenska skolan. I litteraturgenomgÄngen framgÄr det vilka hinder och kulturkrockar som kan uppstÄ dÄ barn med muslimsk bakgrund ska anpassa sig till bland annat den svenska skolans synsÀtt och undervisning.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan anvÀnder musikaliska uttrycksmedel i arbetet med barn som har annat modersmÄl Àn svenska, samt hur barn spontant anvÀnder sig musiska uttrycksmedel i lek. De teoretiska utgÄngspunkterna grundar sig i Vygotskijs sociokulturella lÀrandeperspektiv, Björkvolds syn pÄ den musiska mÀnniskan samt Uddéns teorier om musisk kommunikation och musisk pedagogik. Pedagoger pÄ en invandrartÀt förskola intervjuades, och dÀr genomfördes Àven observationer av verksamheten. I studiens resultat visas hur barn anvÀnder musisk lek i sin vardag genom till exempel rim, spontan sÄng och dans. Undersökningen visar Àven hur pedagogerna anvÀnder sig av musik i syfte att utveckla barnens sprÄk till viss del, men ocksÄ att pedagogerna inte alltid Àr medvetna om hur stor betydelse musik kan ha för barns sprÄkinlÀrning exempelvis i den spontana musiska leken..

Med hjÀlp av intervjuer av sex pedagoger pÄ en mÄngkulturell skola i Malmö har jag undersökt synen pÄ Àmnet svenska som andrasprÄk. Jag har med hjÀlp av dessa sex personer haft ambitionen att skapa en bild av hur man arbetar med svenska som andrasprÄk pÄ en skola. En bidragande faktor till min undersökning Àr det ökande antalet barn med annat modersmÄl Àn svenska som uppstÄtt i mitt undersökningsomrÄde. Som utgÄngspunkt har jag anvÀnt mig av Skolverkets lÀgesbedömning 2005, dÀr anmÀrkningar finns angÄende brister i hur undervisningen i svenska som andrasprÄk bedrivs..

Elever med annat modersmÄl Àn svenska besitter oftast inte den sprÄkliga kompetens som förvÀntas av dem nÀr de nÄr skolÄldern. Detta blir problematiskt vid begreppsinlÀrningen i matematik. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur verksamma lÀrare arbetar med begreppsinlÀrning i klasser som har elever med annat modersmÄl Àn svenska. I studien har verksamma lÀrare intervjuats och observerats med fokus pÄ begreppsinlÀrning och pÄ elever med annat modersmÄl Àn svenska. Resultatet av studien visar att de verksamma lÀrarna Àr överens om att i klasser med elever med annat modersmÄl Àn svenska gÄr det inte utgÄ ifrÄn att alla elever förstÄr begrepp genom ord.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

VÄrt syfte med examensarbetet var att fÄ kunskap om hur musik och rörelse gynnar barns sprÄkutveckling samt belysa hur pedagoger anvÀnder sig av musik och rörelse för att utveckla förskolebarns sprÄk. Vi ville Àven veta om pedagogerna arbetar annorlunda med musik och rörelse, om de arbetar i en förskola med barn som har svenska som modersmÄl eller i en förskola med barn som har annat modersmÄl Àn svenska. VÄr fokus har varit riktat mot den verbala sprÄkutvecklingen. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger pÄ sex olika förskolor, som vi i analysen har kopplat till olika teorier. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna anvÀnder sig av musik och rörelse för att göra lÀrandet lustfyllt.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogisk dokumentation utifrÄn tre olika infallsvinklar - hur ansvars- och arbetsfördelningen över denna kan se ut, barns delaktighet i detta arbete samt hur detta arbete med barn som verbalt ej kan kommunicera med pedagogerna pÄ förskolorna kan se ut. Studien Àr skriven utifrÄn ett fenomenografiskt perspektiv och datamaterialet Àr insamlat via intervjuer. Gemensamt för intervjupersonerna var att alla Àr förskollÀrare, arbetar pÄ mindre orter dÀr det statistiskt sett finns procentuellt fÀrre barn med annat modersmÄl Àn svenska Àn genomsnittet i Sverige samt arbetar i barngrupper dÀr barn med annat modersmÄl Àn svenska ingÄr och/eller barn som Ànnu ej utvecklat ett verbalt sprÄk. Analysen av resultatet gjordes genom en kvalitativ analysmetod med ett fenomenografiskt perspektiv. UtifrÄn resultatet gick det att utlÀsa att arbetet med den pedagogiska dokumentationen i förskolan allmÀnt sÄg olika ut trots att förskollÀrarna i studien delade samma syn gÀllande den pedagogiska dokumentationens syfte.

Ett av förskolans uppdrag Àr att barn med annat modersmÄl Àn svenska fÄr möjlighet att utveckla bÄde det svenska sprÄket och sitt modersmÄl, sprÄket Àr en del av deras identitet. Syftet med denna undersökning har varit att undersöka hur pedagoger och modersmÄlstrÀnare arbetar och samarbetar för att ge barnen en god grund i deras sprÄkutveckling. Detta har vi undersökt genom följande frÄgestÀllningar: Hur lÀgger modersmÄlstrÀnarna upp modersmÄlsundervisningen i förskolan för att frÀmja barnens sprÄkutveckling? Vad Àr det som styr? Hur arbetar pedagogerna i förskolan med att frÀmja flersprÄkiga barns sprÄkutveckling?Undersökningen grundas pÄ en kvalitativ undersökning med fem informanters medverkan, forskning och litteratur. I resultatet fÄr vi ta del av informanternas erfarenheter kring barn med annat modersmÄl Àn svenska.

En undersökning och jÀmförelse om pÄ vilka grunder tvÄ skolor har valt att organisera Àmnet svenska som andrasprÄk och hur det gynnar elever med annat modersmÄl Àn svenska, samt vilken Àmneskompetens som krÀvs för att bedöma, möta och undervisa elever med annat modersmÄl Àn svenska..

I denna studie har vi intervjuat fyra pedagoger samt en rektor angÄende flersprÄkighetens betydelse för barn. Intervjuerna har Àgt rum i tvÄ olika kommuner i norra Sverige, i förskola och skola. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer för att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar. I studien har vi kommit fram till att alla informanter anser att flersprÄkighet Àr viktigt för barn. Dock Àr informanterna oense angÄende modersmÄlsstödet, men vÀldigt ense att det inte finns nÄgra nackdelar för barnets utveckling..

Syftet med studien Àr att undersöka hur barn med ett annat modersmÄl Àn svenska trivs pÄ förskolor i ett mindre svenskt samhÀlle och i vilken utstrÀckning de fÄr hjÀlp med sprÄkinlÀrningen. För att ta reda pÄ detta har intervjuer genomförts med förskollÀrare och förÀldrar till barn med annat modersmÄl dÀr erfarenheter frÄn sÄvÀl SprÄkförskola som vanlig förskola fÄngades upp.Studien visar att i de vanliga förskolegrupperna fick barn med annat modersmÄl upp-backning i form av att förskollÀrarna var uppmÀrksamma pÄ barnens sprÄkanvÀndande. NÀr de behövdes var de med och stöttade, hjÀlpte till med nya ord och förtydligade nÀr sÄ behövdes. PÄ individnivÄ anvÀnde lÀrarna inte nÄgra speciella pedagogiska metoder som hjÀlpte barnen att utveckla sprÄket. DÀremot visar studien att i SprÄkförskolan an-vÀnde man medvetet olika metoder för att utveckla barnens sprÄk.

I denna uppsats undersöks sprÄkanvÀndningen hos tvÄsprÄkiga barn. Det som speciellt har fokuserats Àr kodvÀxling mellan engelska och svenska hos tre tvÄsprÄkiga barn som bor i Sverige. Informanterna Àr tre pojkar, bröder, som var 5 Är och 6 mÄnader vid undersökningen. FrÄgestÀllningarna för uppsatsen har bland annat varit hur frekvent kodvÀxlingen Àr hos tvÄsprÄkiga barn, vilket som Àr det dominerande sprÄket, om det Àr möjligt att se nÄgon individuell skillnad mellan de tre bröderna samt om den kodvÀxling som kan observeras stÀmmer överens med den teoretiska bakgrunden om kodvÀxlingens grammatik.     Resultatet visar att kodvÀxling Àr ett frekvent inslag hos tvÄ av informanterna, men att den individuella variationen Àr stor. En av informanterna vÀljer istÀllet för kodvÀxling att i hög grad anvÀnda det sprÄk som intervjuaren anvÀnder.