Nilsson Marlene & Zanjani Nafiseh (2009). SprÄkets betydelse för samverkan mellan skola och hem (The importance of language for interaction between school and home). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna undersökning Àr att belysa betydelsen av förÀldrarnas kunskaper i svenska sprÄket för samverkan med skolan och barnens lÀrande i till exempel matematik. Undersökningsmetoderna Àr bÄde kvantitativa och kvalitativa. Dessa bestÄr av enkÀter till förÀldrar med annat modersmÄl Àn svenska och intervjuer med tvÄ lÀrare och tio SFI ? pedagoger.

Det har framkommit att allt fler svenska ungdomar inte kan förstÄ enkla ord och texter nÀr de gÄr ut grundskolan (LÀsrörelsen 2013). Samtidigt lÀser allt fÀrre förÀldrar för sina barn varje dag (LÀsrörelsen 2013). Vi tÀnker att det finns ett samband mellan förÀldrars lÀsvanor med sina barn och barnens senare resultat i skolan. Vi har dÀrför utfört en kvalitativ studie dÀr syftet var att undersöka varför/varför inte förÀldrar lÀser för sina barn och vilken utveckling förÀldrar ser hos sina barn i samband höglÀsning. Syfte var Àven att undersöka varför barn tror att deras förÀldrar lÀser för dem.

Studien Àr en kartlÀggning av svenska som andrasprÄkundervisningen i skolor som ligger inom invandrartÀta omrÄden och de möjligheter som finns för elever med invandrarbakgrund, sÀrskilt för dem som Àr helt nya i landet. En frÄga som stÀlls Àr: Vilka förutsÀttningar har elever med invandrarbakgrund att kunna utveckla sitt svenska sprÄk för anvÀndning som verktyg vid studier av andra Àmnen?Vidare handlar studien om svenska som andrasprÄk som Àmne i sig och dess utveckling. Observationer, skriftliga enkÀter och dokument om X- kommun och om svenska som andrasprÄk har samtliga anvÀnts för att samla in data och för att fÄ information och uppnÄ förstÄelse. TvÄ elever fÄr exemplifiera olika situationer och deras skolutveckling följs.Barn- och ungdomsnÀmnden i kommunen arbetar för att förverkliga mÄlen för utbildningen i grundskolan och för livslÄngt lÀrande som betonar tryggheten och sprÄket, som i sin tur Àr viktigt för integrationen.Undersökningar visar att inte alla elever som har rÀtt till undervisning i svenska som andrasprÄk fÄr det.

Ett av förskolans uppdrag Àr att barn med annat modersmÄl Àn svenska fÄr möjlighet att utveckla bÄde det svenska sprÄket och sitt modersmÄl, sprÄket Àr en del av deras identitet. Syftet med denna undersökning har varit att undersöka hur pedagoger och modersmÄlstrÀnare arbetar och samarbetar för att ge barnen en god grund i deras sprÄkutveckling. Detta har vi undersökt genom följande frÄgestÀllningar: Hur lÀgger modersmÄlstrÀnarna upp modersmÄlsundervisningen i förskolan för att frÀmja barnens sprÄkutveckling? Vad Àr det som styr? Hur arbetar pedagogerna i förskolan med att frÀmja flersprÄkiga barns sprÄkutveckling?Undersökningen grundas pÄ en kvalitativ undersökning med fem informanters medverkan, forskning och litteratur. I resultatet fÄr vi ta del av informanternas erfarenheter kring barn med annat modersmÄl Àn svenska.

VÄr undersökning syftar till att se hur tvÄ förskolor arbetar med flersprÄkighet och hur barn, pedagoger och förÀldrar stÀller sig till att införa ett nytt sprÄk, i detta fall engelska, i förskoleverksamheten. Vi har genomfört vÄr undersökning genom att gÄ till tvÄ förskolor och introducera sprÄket med hjÀlp av engelska sÄnger och rörelselekar. Under studiens gÄng har vi utgÄtt frÄn ett sociokulturellt perspektiv och haft tidigare forskning som inbegriper barns sprÄkinlÀrning i Ätanke. VÄr studie genomfördes pÄ tvÄ förskolor i StockholmsomrÄdet. Den ena förskolan befinner sig i en förort i södra Stockholm och de flesta barn har annat modersmÄl Àn svenska. Den andra förskolan Àr belÀgen i Stockholms innerstad och har fÄ barn med annat modersmÄl Àn svenska.

I lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, betonas vikten av att förskolan ska strÀva efter att barn med annat modersmÄl Àn svenska ske ges möjlighet att utveckla sin förmÄga att kommunisera bÄde pÄ svenska och pÄ sitt modersmÄl. Vilket gör detta till nÄgot man pÄ förskolorna inte kan ignorera utan Àr skyldig att arbeta med. DÀrför finner jag ett stort intresse i att undersöka detta vidare.Den hÀr rapporten har till syfte att undersöka förskolepersonalens uppfattning angÄende modersmÄlets roll vid andrasprÄksinlÀrning. Jag har ett sociokulturellt perspektiv pÄ min uppsats med inslag av interkulturellt perspektiv. Hur stor roll spelar egentligen modersmÄlet vid inlÀrning av ett andra sprÄk? Undersökningen Àr gjord i förskolan med förskolepersonal med kvalitativa intervjuer som redskap.

Syftet med denna studie var att fördjupa och utveckla kunskapen om hur förskollÀrare kan uppmuntra och stimulera flersprÄkiga barns sprÄkutveckling bÄde betrÀffande det svenskasprÄket och modersmÄlet. ForskningsfrÄgor var: Hur arbetar förskollÀrare för att uppmuntra och stimulera sprÄkutvecklingen hos flersprÄkiga barn, bÄde betrÀffande det svenska sprÄket samt modersmÄlet? Vilket förhÄllningssÀtt/arbetssÀtt har förskollÀrare, nÀr det gÀller arbetet med barn som har ett annat modersmÄl Àn svenska? Hur anvÀnds de olika metoderna och stödmaterial som finns, betrÀffande arbetet med flersprÄkiga barns sprÄkutveckling i förskolan? Den metodiska ansatsen var kvalitativ och som datainsamlingsmetod anvÀndes kvalitativa intervjuer. Intervjuerna med fem förskollÀrare vid fyra olika förskolor i norra Sverige genomfördes. Det sammanstÀllda resultatet visade att flersprÄkiga barn saknar modersmÄlsstöd och modersmÄlsundervisning i förskolan.

I lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, betonas vikten av att förskolan ska strÀva efter att barn med annat modersmÄl Àn svenska ske ges möjlighet att utveckla sin förmÄga att kommunisera bÄde pÄ svenska och pÄ sitt modersmÄl. Vilket gör detta till nÄgot man pÄ förskolorna inte kan ignorera utan Àr skyldig att arbeta med. DÀrför finner jag ett stort intresse i att undersöka detta vidare.Den hÀr rapporten har till syfte att undersöka förskolepersonalens uppfattning angÄende modersmÄlets roll vid andrasprÄksinlÀrning. Jag har ett sociokulturellt perspektiv pÄ min uppsats med inslag av interkulturellt perspektiv. Hur stor roll spelar egentligen modersmÄlet vid inlÀrning av ett andra sprÄk? Undersökningen Àr gjord i förskolan med förskolepersonal med kvalitativa intervjuer som redskap.

Syftet med vÄr studie har varit att undersöka hur pedagogerna arbetar med sprÄket pÄ förskolan med barn som har annat modersmÄl Àn svenska. För att vi skulle fÄ en djupare förstÄelse av pedagogernas erfarenheter och tillvÀgagÄngssÀtt har vi utfört fem intervjuer med verksamma förskollÀrare. Genom intervjuerna framkom hur pedagogerna sjÀlva anser att de arbetar med stimuleringen av flersprÄkiga barn, samt vilken betydelse de och förskolan har för att stödja barnet i dess utveckling av ett andrasprÄk. DÀrefter har vi jÀmfört pedagogernas resonemang med litteraturen samt tidigare forskning. Resultatet av jÀmförelsen visar att pedagogerna Àr viktiga förebilder, dÄ de finns som ett stöd för att hjÀlpa barnet i sin kommunikation med andra svensktalande barn.

Syftet med föreliggande studie Àr att beskriva hur det svenska talsprÄket uppfattas att det anvÀnds av fritidspedagoger i fritidshemsverksamhet (pÄ skolan i studien) tillsammans med barn som har svenska som andrasprÄk. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar; dels hur fritidspedagogerna uppfattar hur de arbetar med det svenska talsprÄket tillsammans med de barn som har svenska som andrasprÄk och dels hur de uppfattar att innehÄllet i fritidshemsverksamheten kan medverka till att stÀrka det svenska talsprÄket för dessa barn. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar, och dÀrmed uppnÄ syftet, genomfördes ett antal intervjuer med en undersökningsgrupp, bestÄende av fritidspedagoger, verksamma i fritidshemsverksamheten (skolbarnsomsorg för Är 1-3) pÄ skolan i studien. Efter analys och tolkning av intervjusvaren framkom att fritidspedagogerna uppfattar att de anvÀnder olika strategier i arbetet med det svenska talsprÄket tillsammans med de barn om har svenska som andrasprÄk. TvÄ av dessa strategier tycktes sÀrskilt viktiga i detta arbetet: tid och att arbeta och kommunicera i grupper med fÀrre barn.

Syftet med denna undersökning Àr att ta del av pedagogers syn pÄ barn och flersprÄkighet och hur modersmÄlsansvariga ser pÄ sitt uppdrag. VÄrt samhÀlle bestÄr idag av mÀnniskor frÄn hela vÀrlden. Det innebÀr mÄnga likheter mÀnniskor emellan, men Àven vissa skillnader i sprÄk och kultur. ModersmÄlet Àr en förutsÀttning för att utveckla ett andrasprÄk med gott resultat. Omgivningens instÀllning till sprÄk pÄverkar barnens vilja och motivation till denna utveckling.

Syftet med denna uppsats Àr att göra en diskursanalys av barnfetma och överviktiga barn i medieframstÀllningar. Jag vill undersöka bland annat huruvida överviktiga barn framstÀlls som en kategori vilken underordnas en grupp av barn som anses normalviktiga, pÄ vilket sÀtt frÄgor om moral kopplas till debatten om barnfetma, vilka som driver den överordnade diskursen samt vad, vem eller vilka som anses orsaka barnfetman. Jag bygger min undersökning pÄ en analys av 80 stycken artiklar, publicerade i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen under Är 2006. Genom min analys finner jag att överviktiga barn underordnas de barn som rÀknas som normalviktiga, bland annat just pÄ grund av att övervikt definieras som onormalt och dÀrmed som icke önskvÀrt. Vidare ser jag att övervikt och omoral pÄ flera sÀtt kopplas samman, till exempel genom att övervikt ses som ett tecken pÄ bristande kontroll.

LÀrare i grundskolan möter förÀldrar i utvecklingssamtal minst en gÄng per termin. Denna undersöknings syfte Àr att se hur lÀrare beskriver samverkan med förÀldrar som har annat modersmÄl Àn svenska, med fokus pÄ utvecklingssamtalet.   Vi har tagit del av tidigare forskning som beskriver utvecklingssamtalet i grundskolan samt samverkan med förÀldrar som har annat modersmÄl Àn svenska.   Genom intervjuer med fyra grundskolelÀrare har en kvalitativ fallstudie genomförts. I resultatredovisningen sammanstÀlls beskrivningarna, under sex olika rubriker: lÀrares erfarenheter, inför utvecklingssamtalet, strategier under utvecklingssamtalet, förÀldrars engagemang, tolkproblematik och avslutningsvis kulturella skillnader.   Resultatet visade att lÀrarnas beskrivningar gÀllande samverkan med förÀldrar som har annat modersmÄl Àn svenska, med fokus pÄ utvecklingssamtalet, hörde nÀra samman varandra. Alla intervjuer visade pÄ att förÀldrar som har annat modersmÄl Àn svenskas engagemang under utvecklingssamtalet sÄg relativt lika ut. För ett fungerande utvecklingssamtal tyckte samtliga lÀrare att samspel med förÀldrar som har annat modersmÄl Àn svenska var en viktig aspekt för att kunna diskutera barnets situation men Àven för att tala om olika ÄtgÀrder.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns i denmÄngkulturella skolan, med fokus pÄ elever med muslimsk bakgrund. Malmö har under de senaste decennierna blivit en mÄngkulturell stad. Detta syns tydligt i vissa stadsdelar dÀr stora delar av befolkningen Àr mÄngkulturella. Vi har fördjupat oss i teorier om hur lÀrare, barn och förÀldrar med muslimsk bakgrund kan uppleva den svenska skolan. I litteraturgenomgÄngen framgÄr det vilka hinder och kulturkrockar som kan uppstÄ dÄ barn med muslimsk bakgrund ska anpassa sig till bland annat den svenska skolans synsÀtt och undervisning.

VÄr studie handlar om hur pedagoger arbetar pÄ ett sprÄkutvecklande sÀtt med barn som har flera sprÄk. Syften med studien Àr att undersöka vilka metoder de intervjuade pedagoger anvÀnder för att stimulera sprÄkutvecklingen hos barn med ett annat modersmÄl Àn svenska. Samtidigt vill vi ta reda pÄ hur barnets kultur och modersmÄl integreras i förskolans verksamhet. Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod och har valt att intervjua 13 pedagoger som arbetar i tre olika kommuner i Sverige. Intervjupedagogerna anser att barnens sprÄkutveckling stimuleras genom att arbeta medvetet med sprÄket i alla rutinsituationer.