Vid placering av Barn i familjehem skall det enligt Socialtjänstlagen i första hand övervägas om placering hos anhörig eller annan närstående är möjlig. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur anhörigplaceringar övervägs och på vilket sätt socialsekreterare inom Skellefteå kommun ser till barnets bästa i dessa bedömningar.Kvalitativa intervjuer har genomförts med två socialsekreterare som arbetar med yngre barn och för att analysera materialet har kvalitativ innehållsanalys använts. Resultatet har vidare analyserats utifrån tidigare forskning och med hjälp av bland annat Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori. Resultatet visar att socialsekreterarna anser att det går bra att tillämpa den aktuella lagparagrafen och att de alltid tar upp frågan kring möjliga anhöriga med föräldrarna inför en placering, men att det finns en hel del faktorer att ta hänsyn när övervägandet görs. Vad som är barnets bästa är inte alltid självklart, men det är socialsekreterarnas uppgift att ta reda på under utredningstiden..

I den svenska sociala barnvårdens historia har det alltid förts en diskussion om detvå placeringsalternativen institution och familjehem. Placering i familjehemuppmuntras av svenska lagstiftare för att det anses vara det mest naturliga för barnetatt vara i en familj. I den här studien ville vi undersöka hur socialsekreterare i svensksocial barnvård tänker när de behöver fatta ett beslut om placering för ett barn undertolv år vid ett omedelbart omhändertagande enligt Lag (SFS 1990:52) med särskildabestämmelser om vård av unga. Vi använde oss av sju kvalitativa intervjuer medsocialarbetare i Västra Götalandsregionen för att samla in material. Kodningen avempirin inspirerades av Grounded theory och motivanalys.

This is a study of foster homes. The focus is at the methods, used at foster homes evaluations and at guidance/support the foster homes are offered.En questionnaire is made in Skåne, on this theme.Except that, it contains a fairly lot of useful information for families who are interested in becoming foster home.The questionnaire is made among public and private participants who evaluates new foster homes and places children (under 18 years) in Skåne.Because of the low answer frequency, we can?t generalize the result of the questionnaire. But the result we have obtained indicates that Kälvestens evaluation method is used frequently.In the subject of support/guidance we can?t see any specific methods used.

The purpose of this bachelor thesis is to examine the different ways thatFamiljehemscentrum use to increase the number of families that show interest in takingcare of foster children. This thesis will examine which families are targeted by Familjehemscentrums present communication, which families they should target in thefuture and also the best way to do that. In order to answer these questions a number of interviews were conducted. The first interview was a group interview with three social workers that all work at Familjehemscentrum. Three more individual interviews were conducted with representatives from foster families to investigate how they were recruitedand what they think about being a foster family.

Syftet med vår uppsats var att vi ville, genom intervjuer med familjehemsföräldrar och socialsekreterare, få kunskap om och djupare förståelse för små barn som lever i familjehem. Våra frågeställningar blev därmed: Vilka erfarenheter har familjehemsföräldrar/socialsekreterare av små barn som placeras? Vid ett omhändertagande, hur kan man bibehålla relationen mellan barn och biologiska föräldrar och vilka möjligheter har barn att knyta an till familjehemsföräldrar? Hur skiljer sig en placering som är frivillig från en tvångsplacering? Vilka erfarenheter har familjehemsföräldrar/socialsekreterare angående barns återförening till biologiska föräldrar? Resultatet från intervjuerna visade på att såväl familjehemsföräldrar som socialsekreterare upplever svårigheter vid placering av små barn och att man bäst bevarar relationen mellan biologiska föräldrar och barn genom kontinuerliga umgängen. Familjehemsföräldrar har inte upplevt några svårigheter för barnet att knyta an till dem och de har skilda erfarenheter av vilken form av placering som är mest gynnsam för barnet. Både familjehemsföräldrar och socialsekreterare framför att målet är att barnet ska återförenas med ursprungsfamiljen, men de kan se svårigheter när barnet känner tillhörighet i familjehemmet..

The purpose of this study has been to investigate which factors are important with foster home placing, to achieve a positive result for the child. The questions that we have focused on is the importance of the child's earlier experiences and relations, the foster homes attitude and approach, the social service organization and the cooperation between these concerned parties. We have also looked at the importance that the relation between the biological family, the child and the foster home can have. This study has been carried out using qualitative interviews with several foster homes, social welfare secretaries and a researcher in the area. We have also chosen to separate the foster homes on the basis of two foster homes only accepting teenagers while other accepting younger children.The theoretical concepts we have chosen to use are connected to attachment theory and the ecology of human development point of view.

Barn som bott i fosterhem eller på barnhem kan uppleva en viss påverkan av sin tid på boendet. En del barn skapar symtom som härstammar ur deras barndom och uppväxt. Alla barn behöver inte påverkas av att bo på barn eller fosterhem, men en del kan komma att göra det. De kan bland annat drabbas av sömn- och koncentrationssvårigheter samt en del beteendeproblem. En del vuxna som bott på barnhem eller fosterhem i barndomen kan bära med sig upplevelser från sin tid på boendet och än idag uppleva en sorts påverkan.

The aim of this study is to describe and understand the reasons to why people choose to become foster parents. By using the theory of action we wanted to investigate their intentions rather than their motives. The questions we wanted to answer where: How do the foster parents describe their reasons for becoming a foster home? What reasons do they give fore keeping on being foster parents? How do they comprehend their task and the fulfilling of it? The study was performed by utilizing qualitative interviews with five foster parents, four women and one man. In the analysis we used the theory of action as a theoretical perspective.

Denna uppsats är en studie av fosterföräldrar i en familjeby i Rumänien. Fosterföräldrarna arbetar för en frivillig organisation i Rumänien som har svenska grundare. Studien är av kvalitativ karaktär och mitt syfte är att studera fosterföräldrarnas föräldraskap och familjernas betydelse för barnen som växer upp i frånvaro av sina biologiska föräldrar i dagens Rumänien. Jag belyser hur barnens bakgrund ser ut, hur relationerna till barnens biologiska föräldrar är, vilken motivation som driver fosterföräldrarna i arbetet med barnen och hur den kristna ideologin påverkar deras attityder och arbete. Jag jämför arbetet med forskning om familjehem i Sverige samt teorier om utvecklingspsykopatologi och resilience forskning, samt kristen tro och socialt ansvar, vilket också är mina teoretiska utgångspunkter .

The main aim of this bachelor thesis is to describe through a quantitative study the extent of support received by foster families, their opinion of the support and any areas that might need improvement. The foster families receive foster care support through a private agency. We concentrated on the following areas of support; education, health, contact with the children?s biological relatives and behavioral difficulties. These four areas have, in previous research, shown to be problematic for foster children.

Syftet med denna studie var att utvärdera hur tidigare familjehemsplacerade ungdomar upplevt sig vara delaktiga i beslut rörande dem. De unga vuxna som intervjuades hade alla blivit placerade av samma kommun och det är denna kommun som önskade utvärderingen. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa metoder och bygger på intervjuer med fem unga vuxna, i åldrarna 22-28. För att analysera intervjupersonernas utsagor, har jag använt mig av ett analysverktyg för delaktighet, nämligen Harts (1992) delaktighetsstege. För att se hur intervjupersonernas delaktighet påverkat deras känsla av sammanhang, har jag i min analys även använt mig av Antonovskys (1987) teori KASAM. Resultaten visar på en stor bredd av upplevd delaktighet.

Va?rt syfte har varit att underso?ka hur unga som placerats i familjehem fo?r fo?rsta ga?ngen da? de varit mellan 16-20 a?r upplevt att bli och vara placerade i familjehem samt hur de upplevt att detta har pa?verkat deras liv och utveckling i fra?ga om vardag, sociala relationer och autonomi. Pa? la?ngre sikt a?r fo?rhoppningen att va?r studie ska kunna bidra med kunskap kring vad en familjehemsplacering kan inneba?ra och vilka konsekvenser och resultat denna kan ge, och da?rmed vad som kan fo?rba?ttras, med hja?lp av de ungas sja?lvupplevda erfarenheter.Studien har gjorts utifra?n fem kvalitativa intervjuer med personer som de senaste a?ren avslutat familjehemsplaceringar. Intervjuerna var semistrukturerade och genomfo?rdes med hja?lp av en intervjuguide som var konstruerad utifra?n studiens fra?gesta?llningar.

This essay is about what considerations foster home secretary may face in their profession and how they use themselves as a tool. We were interested in the family home secretaries as a profession and we found that this area is relatively unexplored. The essay is based on semi-structured interviews with ten family home secretaries from seven different municipalities. To interpret our results, we used Mead's theory of "Mind, Self and Society". Our paper shows that family secretaries are faced with a variety of considerations in the selection of foster homes.

Studiens syfte var att undersöka vilka tankar familjehemsföräldrar har kring uppdraget som familjehem, rollen som primär vårdgivare åt de placerade barnen samt hur detta påverkar livet i familjen. Studiens frågeställningar var: Hur beskriver familjehemsföräldern uppdraget som familjehem och på vilket sätt detta påverkar villkoren för familjelivet? Hur beskriver familjehemsföräldern sin roll som primär vårdgivare? På vilket sätt har familjehemsföräldrarnas erfarenheter som familjehem, enligt dem själva, förändrat synen på uppdrag, villkor och roll? Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra familjehemsföräldrar, två män och två kvinnor. Studiens teoretiska utgångspunkter var generell och ekologisk systemteori samt anknytningsteori. Materialet bearbetades genom en tolkande ansats.

Övervägande delen av forskning kring socialtjänstens placeringar av barn och ungdom riktar sig mot barnens situation vid dessa insatser eller föräldrarnas upplevelser av skiftande familjebehandlingar. Det har heller inte påträffats forskning riktad mot föräldrars upplevelser av barn och unga placerade i HVB-hem typ behandlingshem. I aktuell studie delger sex föräldrar med barn, placerade enligt LVU, individuellt sina synpunkter och tankar kring samarbete med socialtjänsten och olika vårdgivare såsom familjehem och HVB - hem.Denna kvalitativa studie, med en tematisk analys på narrativ bas, visar att föräldrarna är i stora drag nöjda med det samarbete som pågår gällande sina barn och ungdomar placerade p.g.a. eget beteende. Föräldrarna har dock därmed inte avsagt sig föräldraskapet utan önskar fortsatt information och delaktighet beträffande sina barn. Studien tar också fäste på anknytningsteorin både ur barnet och förälderns synvinkel gällande fortsatt relation.