Uppsatsen är en studie kring hur några lärare har valt att arbeta med barn som är placerade i familjehem. Vilka problem de här barnen befinner sig i och vad skolan bör göra för att underlätta för dem..

This study aims to examine how professionals in the field of foster care works with recruitments, assessment and education of family homes for unaccompanied children. The intention is to find out in case there are specific needs that justify specific approach to ensure that the child's best interests are indicative and satisfied. The survey was conducted based on a qualitative method and empirical data gathered through semi-structured interviews with employees in the social services. The result shows that there is a need for more and specific education for families receiving unaccompanied children. It is motivated by the needs and conditions that are often common for this group.

I Bergs kommun startades år 2003 ett öppenvårdsprojekt då kommunen märkte av en påtaglig ökning av barn och unga som var i behov av socialtjänstens insatser. Denna verksamhet kom att heta Bergssprängarna. Mitt syfte var från början att jämföra de barn och unga som blivit föremål för placering på institution och familjehem och de som fått insats genom Bergssprängarna för att se om grupperna var likvärdiga och jämföra kostnaderna för respektive verksamhet. Men under arbetes gång har syftet förändrats då jag inte fått tillgång till de ekonomiska underlagen som skulle belysa varje individs totala kostnad för respektive insats. Därför redovisas endast grova kostnadsunderlag.

Studien undersöker hur familjehemsföräldrar och deras familjer påverkas av uppdraget som familjehem. Studien undersöker även hur familjehemsföräldrar hanterar egna uppkomna känslor, samt vilket stöd de erhåller i uppdraget. En kvalitativ metod användes där sju familjehemsföräldrar från fyra familjehem intervjuades utefter en semistrukturerad intervjuguide. Respondenternas uppgifter har analyserats utifrån systemteori, copingteori, utvecklingsekologi och teoretiska begrepp. Studiens resultat visar att uppdraget tar mycket tid och energi, vilket påverkar familjehemsföräldrarna, de biologiska barnen och deras vardag på en rad olika sätt.

Familjehemsvården är i fokus, forskning avseende de familjehemsplacerade barnen visar att de har större svårigheter än andra elever att klara av skolgången med godkända betyg i årskurs nio och slutförd gymnasieutbildning. Syftet med denna studie var att undersöka familjehemsföräldrars tankar kring skolgången för familjehemsplacerade barn.Fyra familjehemsföräldrar utvaldes genom strategiskt urval. Därefter genomfördes en semistrukturerad intervju med var och en. Resultatet visar att de intervjuade familjehemsföräldrarna har goda insikter om skolans avgörande betydelse för barnets framtid. Alla fyra intervjuade familjehemsföräldrar tar sin roll på stort allvar, samtliga anser att de har ett stort ansvar i att barnet når kunskapsmålen och slutför en gymnasieutbildning.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur familjehems- och släktinghemsföräldrarupplevde stödet från socialtjänsten. Skillnader i stödet mellan familjehem ochsläktinghem undersöktes också samt hur stödet påverkades av socialtjänstensstöd- och maktfunktion. Definitionen av stöd hölls medvetet bred för attmöjliggöra för informanterna att uttrycka sig på ett fritt sätt. Kvalitativa intervjuergenomfördes med åtta informanter från tre släktinghem och fyra familjehem.Resultaten indikerade att informanterna behövde mer stöd på flera områden,exempelvis mer information, handledning/utbildning, avlastning och stöd ikontakten med de placerade barnens biologiska föräldrar. Kontakten med debiologiska föräldrarna var ett centralt område där många informanter efterfrågadestörre krav på de biologiska föräldrarna samt mer bestämmanderätt i frågorrörande de placerade barnen.

Studiens syfte är att få en fördjupad förståelse för hur umgänget mellan de biologiska föräldrarna och familjehemsplacerade barn kan ordnas med fokus på vad som är bäst för barnet. Genom kvalitativa intervjuer med personal inom socialtjänsten och en litteraturstudie utvecklas resonemang kring barnets rätt till sitt ursprung. Studiens resultat visar på vikten av kontakt med ursprunget bland annat för barnets identitetsutveckling och anknytning. Omfånget på och formen av denna kontakt bör avgöras genom en bedömning av barnets behov av att träffa föräldern, där samtliga inblandades perspektiv bör lyftas, och planeringen för placeringens längd bör vägas in. Det är vidare viktigt att föräldern har förmåga att fungera som förälder under umgänget.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka hur familjehemsfo?ra?ldrar upplever att deras anknytning samt föräldraroll påverkas utifrån att barnen är familjehemsplacerade. Metoden som användes i studien var kvalitativ och elva familjehemsföräldrar från åtta familjehem intervjuades. Studiens empiri analyserades med hjälp av anknytningsteori samt systemteori. Resultatet visade att samtliga intervjuade familjehem i någon mån påverkades av komplexiteten i familjehemsuppdraget, vilket påverkade deras föräldraroll och anknytning till de placerade barnen.

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka hur familjehemsföräldrar ser på barns anknytning och familjehemsföräldrarnas egen roll gällande att främja familjehemsbarnens anknytning. Vidare undersöktes vilka olika faktorer som påverkar familjehemsföräldrarna och vilka erfarenheter dem har av att vara ett familjehem.Våra frågeställningar var:? Hur ser familjehemsföräldrarna på barns anknytning i allmänhet och på familjehemsplacerade barns anknytning i synnerhet?? Vad är viktigt för familjehemsföräldrarna för att kunna främja barnets/barnens anknytning?? Vilka olika faktorer påverkar och vilka erfarenheter har familjehemsföräldrarna gällande att ta hand om ett placerat barn?Vi har gjort intervjuer med familjehemsföräldrar, dessa har arbetat som familjehem under olika lång tid och har även haft varierande antal barn placerade hos sig.Uppsatsen innehåller aspekter gällande motiv och drivkraft som familjehemsförälder, barnens anknytning, familjehemsföräldrarnas egen roll samt laglig rätt/vårdnadshavare. Dessa teman är centrala genom hela uppsatsen.Resultaten visade att barn är en del i många människors livsplan och att motiven till att bli familjehemsförälder skiljde sig åt men har gemensamt att de alla har mycket kärlek att ge. En central del är att alla familjehemsföräldrar i studien vill förmedla och erbjuda trygghet till barnen.

Studiens syfte är att undersöka hur kontakten ser ut mellan familjehemsplacerade barn och deras biologiska fäder, vilka faktorer som påverkar kontaktens utformning, socialtjänstens föreställningar och aktiva arbete kring familjehemsplacerade barn och deras fäder samt biologiska fäders betydelse för familjehemsplacerade barn. Uppsatsens frågeställningar berör i vilken utsträckning familjehemsplacerade barn har kontakt med sina biologiska fäder och socialsekreterares syn kring detta område. För att bringa klarhet kring våra frågeställningar har vi främst använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer med sex socialsekreterare på olika stadsdelar i Göteborg. Insamlingen av empirin har därutöver även skett med hjälp av en orienterande kvantitativ enkätstudie, besvarad av familjehemssekreterare, rörande 190 barn. Tanken med enkätstudien var att visa på hur kontakten till de biologiska fäderna ser ut för samtliga barn på en familjehemsenhet i Göteborg.

Syftet med den här studien är att se hur kommunikationen och informationsflödet ser ut mellan familjehem och kommunen samt hur familjehemmen upplever kommunikationen. Anledningen till att vi ville undersöka detta var eftersom vi var intresserade av ämnet, att media har påpekat problem inom familjehem samt att vi inte hittade någon tidigare forskning som undersökte detta. Då vi var intresserade av hur familjehemmen upplever kommunikationen valde vi att utföra studien ur familjehemmens perspektiv.Ett familjehem är en familj som tar emot ett barn som inte kan bo hemma hos sina egna föräldrar på uppdrag av en kommun eller ett företag som arbetar åt kommunen (SKL, 2013a; Familjehemmet, 2013a)Teorierna som vi har valt att använda oss utav för att senare analysera resultatet har berör ämnena kommunikation och information. Anledningen till att vi valde dessa teorier var därför att de passar vårt syfte samt att missförstånd och konflikter kan bero på bristande kommunikation eller brister i informationsflödet.För att utföra den här studien så har vi använt oss av en kvalitativ ansats där vi har intervjuat tre olika familjehem, ett ansikte-mot-ansikte och två via telefon. Intervjuerna har haft en halvöppen struktur med en intervjuguide (se bilaga 1) med mestadels öppna frågor.

Barn som under uppväxten varit placerade i familjehem kan bära med sig den erfarenheten resten av livet som något som påverkat dem positivt eller negativt. Detta arbete har som syfte att få ökad förståelse för hur vuxna, svenska fosterbarn som varit placerade i familjehem under sin uppväxt beskriver erfarenheten av att vara fosterbarn. Samt identifiera vilka påverkandefaktorer som kan antas haft stödjande inverkan på deras hälsa. Målet är att öka förståelsen kring fosterbarns situation och att det kan bidra till förslag på hälsofrämjande åtgärder. För att belysa detta användes livsberättelse som metod med biografier som data.

Familjehemsplaceringar är en viktig insats i den sociala barnavården. Efterfrågan på familjehem är stor medan svårigheterna att rekrytera nya familjehem ökar. Synen på familjehemsvården har förändrats från att ha varit ett permanent ersättningshem till att bli ett kompletterande hem för barnet. Detta innebär att det placerade barnet skall uppmuntras till att ha kontakt och umgänge med de biologiska föräldrarna och målet är att barnet skall flytta hem. Detta innebär att fosterföräldrarna skall samarbeta med barnets biologiska föräldrar.

Syftet med uppsatsen var att förklara betydelsen av ?barnets bästa? i vårdnadstvister och LVU, allt enligt svensk lag och FN:s barnkonvention. Syftet var även se till hur barns talerätt ser ut i de olika situationerna och vilken part barnen spelar in i tvister som involverar dem. Uppsatsen är skriven utifrån den traditionella juridiska metoden. Barnets bästa har med åren blivit en viktig faktor i svensk lagstiftning, och i tvister som involverar barn ska det ses till vilken slutsats som är bäst för dem.