Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lÀrare bemöter utÄtagerande barn i skolan. I forskningsbakgrunden belyses hur omgivningen förhÄller sig till utÄtagerande barn och vad som definierar begreppet ?utÄtagerande?. Vidare beskrivs metoder för hur lÀrare kan bemöta dessa barn. En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts dÀr vi har gjort observationer av tre lÀrares bemötande av tvÄ utÄtagerande barn.

Tidigare forskning menar att barn i vÄrt samhÀlle Àr allt mer stillasittande och inte rör pÄ sig i samma utstrÀckning som tidigare. Samtidigt tillbringar mÄnga barn den största delen av sin vakna tid pÄ förskolan, dÀrmed lÀggs ansvaret pÄ förskolorna att tillgodose barn den motoriska stimulans de behöver. Oftast görs detta genom den fria leken ute pÄ gÄrden, och gÄrden bör vara utformad för att bemöta varje barn pÄ dess individuella nivÄ. Studier visar att förskolegÄrdar idag kan vara bristfÀlliga och att de har nedprioriterats de senaste decennierna. Tidigare forskning visar att gÄrdar med stora ytor och mycket vÀxtlighet gynnar barns motoriska utveckling.Föreliggande kvalitativa studie genomfördes genom intervjuer med pedagoger frÄn förskoleverksamhet samt miljöobservationer av förskolegÄrdarna.

Bakgrund: Av Sveriges barn och ungdomar lider ca 5 % av fetma och 20 % av övervikt. Det Àr viktigt att identifiera och behandla övervikt och fetma i tidig Älder. Skolsköterskan hÀlsofrÀmjande arbete dÀr hon trÀffar alla barn utgör en mycket viktig del i folkhÀlsoarbetet mot övervikt och fetma.Syfte: Syftet med studien var att undersöka skolsköterskors erfarenheter av arbetet med övervikt och fetma hos barn inom skolhÀlsovÄrden.Metod: Studien genomfördes med en induktiv kvalitativ design. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide. Data analyserade genom kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: NÀr materialet frÄn intervjuerna med skolsköterskorna analyserade skapades fem kategorier och tolv underkategorier.

Studiens övergripande syfte Àr att fÄ en samlad bild av barns, förÀldrars och professionellas perspektiv pÄ barn som har förÀldrar med missbruk/beroende, psykisk ohÀlsa och/eller vÄld i nÀra relation. Den insats som undersöks Àr sekundÀrprevention i form av stödgruppsverksamhet som riktas till mÄlgruppen i ett lÀn. Studien tar framförallt upp den svenska forskning som finns tillgÀnglig och med den som utgÄngspunkt studeras ett lÀn med sex kommuner och de verksamheter som kommunerna Àr huvudmÀn för. Studien har genomförts med en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder, dels en webbenkÀt, ett dialogmöte i form av survey feedback och dels semistrukturerade intervjuer med Ätta personer, bÄde vuxna barn och förÀldrar. Skillnaderna mellan kommunerna i lÀnet Àr stora vad gÀller satsade resurser i form av tjÀnster och dÀrmed antalet barn som ges möjlighet att gÄ i stödgruppsverksamhet.

Uppsatsen unders?ker om det finns en generell princip om likabehandling inom f?retagsobligationsmarknadsr?tten i Sverige, med s?rskilt fokus p? regleringen av obligationsinnehavares r?ttigheter i f?rh?llande till emittenter. Genom redog?relse och analys av de r?ttsliga utg?ngspunkterna konstateras det att EU-r?tten ensamt inte f?reskriver likabehandling av obligationsinnehavare ut?ver den l?pande informationsgivningen. D?remot talar den svenska implementeringen av ?ppenhetsdirektivets krav i 18 kap.

Ambulanssjuksköterskor stĂ€lls dagligen i sin profession inför bĂ„de akuta och icke akuta situationer som kan vara psykiskt och fysiskt krĂ€vande. Tidigare studier visar att en av de mest kĂ€nslomĂ€ssigt krĂ€vande situationer som ambulanssjuksköterskorna kan möta Ă€r de larm som involverar barn. Ambulanssjuksköterskor med utbildning i omvĂ„rdnad och medicinsk kompetens Ă€r ofta de som först anlĂ€nder till det sjuka eller skadade barnet. Syftet med detta examensarbete var att genom semistrukturerade intervjuer beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att vĂ„rda akut sjuka och skadade barn. Åtta specialistutbildade ambulanssjuksköterskor deltog i studien och intervjuerna analyserades med kvalitativ tematisk innehĂ„llsanalys.

Syftet med rapporten Àr att följa upp implementeringen av vuxenpsykiatrins vÄrdprogram ?Barn till psykiskt sjuka? i Landstinget Dalarna som antogs i september 2005. Metoden för uppföljningen var en enkÀtundersökning som besvarades av totalt 46 anstÀllda inom vuxenpsykiatrin. EnkÀten bestod av 20 frÄgor med möjlighet till kommentarer. Respondenterna som deltagit i undersökningen har uppdrag som barnpilot eller som enhetschef/verksamhetschef.Barnpiloten har sÀrskilt ansvar för att bevaka barnperspektivet. Studien visar att bÄde barnpiloter och chefer Àr överens om att det finns en god kÀnnedom om vÄrdprogrammet inom verksamheten samt att kunskapen som vÄrdprogrammet vill förmedla Àr relevant. Resultaten visar att cheferna generellt har en mer positiv bild av implementeringen Àn barnpiloterna.  Barnpiloterna ser dock ett större behov av kompetensutveckling Àn cheferna men alla Àr överens om att fler utbildningsinsatser för att höja kompetensen kring barn och familjesamtal behövs.

Sorg Àr en av mÀnniskans grundkÀnslor och kan utlösas av förlust av nÄgot slag. I denna uppsats behandlas den, enligt oss, mest smÀrtsamma sorgen som man tvingas gÄ igenom om ens barn dör. Denna litteraturstudie utgÄr ifrÄn tre förÀldrars kÀnslor och upplevelser kring sitt barns död. Vi har en uppfattning om att döden Àr ett tabubelagt Àmne, i synnerhet nÀr det gÀller barn. Vi Àr dÄligt rustade för att ta hand om varandra i dessa situationer och vi gör allt vi kan för att hÄlla Ängesten ifrÄn oss.

The purpose of the study is to find out how some teachers in Kenya reason about children in need of special support. To undertake the study the following question are used:How do some teachers in Kenya reason about children in need of special support?The study has been made with qualitative interviews in Kenya. A total of four teachers at primary school level have been interviewed. The decision to do qualitative interviews is made by the opportunity to get as comprehensive answers as possible from the respondents' reason about children in need of special support.Three different kinds of special education perspectives have been used in this study.

Andersson, J & Nilsson, L Vuxna individers behov vid Äterinsjuknande i cancer. En litteraturstudie. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö Högskola: Fakulteten för HÀlsa och samhÀlle, Institutionen för vÄrdvetenskap, 2012. Diagnosen Äterinsjuknande i cancer kan ibland upplevas som mer hotfullt Àn första cancerdiagnosen.

Bakgrund: Varje Är insjuknar mÄnga svenska barn i cancer. NÀr ett barn blir sjukt förÀndras livsvÀrlden för mamman. Allt som tidigare varit tryggt och sÀkert förÀndras till osÀkerhet och kaos dÄ mammans livsvÀrld faller samman. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa livsvÀrlden för mödrar som lever med ett cancersjukt barn. Metod: Studien Àr en kvalitativ litteraturstudie av tre sjÀlvbiografiska böcker.

Syftet med denna studie var att, utifrÄn vetenskaplig litteratur, beskriva hur förÀldrar till barn med lÀpp-, kÀk- och gomspalt (LKG) upplevde beskedet och den första tiden efter barnets födelse, samt hur de bemöttes av vÄrdpersonalen. Litteratursökningen genomfördes i Medline och totalt valdes 15 vetenskapliga artiklar ut till föreliggande studies resultat. MÄnga förÀldrar till barn med LKG befinner sig den första tiden efter beskedet i en utsatt situation, deras funderingar kan vara mÄnga och behovet av stöd kan vara stort. Föreliggande studie visade att en viktig faktor för förÀldrarnas upplevelse och vÀlmÄende var grundlig information och stöd till förÀldrarna, givna av vÀlutbildad och erfaren vÄrdpersonal och att de inte enbart sÄg till barnets missbildning utan Àven till barnets hÀlsa. Vid sjukhusvistelse borde vÄrdpersonalen uppmÀrksamma förÀldrars eventuella behov av att fÄ kÀnna sig delaktiga i vÄrden av sitt barn.

Syftet med denna studie Àr att fördjupa kunskapen om hur man arbetar med utomhuspedagogik i förskolan ur sÄvÀl lÀrar- som barnperspektiv.Datainsamlingen har skett via intervjuer med barn och lÀrare pÄ förskolan.I resultatet presenterar vi de svar som vi fick frÄn barn och lÀrare pÄ förskolan. Vi har Àven kategoriserat svaren efter lÀmpliga ÀmnesomrÄden.Barn har vÀldigt livlig fantasi och anvÀnder sig dagligen av den nÀr de leker sina lekar pÄ förskolan. LÀrarna Àr dÀremot vÀldigt koncentrerade pÄ sina planerade aktiviteter och tar inte tillvara pÄ vilka intressen barnen har.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en bild av barns tankar om rasten. I den kvalitativa studien har barn i Ärskurs tvÄ och tre intervjuats. Som metod har jag anvÀnt mig av en generell hermeneutiskt förhÄllningsÀtt. Litteraturstudierna visar att styrdokumenten ger en svag vÀgledning vad gÀller rastens innehÄll och organisation. Dessa visar ocksÄ att rasten har en stor pedagogisk utvecklingspotential som inte tas tillvara i skolan.

En intervjustudie har gjorts om vad pedagoger har för kunskaper om barn med ADHD och om de vet hur de ska gÄ tillvÀga för att underlÀtta undervisningen för dessa barn.Vi har inriktat oss pÄ barn i Äldrarna sju till tolv Är för att diagnoser oftast inte stÀlls förrÀn barnen uppnÄtt skolÄlder. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som har Àgt rum med tio stycken pedagoger med olika inriktningar fritidspedagoger, specialpedagoger och lÀrare. Uppsatsens syfte Àr att undersöka vad det finns för kunskaper hos pedagoger i skolan om hur de ska arbeta med barn som har ADHD.Litteraturdelen handlar om allt frÄn definition av ADHD till samspel mellan skola, hem och arbetsmetoder. Litteraturen har en viktig roll eftersom den har vetenskaplig fakta kring studien. Tillsammans med resultatet som utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Hur Àr kunskapen hos pedagoger om hur de kan underlÀtta skolmiljön för barn med ADHD? Hur vÀljer pedagogerna att underlÀtta skolmiljön för barn med ADHD?- I klassrumsmiljön- Genom förÀldrakontakt- I kamratkontakt har resultatet fÄtt fram att pedagogerna har olika erfarenheter av att arbeta med barn som har ADHD i skolan.