Introduktion Barn Àr en sÄrbar grupp vad gÀller sorg pÄ det sÀtt att de befinner sig i konstant psykologisk utveckling. Dessutom Àr de till stor del beroende av de vuxna som finns i deras nÀrhet för att fÄ det stöd i sin sorg som de Àr i behov av. Syfte Syftet med arbetet Àr att undersöka hur barn och ungdomar uttrycker och hanterar sorg efter förlusten av en familjemedlem, samt hur omgivningen kan ge dem stöd. Metod Litteraturstudie valdes som metod för arbetet. Litteraturstudien Àr enbart baserad pÄ kvalitativa artiklar eftersom det skulle göras en beskrivning av upplevelsen av ett fenomen.

Syftet med detta arbete Àr att genom litteraturstudier och en empirisk undersökning fÄ en bÀttre insikt i vad DAMP Àr och vad det kan innebÀra för elever med denna diagnos. Jag vill Àven ta reda pÄ vad skolans ansvar Àr och hur lÀrare i skolan kan hjÀlpa och underlÀtta för elever med dessa svÄrigheter. Arbetet bestÄr av tvÄ delar, varav den första Àr en litteraturgenomgÄng dÀr olika forskares syn och Äsikter om DAMP Àr presenterade och sammanstÀllda. Den andra delen bestÄr av en undersökande del dÀr intervjuer med fyra olika lÀrare, om deras kunskaper om hur lÀrare kan underlÀtta för DAMP-elever, presenteras. Genom litteraturen och den empiriska undersökningen har det framkommit att DAMP Àr ett osynligt handikapp som kan bero pÄ mÄnga olika faktorer, av vilka forskarna inte Àr riktigt överens om.

Syftet med detta arbete har varit att utifrÄn olika professioners uppfattning belysa och fÄ förstÄelse för och kunskap om vilka faktorer som pÄverkar barn, som befinner sig i grÀnszoner mellan olika skolformer, och deras möjligheter till rÀtt stöd och skolform, samt uppfattning om vilka konsekvenser det kan innebÀra. I studien anvÀnds en kvalitativ metod bestÄende av intervjuer med fem personer i olika professioner vilka haft insikt i arbetet med grundskoleelever. Empirin analyserades utifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv mot social­konstruktionistisk teori och tidigare forskning. Resultatet visade att faktorer som brist pÄ tid för undervisning samt brist pÄ resurser i form av kompetens har bidragit till en ökad kategoriseringsprocess inom grundskolan. I den processen har diagnosen fÄtt en viktig roll som faktor i fördelningen av skolans resurser.

Syftet med min undersökning Àr att fÄ kunskap om hur arbetet med autistiska barn i grundskolan, Ärskurs fyra till sex, gÄr till och hur pedagogen kan tillgodose deras behov pÄ bÀsta sÀtt.Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om autism. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville jag ta reda pÄ följande: Hur anser de intervjuade personerna att man ska arbete med barn med autism? Vad anser de intervjuade personerna att man ska tÀnka pÄ som pedagog nÀr man bemöter barn med autism?UtifrÄn det insamlade materialet som jag fick har jag analyserat det och resultatet pekar pÄ att det finns ingen renodlad metod, utan pedagogerna plockar olika arbetssÀtt frÄn olika metoder. Det framkommer ocksÄ att pedagogerna bland annat anvÀnder sig av bilder samt att man har olika scheman nÀr man arbetar med barn med autism för att göra det sÄ tydligt som möjligt. NÄgot annat som Àr viktigt som pedagog Àr att man individanpassar metoden till varje enskilt barn.

Uppsatsen unders?ker hur den aktiebolagsr?ttsliga separationsprincipen p?verkar konflikter mellan aktiebolagslagen och aktie?garavtal, s?rskilt i privata bolag d?r alla aktie?gare ?r bundna av samma avtal. Separationsprincipen inneb?r att avtal mellan aktie?gare inte kan f? bolagsr?ttslig verkan utan st?d i lagen, vilket s?kerst?ller bolagsorganens autonomi. Men i praktiken anv?nds aktie?garavtal f?r att reglera relationer mellan ?gare och hantera fr?gor som aktiebolagslagen inte t?cker.

Synen pÄ barn med utvecklingsförsening har förÀndrats genom tiderna, frÄn att ha ansetts av samhÀllet vara obildbara till att fÄ rÀtt till att leva ett vanligt liv. Barn med utvecklingsförsening har tidigare varit segregerade till sÀrförskolor, idag har de rÀtt till plats inom den kommunala förskolan.Syftet med denna uppsats Àr att belysa förskollÀrares arbete med och förhÄllningssÀtt till barn med utvecklingsförsening i förskolan. Att se vad förskollÀrarna anser om sina fÀrdigheter för att arbeta med barn med utvecklingsförsening. Enligt lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98 skall förskolan ta emot alla barn och alla barn har rÀtt till det stöd de behöver. DÀrav undrar vi hur resurserna ser ut för barn med utvecklingsförsening och hur ser förskollÀrarna pÄ resurserna?Genom en kvantitativ enkÀtundersökning som 52 förskollÀrare frÄn Ätta förskolor deltog i har vi fÄtt en bild av vad dessa förskollÀrare har för tankar om barn med utvecklingsförsening pÄ förskolan.Resultatet av vÄr undersökning visar att det Àr vanligt att förskollÀrarna har barn med utvecklingsförsening pÄ förskolan.

HuvudÀmnet för uppsatsen Àr smÄ barn som utsÀtts för vÄld inom familjen. Syftet Àr att undersöka hur ett antal verksamheter i GöteborgsomrÄdet som vÀnder sig till barn som utsatts för vÄld inom familjen, arbetar med barn i Äldern 0-6 Är. Syftet Àr Àven att jÀmföra dessa verksamheters arbetsmetoder och utbud av hjÀlp och stöd till smÄ barn, i relation till relevant forskning. De frÄgestÀllningar som varit aktuella Àr:o Vilka erfarenheter har de yrkesverksamma av att arbeta med smÄ barn (0-6 Är) som blivit utsatta (eller bevittnat) vÄld inom familjen? o Vilka behov av hjÀlp och stöd har smÄ barn som utsatts för vÄld? Enligt de yrkesverksamma? Enligt relevant forskning och teori? o Hur ser utbudet av hjÀlp till smÄ barn som utsatts för vÄld ut i GöteborgsomrÄdet?Studien genomförs genom kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma frÄn sex olika verksamheter i GöteborgsomrÄdet som riktar sig till barn som utsatts för vÄld.

MÄnga barn i Sverige har det bra, men det finns Àven barn som lever i en otrygg miljö. Vi vill öka kunskapen om hur vuxna i förskolan kan upptÀcka utsatta barn, hur vi gÄr tillvÀga vid en anmÀlan samt hur förskolans och socialtjÀnstens samverkan kan se ut. Genom kvalitativa intervjuer med personer inom förskola och socialtjÀnst har vi erhÄllit information kring hur man agerar nÀr barn far illa. Vi tar upp att beteendeförÀndringar hos barn kan vara ett tecken pÄ att barn far illa och det Àr dÀrför nÄgot som vi vuxna bör vara uppmÀrksamma pÄ. Andra vanliga tecken som framkom var blÄmÀrken pÄ barnet, att barnet sjÀlv berÀttar vad den utsatts för eller att man sett tecken i leken.

Sammanfattning Den genomförda studien har granskat hur barn upplever sorg och hur de blir bemötta av skolan för att bearbeta detta. Undersökningen har baserats pÄ litteraturlÀsning i Àmnet samt genomförda intervjuer med dels elever som slumpmÀssigt valts i en niondeklass, dels med barn som upplevt djup sorg dÄ en av deras förÀldrar avlidit och dels slutligen ocksÄ förÀldrar till de sistnÀmnda barnen. Den kvalitativa intervjumetoden anvÀndes dÄ mÄlet var att fÄ fram sÄ spontana och omfattande svar som möjligt. Samtidigt fanns dÄ möjligheten att betrakta de intervjuade och deras reaktioner. KlassförestÄndaren har enligt sÄvÀl forskare som de intervjuade en viktig yrkesroll. TyvÀrr visade studien att det finns stora brister hos lÀrare. FörÀldrar och forskare Àr ocksÄ av uppfattningen att hjÀlp ska komma med automatik och omedelbart vid en djup sorg, vilket inte heller alltid sker enligt studiens resultat.

Bakgrund: NÀr ett barn blir akut sjukt och mÄste uppsöka sjukhuset med förÀlder Àr det vanligt att förÀldern blir satt i bakgrunden och inte fÄr sÄ mycket information. FörÀldern Àr mycket sÄrbar och gÄr i dessa situationer igenom en kris som bestÄr av olika faser. Syfte: Syftet Àr att undersöka hur förÀldrar till akut sjuka barn upplever sin delaktighet i barnets vÄrd. Metod: En litteraturstudie har genomförts, dÀr materialet granskades och analyserades med utgÄngspunkt av Graneheim och Lundmans (2004) analysmodell. Resultat: FörÀldrarna hade olika förvÀntningar och upplevde olika kÀnslor vid sjukhusvistelsen.

BakgrundI bakgrunden ges en beskrivning för forskning kring Àmnet diagnosen autism. Det kommer Àven en forskning kring vad forskningen sÀger om diagnosen autism idag. En framstÀllning av olika styrdokument som förskolan ska följa i sitt arbete för att förhindra diskriminering i arbetet med barnen. I undersökningen tas inkluderingsbegreppet upp samt specialpedagogers förhÄllningssÀtt, arbetsmetoder och likabehandlingsplanen. Den teoretiska utgÄngspunkt som anvÀnds i undersökningen Àr Bengt Perssons teori som belyser det relationella och kategoriska perspektivet med barn som har sÀrskilda behov.SyfteSyftet med undersökningen Àr att undersöka och analysera hur nÄgra specialpedagoger i förskolan arbetar med de barn som har fÄtt diagnosen autism.

Denna systematiska litteraturstudie undersöker hur barn som utsatts för vÄld i nÀra relationer kan identifieras, hur de fÄr hjÀlp i form av bl.a. behandling av symptom samt presenterar riktlinjer för hur dessa behandlingsmetoder kan utvecklas. Denna uppsats identifierar Àven riskfaktorer för att barn ska utsÀttas för vÄld i nÀra relationer. Möjliga konsekvenser, i form av t.ex. depression, beskrivs som resultat av barnens utsatthet.

Syftet med studien var att undersöka BVC-sjuksköterskors syn pÄ arbetet med övervikt och fetma hos barn. Studien var kvantitativ i form av en enkÀtstudie och genomfördes i ett lÀn i södra Sverige. PÄ BVC arbetar distriktssköterskor som Àr specialiserade i öppen hÀlso- och sjukvÄrd samt barnsjuksköterskor med utbildning i hÀlso- och sjukvÄrd för barn och ungdomar. Resultatet visade att mer Àn hÀlften av BVC-sjuksköterskorna upplevde övervikt och fetma hos barn som ett stort problem. Barnsjuksköterskor ansÄg i högre utstrÀckning Àn distriktssköterskor att övervikt hos barn behöver ÄtgÀrdas.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger pÄ förskolan beskriver hur de arbetar för att stödja barn att komma in i den fria leken. Vi ville Àven undersöka vilka strategier pedagogerna anvÀnder sig av för att hjÀlpa barn att komma in i den fria leken. I studien anvÀndes en kvalitativ forskningsstrategi. För att samla in material till studien intervjuades Ätta pedagoger pÄ tre olika förskolor. Resultatet visar att material, miljön och tiden har en stor pÄverkan pÄ barns fria lek.

Syftet med undersökningen Àr att utreda och jÀmföra hur barn och pedagoger ser pÄ barns psykiska hÀlsa. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vad innebÀr psykisk (o)hÀlsa för barn och pedagoger? Vilka faktorer anser de försÀmra respektive förbÀttra den psykiska (o)hÀlsan? Anser barn och pedagoger att barnen Àr utsatta för dessa faktorer? Vad anser pedagoger och barn att pedagogerna gör för att förbÀttra barnens psykiska hÀlsa? Undersökningen har gjorts med en kvalitativ metod. Vi har intervjuat 19 barn och fyra pedagoger. Intervjuerna har skett i fokusgrupper.