Allt fler mÀnniskor i vÀrlden Àr pÄ flykt och antalet asylsökande uppskattas öka i Sverige. Enligt lag har asylsökande barn under 18 Är rÀtt till samma vÄrd som svenska medborgare. Specifikt för asylsökande barn i förskoleÄldern innebÀr detta att BVC-sjuksköterskor skall inkludera denna grupp i sitt hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete. Socialstyrelsen pÄtalar att det Àr av yttersta vikt att BVC uppmÀrksammar asylsökande barn. Detta för att BVC-sjuksköterskor har god kunskap om barns naturliga utveckling och behov av stöttande insatser.

Cirka 300 barn per Är i Sverige insjuknar i cancer. Upplevelsen av att ens barn diagnostiseras och behandlas för cancer Àr nÄgot av det svÄraste som kan drabba en förÀlder. Barn fÄr andra former av cancer Àn vuxna och behandlingen Àr ofta lÄng och pÄfrestande. I sjuksköterskans ansvarsomrÄde ingÄr att ha en dialog med patient och nÀrstÄende samt att ge stöd under behandlingen. Genom att sjuksköterskan stödjer förÀldrarna under barnets behandling ger det förÀldrarna möjlighet till att pÄ bÀsta möjliga sÀtt ta hand om sitt barn.Syftet med studien var att beskriva förÀldrars upplevelse av stöd frÄn sjuksköterskan under tiden dÄ deras barn behandlades för cancer..

I Sverige drabbas ungefÀr 250 barn om Äret av cancer och sÄ mÄnga som tre av fyra barn överlever. Den vanligaste cancerformen hos barn Àr leukemi följt av hjÀrntumör och övriga cancerformer. En cancerdiagnos innebÀr lÄnga behandlingar och mycket vistelse pÄ sjukhus. Till följd av behandlingen fÄr barnen svÄra och smÀrtsamma biverkningar. Det Àr brist pÄ forskning med fokus pÄ smÄ barns upplevelser av att leva med cancer.

Detta examensarbete har sitt fokus pÄ förskolebarnens lek och dess olika former med handdockan. Syftet med denna studie var att undersöka hur barnen intregerar med handdockan och hur de anvÀnder dem som medierande redskap. Undersökningen var utförd som en observationsstudie av barnen pÄ en förskola i Äldern 3-5 Är.De resultat som framkommit pekar pÄ att en handdockas nÀrvaro i barnens lek kan te sig pÄ skilda sÀtt. Barns möte med handdockan kan bÄde inspirerea, utmana och försvÄra leken. De lekformer som synliggjorts i denna studie visade att imitation och transformation stod i centrum.

ABSTRACT Leet, Susanne & Mollin, Pia (2011), Barn gör rÀtt om de kan. (Children do the right thing if they can) Malmö högskola, LÀrarutbildningen, Skolutveckling och ledarskap Syftet med vÄr studie Àr att undersöka om CPS - Collaborative Problem Solving, pÄ svenska samarbetsbaserad problemlösning, kan hjÀlpa barn med problemskapande beteende. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ hur pedagoger ser pÄ dessa barn barn och om arbetet med CPS har förÀndrat deras synsÀtt? VÄra frÄgestÀllningar Àr: Kan CPS hjÀlpa barn med problemskapande beteende? Hur ser lÀrare pÄ dessa barn och har arbetet med CPS förÀndrat deras synsÀtt? Vi har valt en kvalitativ forskningsansats och anvÀnt oss av ett frÄgeformulÀr och en gruppintervju för att samla in vÄrt empiriska material. Detta Àr ett litet urval.

Barn med Down syndrom har ofta Äterkommande hörselproblem som exempelvis vaxpropp och sekretorisk mediaotit. Vanligt förekommande hörselnedsÀttning bland dessa barn Àr en fluktuerande konduktiv hörselnedsÀttning. Den utvecklingsstörning som syndromet orsakar kan leda till att barnen ej kan medverka aktivt vid konventionella hörselmÀtningar. Metoder för hörselutredning av smÄ barn och barn som ej kan medverka adekvat Àr BRA, OAE och tympanometri. Syftet med arbetet Àr att belysa resultaten frÄn BRA, OAE och tympanometri hos barn med DS.

Syftet med studien Àr dels att undersöka, beskriva och förstÄ varför tvÄ barn med Asperger syndrom och ADHD inte fick fullstÀndiga betyg i skolan, men ocksÄ att undersöka hur skolan kan arbeta för att andra barn ska kunna uppnÄ det. Fallbeskrivningen om J och R Àr central i uppsatsen men jag har ocksÄ intervjuat tvÄ specialpedagoger och en speciallÀrare samt haft en personlig kommunikation med flera nyckelpersoner inom barn- och ungdomspsykiatrin för att fÄ svar pÄ mina frÄgor. Av fallbeskrivningen framkommer det att sÄvÀl pedagoger som skolhÀlsovÄrd hade för lite kunskap om Asperger syndrom och ADHD för att kunna hjÀlpa de tvÄ barnen till att fÄ godkÀnda betyg i grundskolan. Det framkom ocksÄ att betygssystemet inte möjliggjorde att betyg kunde sÀttas i alla Àmnen. Av intervjuerna framkommer det att intervjupersonerna hade god teoretisk kunskap och god förstÄelse för hur de skulle kunna arbeta med barn med Asperger syndrom och ADHD, men att de inte hade tillrÀckliga praktiska kunskaper eller ekonomiska resurser för att göra det. De hade heller inte nÄgot samarbete med förÀldrarna..

Arbetet ?r en kort utl?ggning om Riemannhypotesen f?r elliptiska kurvor ?ver ?ndliga kroppar. Texten ?ppnar med en introduktion till affina och projektiva varieteter inom algebraisk geometri, f?r att sedan avgr?nsa och specialisera teorin till kurvor. Huvuddelen av texten behandlar elliptiska kurvor och deras grupplag.

Stressen ökar i vÄrt samhÀlle. Den finns överallt Àven bland barn pÄ förskolan. Arbetets syfte Àr att ge underlag för verksamheten i förskolan sÄ att den bÀttre ska kunna anpassas strukturellt till barnens behov genom att minska negativ stress och synliggöra den positiva stressen. I arbetet tas upp vad stress Àr, orsaker till stress och hur barn pÄverkas av stress. NÄgra signaler pÄ stress kan vara okoncentration, frustration, förvirring, trötthet och svÄrt att koppla av.

Det hÀr arbetet handlar om hur skolans personal kan stödja barn med aspergers syndrom och om vilken kunskap och metoder som de har att tillgÄ. Arbetet stÀller sig frÄgorna:Vilka rÀttigheter har barn med asperger till att fÄ hjÀlp i skola och fritidshem?Vilken kunskap behöver personal för att ha förstÄelse för barn med asperger?Hur kan personal som arbetar i skola och fritidshem stödja barn med asperger?Svaren söks genom forsknings och litteraturgenomgÄng, dÀr Àven styrdokument behandlas samt intervju av fyra personer som arbetar i skolan med barn som har asperger. Resultaten av forsknings- och litteraturgenomgÄngen och av intervjuerna Àr mycket lika samtidigt som de kompletterar varandra. De lyfter fram behovet av att skolpersonal har kunskap och förstÄelse bÄde om det enskilda barnet och om funktionsnedsÀttningen.

Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger beskriver att de arbetar med de sÀrbegÄvade barnens individuella utvecklingsplaner och hur de med hjÀlp av dessa planer skapar en utvecklande och bra lÀrande miljö för dessa barn. Anledningen till att jag gör detta arbete Àr att det i min kommande yrkesroll krÀvs av mig att jag arbetar för att se och ta tillvara pÄ alla elever, oavsett kunskapsnivÄ eller kunskapsdomÀn. Mitt uppdrag som pedagog innefattar Àven att jag, tillsammans med elev och vÄrdnadshavare, ska upprÀtta en IUP för eleven.Jag har först Àgnat mig Ät litteraturstudier och sedan genomfört kvalitativa intervjuer av fem yrkesverksamma pedagoger i mellansverige. Mitt resultat sammanföll i stort sett med vad forskningen tidigare sa om pedagogernas förhÄllningssÀtt gentemot sÀrbegÄvade barn och upprÀttandet av IUP. Pedagogerna i undersökningen tycker det Àr bra och viktigt att arbeta med IUP i skolan.

I den svenska vÄrdpraxisen ses förÀldrar som en grupp individer som Àr med sitt sjuka barn pÄ sjukhuset. Det finns forskning som visar att förÀldrar vill vara delaktiga i vÄrden av sina barn samt att de har förvÀntningar pÄ vÄrdmötet. Syfte med detta arbete Àr att belysa förÀldrars upplevelser nÀr deras barn vÄrdas pÄ sjukhus. Artiklarna analyserades med grund i Graneheim och Lundmans (2004) analys av kvalitativ forskning. Studien visar att förÀldrarna vill vara delaktiga i vÄrden av sitt barn, samtidigt som det finns för-vÀntningar pÄ förÀldrarna att medverka.

Syftet med studien Àr att undersöka hur socialtjÀnstens stöd ser ut för barn med frihetsberövade förÀldrar i Uppsala lÀn. Studien Àmnar Àven undersöka hur faktorer pÄ mikro, meso och exonivÄ samspelar och vilken betydelse det har för dessa barn. Vidare syftar studien till att undersöka om socialtjÀnsten beaktar skydds- och riskfaktorer vad gÀller barn med frihetsberövade förÀldrar Studien bygger pÄ en kvantitativ metod och innefattar Àven kvalitativ del. Datainsamlingen har genomförts med en webbaserad enkÀtundersökning. EnkÀten distribuerades till 109 socialsekreterare som arbetar med barnavÄrdsÀrenden i Uppsala lÀn.

Syftet med uppsatsen Àr att se hur döden behandlas i barn- och ungdomsböcker i förhÄllande till psykologisk sekundÀrlitteratur. Hur Àr primÀrlitteraturen kopplad till verkligheten? Vilka viktiga motiv tas upp i behandlingen av döden?.

Det övergripande syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vad lekterapeuter, barn och mödrar anser att lekterapin har för betydelse för barnets sjukhusvistelse. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer genomförda med sammanlagt Ätta personer. Samtliga av de intervjuade har erfarenhet av lekterapi i form av yrkesprofession eller som patient och anhörig.Resultatet av den empiriska studien visar att intervjupersonerna Àr samsynta kring lekterapins betydelse för barnets sjukhusvistelse. Leken Àr en betydelsebÀrande del i tillfrisknandet och en adekvat miljö och ett rikligt pedagogiskt material för barn i alla Äldrar har en stor betydelse. I resultatet framgÄr att lekterapeuterna behöver vara mycket flexibla i arbetet med barn som vistas pÄ sjukhus.