FrÄn det att jag började första klass har jag förutom de första tvÄ veckorna fÄtt gÄ eller cykla sjÀlv till skolan. Innan man började fjÀrde klass fick man inte cykla, sÄ efter att jag började just fjÀrde klass cyklade jag dagligen. Min dagliga resa till skolan gick genom tvÄ olika radhus- och villaomrÄden med lite trafik. Tills jag behövde komma över en riksvÀg med tung och vÀltrafikerad trafik. HÀr fanns reglerade övergÄngstÀllen och vid det övergÄngstÀlle som ledde till min lÄgstadieskola stod det alltid skolpoliser.

Denna studie grundar sig frÀmst pÄ hur pedagoger förhÄller sig till barn med nÄgon form av avvikande beteende. Vi har med denna undersökning tagit reda pÄ hur pedagogerna sjÀlva anser sig hantera barn som har ett avvikande beteende samt vilka möjligheter de anser att det finns för att tillgodose dessa eventuella behov. Detta Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer och observationer har genomförts. Pedagogerna arbetar pÄ tvÄ olika förskolor, en mÄngkulturell förskola som ligger centralt i en storstad och en i en liten by pÄ landet. Resultaten av undersökningen visar sammanfattningsvis pÄ att det inte alltid Àr resurser i form av specialpedagoger och material som behövs i första hand. Pedagogerna kan till en början göra mycket pÄ egen hand. Grunden för en positiv utveckling kan lÀggas genom att förebygga och skapa stimulans och förtroende hos dessa barn redan i förskolan.

Bakgrund: Varje Är dör cirka 600 barn, varav tre av fyra dör pÄ sjukhus. NÀr ett barn dör vare sig det handlar om sjukdom eller olycka pÄverkar detta förÀldrarna för resten av livet. Barn som fÄr palliativ vÄrd lider av olika sjukdomar med dödlig utgÄng. NÀr ett barn fÄr palliativ vÄrd kan förÀldrar uppleva mÄnga starka kÀnslor sÄ som sorg. Hur förÀldrar hanterar upplevelser av att sitt barn Àr under palliativ vÄrd Àr individuellt.

VÄrt syfte med denna studie har varit att undersöka huruvida fÀder som befinner sig i hemlöshet har upplevt ett behov av stöd i sitt förÀldraskap. Vi ville Àven utröna ifall det eventuella behovet blivit tillgodosett samt hur mÀnnen, under den period de befunnit sig i hemlöshet, upplevt sitt förÀldraskap. Vi har utgÄtt ifrÄn socialkonstruktivistisk genusteori och Àven tillÀmpat begreppen intersektionalitet, diskurs samt makt. Det har i tidigare forskning bland annat framkommit att det sociala arbetet med personer som befinner sig i hemlöshet till viss del prÀglas av en traditionell syn pÄ kön och att mÀn i hemlöshet inte uppmuntras till att vara jÀmlika fÀder. Vi har genomfört fyra semistrukturerade intervjuer med mÀn som befunnit i hemlöshet och samtidigt haft barn under 18 Är.

Syfte: Det övergipande mÄlet med arbetet var att skapa kunskap om förskollÀrares specialpedagogiska kompetens. Studiens syfte var att granska det specialpedagogiska uppdraget i förskollÀrarutbildningens styrdokument genom en komparativ undersökning som jÀmförde dagens uppdrag med det för 20 Är sedan. Syftet preciserades med följande frÄgestÀllningar: 1. Hur formuleras det specialpedagogiska uppdraget i styrdokumenten? 2.

Studien syftar till att belysa behandlares erfarenheter av vilka hjÀlpbehov barn och förÀldrar i familjer med missbruk kan ha, samt undersöka behandlares uppfattning om hur missbruk kan pÄverka anknytning mellan barn och förÀlder. Studien Àr kvalitativ med hermeneutisk utgÄngspunkt och semistrukturerade intervjuer anvÀndes vid insamling av data. Dataanalysen gjordes enligt meningskoncentrering dÀr resultatet delades in i olika kategorier och kvaliteter.Resultatet antyder att barn och förÀldrar i familjer med missbruk har olika hjÀlpbehov och behöver struktur och stabilitet. Signaler pÄ en otrygg hemmiljö kan vara att barnen blir introverta, ansvarstagande, utÄtagerande eller övertar förÀldrarollen. Barnet kan kÀnna skuld och skam och behöver kunskap om missbruk för att förstÄ förÀlderns beteende.

ÖvervĂ€gande delen av forskning kring socialtjĂ€nstens placeringar av barn och ungdom riktar sig mot barnens situation vid dessa insatser eller förĂ€ldrarnas upplevelser av skiftande familjebehandlingar. Det har heller inte pĂ„trĂ€ffats forskning riktad mot förĂ€ldrars upplevelser av barn och unga placerade i HVB-hem typ behandlingshem. I aktuell studie delger sex förĂ€ldrar med barn, placerade enligt LVU, individuellt sina synpunkter och tankar kring samarbete med socialtjĂ€nsten och olika vĂ„rdgivare sĂ„som familjehem och HVB - hem.Denna kvalitativa studie, med en tematisk analys pĂ„ narrativ bas, visar att förĂ€ldrarna Ă€r i stora drag nöjda med det samarbete som pĂ„gĂ„r gĂ€llande sina barn och ungdomar placerade p.g.a. eget beteende. FörĂ€ldrarna har dock dĂ€rmed inte avsagt sig förĂ€ldraskapet utan önskar fortsatt information och delaktighet betrĂ€ffande sina barn. Studien tar ocksĂ„ fĂ€ste pĂ„ anknytningsteorin bĂ„de ur barnet och förĂ€lderns synvinkel gĂ€llande fortsatt relation.

Det hÀr arbetet handlar om hur skolans personal kan stödja barn med aspergers syndrom och om vilken kunskap och metoder som de har att tillgÄ. Arbetet stÀller sig frÄgorna:Vilka rÀttigheter har barn med asperger till att fÄ hjÀlp i skola och fritidshem?Vilken kunskap behöver personal för att ha förstÄelse för barn med asperger?Hur kan personal som arbetar i skola och fritidshem stödja barn med asperger?Svaren söks genom forsknings och litteraturgenomgÄng, dÀr Àven styrdokument behandlas samt intervju av fyra personer som arbetar i skolan med barn som har asperger. Resultaten av forsknings- och litteraturgenomgÄngen och av intervjuerna Àr mycket lika samtidigt som de kompletterar varandra. De lyfter fram behovet av att skolpersonal har kunskap och förstÄelse bÄde om det enskilda barnet och om funktionsnedsÀttningen.

Redan vid tidig Älder börjar mÀnniskan att bearbeta sprÄket och vi utvecklar det genom att anvÀnda alla vÄra sinnen samt i rika kommunikations vÀrldar. Syftet med studien Àr att belysa vad fem förskollÀrare har för erfarenheter och strategier om och hur tecken som stöd Àr ett hjÀlpmedel för barnets sprÄkutveckling. DÄ alla barn utvecklas i olika nivÄer, det vill sÀga att en del barn lÀr sig att tala tidigt i livet medan andra barn tar tid pÄ sig. DÀrför behövs olika hjÀlpmedel och Àven kunskaper hos de vuxna för att kunna möta alla barns olika men ÀndÄ unika behov. Som metod till denna studie har vi anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning dÄ vi har intervjuat fem förskollÀrare med hjÀlp av ljudinspelning.

Syftet med den hÀr studien syftar till att synliggöra möjliga samband mellan barns umgÀnge med djur och barnets lÀrande i ett sociokulturellt perspektiv. Genom litteraturstudier analyserades vilka faktorer som pÄverkar barns utveckling och lÀrande. Vidare genomfördes en enkÀtundersökning i 2 klasser i Är 6, vilket visade enskilda elevers kontakt med djur. Detta jÀmfördes med bedömningar av varje elevs lÀrande, gjorda av en lÀrare i teoretiska Àmnen och en lÀrare i sociala och motoriska Àmnen. Resultaten diskuterades utifrÄn teorier om lÀrande, barns umgÀnge med djur samt barns behov att utvecklas psykologiskt, kognitivt och socialt.

Bakgrund Övervikt och fetma Ă€r ett globalt problem som kan leda till sjukdomar som diabetes typ 2, hypertoni och olika former av cancer. Även den psykiska hĂ€lsan pĂ„verkas. Övervikt och fetma beskrivs av WHO som en onormal och extrem fettansamling som kan försĂ€mra hĂ€lsan. BMI kan anvĂ€ndas för att sĂ€tta grĂ€nser för övervikt och fetma. BMI för barn Ă€r Ă„lders- och könsberoende.Syfte Syftet var att beskriva omvĂ„rdnadsĂ„tgĂ€rder för viktminskning hos barn och ungdomar i Ă„ldrarna 10-18 Ă„r med övervikt och fetma.Metod Studien utfördes som en litteraturstudie med beskrivande design och analysen genomfördes med inspiration frĂ„n innehĂ„llsanalys.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur pedagoger samtalar kring autism samt att belysa undervisningen av autistiska barn. Argumenten för att lyfta upp barn, lÀrande och autism i föreliggande examensarbete Àr flera. Vi uppfattar att det finns mÄnga myter kring autism och dessutom har vi upplevt att autism varit osynligt bÄde i vÄr utbildning och i samhÀllet i stort. VÄra huvudsakliga frÄgestÀllningar Àr: Hur ser pedagoger pÄ autism? Vilka pedagogiska hjÀlpmedel och metoder anvÀnds i undervisningen? NÀr det gÀller teori och tidigare forskning har vi valt att koncentrera oss pÄ Christopher Gillberg, Lorna Wing och Eva KÀrfve.

Syfte & problemomrĂ„de:Syftet med denna uppsats var att undersöka hur dagens vuxna barn upplevt deras uppvĂ€xt i en familj med alkoholmissbruk. Jag ville Ă€ven studera hur dessa personers nuvarande livssituation sĂ„g ut, och hur den pĂ„verkats av den specifika uppvĂ€xten, med en missbrukande förĂ€lder.Metod & material:Studien Ă€r en kvalitativ intervjustudie, dĂ€r empirin har samlats in genom intervjuer med fem vuxna barn till missbrukare. Materialet tolkades och problematiserades utifrĂ„n ett systemteoretiskt perspektiv med fokus pĂ„ familjen, och stĂ€mplingsteori med fokus pĂ„ individen.Resultat & slutsatser:I resultatet framkommer det att flertalet av informanterna blev varse om att nĂ„gonting inte stod rĂ€tt till vid 8-9 Ă„rs Ă„lder. Gemensamt för nĂ€stan alla som barn var kĂ€nslorna av skam och kluvenhet över situationen med en mamma eller pappa som missbrukar.I fyra av fallen sĂ„ fanns det en önskan om att fly eller hĂ„lla sig borta, men samtidigt en ambivalens gĂ€llande deras frĂ„nvaro, tre av dem kunde kĂ€nna oro för förĂ€ldern eller syskon, medan den fjĂ€rde kĂ€nde förvĂ€ntningar pĂ„ sig om ansvar i hemmet. Även kĂ€nslor av ensamhet, utanförskap och dĂ„ligt sjĂ€lvförtroende var typiska, kĂ€nslor som kunde styrkas genom tidigare studier och kan eventuellt tolkas ses som representativa hos barn till förĂ€ldrar med alkoholmissbruk.

Föreliggande uppsats Àmnar studera hur pedagoger som arbetar inom förskolans resursavdelningar genom sitt tal konstruerar barnen i behov av sÀrskilt stöd samt försöka förstÄ vilka konsekvenser en sÀrskiljande praktik fÄr för dessa konstruktioner. Studien Àr genomförd pÄ tre resursavdelningar i en kommun i Sverige. Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr kvalitativa gruppintervjuer med arbetslag som fokusgrupper. Som underlag vid intervjuerna har frÄgeomrÄden funnits men samtalen har tagit olika form beroende pÄ vad informanterna har valt att lyfta. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjÀlp av en verktygslÄda hÀmtad frÄn kritisk diskursanalys.

Studien Àr en kvalitativ intervjuundersökning om hur sju specialpedagoger beskriver sitt arbete med pedagogisk kartlÀggning i arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd. Specialpedagogerna i studien arbetar alla mot förskolan i olika kommuner. Fem av dem har en bakgrund som förskollÀrare och tvÄ av dem har en bakgrund som fritidspedagog.Metod för studien har varit kvalitativ innehÄllsanalys och sju semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in datamaterial.Resultatet presenteras utifrÄn sex olika koder som har konstruerats frÄn datamaterialet: Ett verktyg för specialpedagogerna, Arbetsprocessen kring pedagogisk kartlÀggning, Flexibel kartlÀggning, Specialpedagogiskt perspektiv i kartlÀggningen, Dokumentation i pedagogisk kartlÀggning, Att följa upp och utvÀrdera pedagogisk kartlÀggning.Studiens resultat har visat att specialpedagoger som arbetar mot förskolan beskrev pedagogisk kartlÀggning som ett verktyg i arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd. Specialpedagogerna uttryckte att det finns behov av pedagogisk kartlÀggning i förskolan men var noga med att understryka att det Àr förskolepedagogerna som första i hand Àr lÀmpade att göra den. Specialpedagogerna menade att förskolepedagogerna har en större inblick i barnets vardag och Àr nÀrmre barnet.Resultatet av studien visar att förskolepedagogerna bad specialpedagogerna om hjÀlp med den pedagogiska kartlÀggningen.