Den hÀr studien handlar om hur olika yrkeskategorier sÄsom rektor, lÀrare, fritidspedagog och specialpedagog menar att de skapar ?en skola för alla?, vilka möjligheter och svÄrigheter som finns i detta arbete samt vad de skulle vilja förÀndra för att bÀttre kunna möta alla barns olika behov i skolan. Som metod har kvalitativa intervjuer anvÀnts och nio personer har intervjuats. Alla informanter Àr positivt instÀllda till inkludering av elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd och menar att möjligheterna att förverkliga ?en skola för alla? finns, men att det ofta saknas resurser för att det ska kunna fungera bra, bÄde för elever och pedagoger.

Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om lekens betydelse för barns utveckling samt en beskrivning av lek som specialpedagogisk metod..

FrÄn det att jag började första klass har jag förutom de första tvÄ veckorna fÄtt gÄ eller cykla sjÀlv till skolan. Innan man började fjÀrde klass fick man inte cykla, sÄ efter att jag började just fjÀrde klass cyklade jag dagligen. Min dagliga resa till skolan gick genom tvÄ olika radhus- och villaomrÄden med lite trafik. Tills jag behövde komma över en riksvÀg med tung och vÀltrafikerad trafik. HÀr fanns reglerade övergÄngstÀllen och vid det övergÄngstÀlle som ledde till min lÄgstadieskola stod det alltid skolpoliser.

Enligt Socialstyrelsen pÄverkar missbruk förÀldrars förmÄga att tillgodose sina barns behov. Barn som vÀxer upp med förÀldrar med missbruksproblematik lever under en ökad risk att fara illa pÄ olika sÀtt. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur kvinnor och mÀn med missbruksproblematik upplevt sin uppvÀxt och om de tror att den pÄverkat deras liv och deras uppfostran till deras egna barn. Samtliga intervjupersoner befann sig pÄ ett LVM-hem. Studien inspireras av narrativ metod och fokuserar pÄ intervjupersonernas berÀttelser och resultaten presenteras i berÀttande form med citat.

Bakgrund: Varje Är fÄr förÀldrarna till ca 300 barn beskedet att deras barn har cancer. Trots bra vÄrd och god forskning Àr cancer den vanligaste dödsorsaken för barn upp till 15 Är. Efter förlusten mÄste förÀldrarna hantera alla de psykiska och fysiska symtom som hÀndelsen medför. Med en ökad förstÄelse hos sjuksköterskan kan man lindra förÀldrarnas lidande och öka deras vÀlbefinnande.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva förÀldrars upplevelser i samband av att förlora ett barn i cancer.Metod: Studien utgÄr ifrÄn sju sjÀlvbiografier som analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Efter förlusten av sitt barn Àr förÀldrarna i ett stort behov av stöd. KÀnslor som uppstod vid bortgÄngen var vÀldigt individuellt och varierade mellan lÀttnad och sorg.

Som sjuksköterska inom hÀlso- och sjukvÄrden Àr mötet med palliativa patienter vanligt.Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors möjligheter samt svÄrigheter i mötet med palliativa patienter i hemsjukvÄrd, pÄ hospice samt pÄ sjukhus.En litteraturstudie genomfördes dÀr författarna granskade tretton kvalitativa och tvÄ kvantitativa vetenskapliga artiklar som hÀmtades frÄn databaserna CINAHL och PubMed.Resultatet i studien visade att sjuksköterskorna oavsett om de arbetade inom den palliativa vÄrden pÄ sjukhus, i hemmet eller pÄ hospice, sÄ stod de inför olika svÄrigheter och möjligheter i sitt möte med patienter.Sjuksköterskorna ansÄg att de viktigaste delarna var att kunna skapa goda relationer till patienter och anhöriga och att dessutom kunna ha en god kommunikation. Det framkom ocksÄ att sjuksköterskorna upplevde svÄrigheter dÄ de stod inför svÄra etiska frÄgor. Sjuksköterskorna kÀnde att de i sitt arbete kunde uppleva en maktlöshet pÄ grund av tidsbrist och ekonomi, samt att det fanns en risk att i arbetet bli utbrÀnd. Arbetet underlÀttades av att arbeta i team och fÄ stöd frÄn arbetskamrater. Det var Àven viktigt att sjuksköterskorna tog hand om sin egen hÀlsa.Sjuksköterskorna upplevde att den palliativa vÄrden styrkte dem i sin yrkesroll och det gav bÄde yrkesmÀssiga och personliga erfarenheter..

Syftet med studien Àr att belysa behandlares uppfattningar om betydelsefulla faktorer i förÀndringsprocesser med barn som upplevt vÄld och deras förÀldrar. Metoden för studien var en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer, dÀr forskaren intervjuade behandlare som arbetar med barn som upplevt vÄld. Resultatet visade att symptom pÄ barn som ?endast? bevittnar vÄld av en nÀra anhörig Àr ofta desamma som barn som sjÀlva blir slagna, precis som behandlingen Àr densamma. Barn som upplever vÄld behöver hjÀlp med bearbetningen av traumat för att kunna fÄ ett begripligande pÄ vad som hÀnt.

Stroke innebÀr ofta fysiska, kognitiva och beteendemÀssiga funktionsnedsÀttningar som pÄverkar bÄde den drabbade och dennes familj. TonÄringar, speciellt flickor, anses ha störst risk att utveckla emotionella problem nÀr förÀldern blivit sjuk. FörÀlderns stöd till barnet Àr vÀsentligt men Àven sjukvÄrdspersonalens. I denna studie undersöktes hur barn uppmÀrksammas till strokedrabbade förÀldrar samt vilket stöd som erbjuds. Fem överlÀkare och fem sjuksköterskor pÄ en neurologisk rehabiliteringsklinik i Mellansverige intervjuades.

Mitt syfte har varit att ta del av förÀldrars erfarenheter av den barnpsykiatriska behandlingen för deras barn med ADHD-diagnos. Jag ville ocksÄ fÄ en bild av hur samspelet fungerar mellan barn och förÀldrar.Metoden jag anvÀnt har varit kvalitativa intervjuer med förÀldrar till fyra barn.En utgÄngspunkt i mina frÄgestÀllningar har varit om vi inom barnpsykiatrin i bemötandet av dessa familjer har haft en helhetssyn och ett relationsperspektiv som sedan ocksÄ prÀglat behandlingen.Sammanfattningsvis framkommer att förÀldrarna fÄtt behandling som dom Àr nöjda med men alla familjerna frÄgar samtidigt efter en helhetssyn i bemötandet och komplementÀra behandlingsalternativ.Djupintervjuerna belyser en stark efterfrÄgan pÄ psykologisk behandling pÄ bÄde individual/familj och förÀldranivÄ.Tre av fyra förÀldrapar uttrycker behov av att utvecklingspsykologiskt kunna förstÄ sitt barn, vad Àr symtom och vad Àr normalt.Samspelet mellan barn och förÀldrar Àr ett omrÄde som berör kÀnslomÀssigt. Ett omrÄde som förÀldrarna beskriver har inneburit osÀkerhet i förÀldraskapet och vanmakt inför att kunna fÄ en fungerande relation till barnet.    .

Idag finns det inte n?got krav p? elevh?lsa p? komvux eller p? yrkesh?gskolan. Samtidigt visar flera studier att vuxna elever i behov av st?d ?kar. P? komvuxutbildning l?ser eleven gymnasiekurser mot ett yrkesprogram och yrkesh?gskolan ?r en eftergymnasial utbildning som utbildar mot ett yrke.

I Sverige fÄr Ärligen cirka 300 barn diagnosen cancer och idag dör ett av fyra barn. Den palliativa vÄrden för barn handlar om att vÄrda barnets kropp, sjÀl och ande samt att ge ett stöd till hela familjen. Sjuksköterskan Àr ett stöd nÀr familjer hamnar i en krissituation och det Àr betydelsefullt att ha en förstÄelse för vilken omvÄrdnad förÀldrarna Àr i behov av. Syftet med studien var dÀrför att beskriva förÀldrars upplevelser av att ha ett barn som kommer att dö i cancer.Studien genomfördes som en kvalitativ innehÄllsanalys av sjÀlvbiografier. Litteraturen valdes genom att söka i databasen LIBRIS och anvÀnda ordet barncancer.

Sammanfattning:Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna undersökning Àr att undersöka vilka material/ hjÀlpmedel som anvÀnds för att hjÀlpa barnen med koncentrationssvÄrigheter i förskolorna och att undersöka vilka för- och nackdelar pedagogerna ser med materialet/ hjÀlpmedel.MetodFör att undersöka vilka material/verktyg som finns i verksamheterna gjordes en webbenkÀt.WebbenkÀten korsanalyserades med en intervju som gjordes i en sÀrskoleverksamhet.ResultatResultatet av enkÀten visade att pedagogerna anvÀnde olika fÀrdiga material samt egenutvecklat material. Det positiva som framkom var att alla barn oavsett behov gynnades av att arbeta med materialet. Det negativa var att pedagogerna ansÄg att de hade för lite schemalagd tid att leta efter passande material.Betydelse för lÀraryrketMin förhoppning Àr att denna undersökning ska hjÀlpa pedagoger i förskoleverksamheter med att lÀttare kunna söka passande material till barngrupperna. Min förhoppning Àr ocksÄ att ge pedagoger en liten fingervisning om var de kan finna information gÀllande hjÀlpmedel för barn med behov..

För att utvecklas och vara trygg Àr barn beroende av sina förÀldrar under uppvÀxttiden. I familjer dÀr en förÀlder har psykisk sjukdom och/eller missbrukar finns en risk att barnens fysiska och psykiska behov inte tillfredsstÀlls. Detta kan leda till att barnen hamnar i ett destruktivt leverne eller att de sjÀlva upplever psykisk ohÀlsa. Majoriteten av denna grupp barn kÀnner bland annat utanförskap, mindre vÀlbefinnande, har problem i skolan, drogmissbruk eller kan komma att fungera som "ung vÄrdgivare" Ät sin förÀlder. Flertalet av dessa barn har Àven visats behöva stöd, men endast hÀlften har mottagit nÄgot.

Bakgrund Barn finns ofta bland de drabbade i samband med allvarliga hÀndelser och har utifrÄn Älder och mognadsgrad behov som skiljer dem frÄn vuxna i dessa situationer. SjukvÄrdspersonal anger att det Àr svÄrare och mer pÄfrestande att hantera situationer dÀr flera barn drabbats, men sjukvÄrdens förmÄga kan optimeras om barnaspekter uppmÀrksammas rutinmÀssigt vid utformning av katastrofmedicinsk beredskap. Internationella rapporter anger att barnaspekter ofta förbises vid utformning av katastrofmedicinsk beredskap, men Àmnet Àr bristfÀlligt kartlagt i Sverige. Syfte: Att undersöka om barnperspektivet uppmÀrksammas vid utformning av katastrofmedicinsk beredskap pÄ regional nivÄ. Metod: EnkÀtstudie dÀr populationen utgjordes av Sveriges 21 beredskapssamordnare pÄ regional nivÄ.

Under och efter flodvÄgskatastrofen i Asien 2004 stod det klart att det svenska beredskapsarbetet hade brister i bÄde planering och förmÄga. Skolverket fann Är 2006 att det finns skolor dÀr personalen inte Àr medveten om att en beredskapsplan finns, Àven om den generellt sÄgs som viktig. En genomförbar beredskapsplan Àr viktig för att personal ska ha mental beredskap inför en kris. Det rÄder brist pÄ undersökningar om beredskapsplanering inom representativa institutioner. Av denna anledning har jag under 2011 genomfört en fallstudie av hur Bodens kommuns Barn ? och ungdoms förvaltning framstÀller en beredskapsplan.