I Sverige fÄr Ärligen cirka 300 barn diagnosen cancer och idag dör ett av fyra barn. Den palliativa vÄrden för barn handlar om att vÄrda barnets kropp, sjÀl och ande samt att ge ett stöd till hela familjen. Sjuksköterskan Àr ett stöd nÀr familjer hamnar i en krissituation och det Àr betydelsefullt att ha en förstÄelse för vilken omvÄrdnad förÀldrarna Àr i behov av. Syftet med studien var dÀrför att beskriva förÀldrars upplevelser av att ha ett barn som kommer att dö i cancer.Studien genomfördes som en kvalitativ innehÄllsanalys av sjÀlvbiografier. Litteraturen valdes genom att söka i databasen LIBRIS och anvÀnda ordet barncancer.

MÄlet med den hÀr studien var att beskriva upplevelsen av att fÄ ett barn med Down Syndrom. Vi valde att anvÀnda oss av sjÀlvbiografier dÄ det inte har gjorts sÄ mÄnga kvalitativa studier inom detta Àmne i Sverige. VÄr kvalitativa innehÄllsanalys följer modellen: Att analysera berÀttelser (Friberg, 2006). Resultatet blev Ätta teman: Personalens pÄverkan i samband med förlossningen, ovisshet och oro vid den första misstanken, upplevelser i samband med beskedet, upplevelse av skuld, flykt och misslyckande, upplevelse av sorg och smÀrta, omgivningens reaktioner och pÄverkan, fördomar och oro inför framtiden och sÄ blev vardagen. Resultatet visar att nyblivna förÀldrar till barn med Downs Syndrom har ett stort behov av stöd frÄn omvÄrdnadspersonalen.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka förskolepersonalens tankar om leksakers betydelseför konstruktion av barns könsidentitet. Syftet Àr ocksÄ att undersöka förskolans uppdragatt arbeta för ökad jÀmstÀlldhet samt att motverka traditionella könsmönster ochkönsroller. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuersom metod. Studien genomfördes med tio personliga intervjuer av anstÀllda inomförskolan. I resultatet kom vi fram till att samtliga tio respondenter anser att vuxnasförhÄllningssÀtt och bemötande Àr viktigt i arbetet för att motverka traditionellakönsmönster och könsroller.

Bakgrund: NÀr ett barn fÄr cancer förÀndras livet för hela familjen. Den tuffa behandlingen Àr pÄfrestande pÄ alla medlemmar i familjen. En okunskap om hur syskonens hÀlsa pÄverkas finns bÄde hos förÀldrar och sjukvÄrdspersonal.Syfte: Att belysa hur syskon till cancerdrabbade barn upplever sin hÀlsa.Metod: En systematisk litteraturstudie baserad pÄ 5 kvantitativa och 5 kvalitativa artiklar. Databaserna PubMed och Cinahl anvÀndes för sökning av vetenskapliga artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades och en latent innehÄllsanalys anvÀndes.Resultat: I resultatet uppkom 5 kategorier kring syskon till cancersjuka barns behov och brister som pÄverkade hÀlsan.

Ellström Larsson, S. & Persson, S. (2011). HjÀlp mig att vÀxa ? en studie av förskollÀrares upplevelser och arbetssÀtt med inkluderande specialpedagogik i förskolan.

Att bli gravid innebÀr en ny fas i livet som för de flesta associeras med lycka och förvÀntan. Det Àr för mÄnga en livsavgörande hÀndelse. DÄ ett missfall intrÀffar drabbas kvinnan av sorg och skuld och förhoppningarna övergÄr i förtvivlan. Ett missfall ses av kvinnan som förlusten av ett vÀntat barn. VÄrt syfte Àr att beskriva kvinnors upplevelse av spontant missfall samt bemötande och behov av socialt stöd.

Syftet med vÄr undersökning var att belysa de asylsökandes situation i asylförskolan utifrÄn förskollÀrarnas, kommunens och Migrationsverkets perspektiv. Vi ville ocksÄ se hur de olika instanserna, som ansvarar för asylförskolans verksamhet, samarbetar. Enligt svensk förordning har alla barn till asylsökande rÀtt till förskola precis som andra barn bosatta i Sverige. Enligt lÀroplanen för förskolan sÄ ska pedagogerna ta hÀnsyn till alla barns behov och i de fall barnet har ett annat modersmÄl Àn svenska ska han eller hon fÄ möjlighet att utveckla detta. För att genomföra vÄr undersökning har vi intervjuat tvÄ förskollÀrare som arbetar med asylsökandes barn, vi har intervjuat rektor och ledningsresurs för en asylförskola och Àven en tjÀnsteman pÄ Migrationsverket.

LÀrare tillhör den yrkesgrupp dÀr stressrelaterad ohÀlsa ökar som mest. Syftet Àr att undersöka hur olika faktorer i arbetsmiljön kan bidra till minskad stress och ökat arbetsengagemang. UtifrÄn Job Demands?Resources (JD-R) modellen skapades frÄgestÀllningarna om hur arbetsmiljöfaktorer Àr relaterade till stress och engagemang och förhÄllandet dem emellan. GrundskolelÀrare (N=57) skattades genom frÄgeformulÀr.

Arbetet behandlar sex förskolepedagogers tankar om lek, varför vissa barn har svÄrt att komma med i den gemensamma leken och vilka förutsÀttningar som bidrar till dessa barns deltagande i leken. Arbetet bygger pÄ sex kvalitativt genomförda intervjuer av förskolepedagoger, pÄ 3-5Ärsavdelningar, pÄ tvÄ skÄnska förskolor. Syftet med detta examensarbete Àr att ge utökad kunskap om hur man kan fÄ med leksvaga barn i den gemensamma leken i verksamheten pÄ en förskola. De frÄgor som arbetet bygger pÄ Àr: Hur definierar pedagogerna lek? Hur kan man som pedagog upptÀcka barn som hamnat utanför den gemensamma leken? Vilka orsaker kan ligga bakom att ett barn inte kommer med i den gemensamma leken? Hur kan man som pedagog arbeta för att alla barn kommer med i den gemensamma leken? Hur pÄverkar förskolans resurser ett leksvagt barn? Resultatet visar att: trygghet Àr en förutsÀttning för att barn ska kunna leka, det Àr vÀsentligt att barn fÄr gott om tid pÄ sig att leka i den dagliga verksamheten, mindre barngrupper verkar ha positiv inverkan pÄ barns lek och att pedagoger kan hjÀlpa leksvaga barn genom att sjÀlva delta i leken tillsammans med barnen. Nyckelord: Leksvaga barn, lek, förskola, trygghet, samspel, gemenskap.

Syfte:MÄlet med studien var att undersöka om prevalensen av hyperopi (och inducerad hyperopi) och astigmatism skiljer sig mellan barn med dyslexi och barn med ospecifika lÀs- och skrivsvÄrigheter. Blir de hjÀlpta av eventuell korrektion?Metod:Skolpedagoger i Kalmar, Nybro och MörbylÄnga lÀmnade ut inbjudan för synundersökning till barn med lÀs-och skrivsvÄrigheter.Synundersökninanra genomfördes pÄ C-optik synklinik i Kalmar.Tjugofyra barn med ospecefika lÀs- och skrivsvÄrigheter och nio barn med dyslexi deltog i undersökningen . En tid efter synundersökningen kontaktades förÀdrar för en uppföljningsintervju.Resultat: JÀmförelse mellan grupperna visade ingen skillnad med avseende refraktion. Alla barn som deltog förutom ett, ordinerades korrektion för hyperopi.

Syftet med vÄr studie var att undersöka nÄgra pedagogers tankar och erfarenheter kring IKT (informations- och kommunikationsteknik) i klassrumsundervisningen. Vi ville ta reda pÄ pedagogernas syfte med IKT-arbetet i undervisningen, hur pedagogerna arbetar med IKT för att frÀmja elevernas lÀrande samt vilka pÄverkansfaktorer pÄ IKT-anvÀndningen pedagogerna beskriver. Enligt vÄra tidigare erfarenheter anvÀnds inte datorn i sÄ stor utstrÀckning i tidigare Ären, dÀrför var det av stort intresse för oss att fÄ en förstÄelse för tidigarelÀrares pedagogiska synsÀtt kring IKT i undervisningen. Metoden som anvÀndes bestod av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer för att samla in data. Respondenterna bestod av tre klasslÀrare i Är 1-3, en speciallÀrare tillika IT-resurs samt tvÄ rektorer.

Syftet med uppsatsens studie Àr att förstÄ och ge en bild av specialpedagogiken i förskolan. Finns nÄgra sÀrskilda kÀnnetecken?  14 specialpedagoger frÄn 12 olika kommuner, alla verksamma mot förskolan, har intervjuats, bÄde enskilt och i fokusgrupp. Genom att anvÀnda grundad teori har en pÄverkansmodell och en specialpedagogisk processcirkel genererats ur data. PÄverkansmodellen visar de faktorer som kan anvÀndas för att lösa de problem en förskola upplever.

UtifrÄn Lpfö98 (Skolverket, 2010) samt Skollagens paragraf 9 (SFS, 2010:800) om sÀrskilt stöd i förskolan, framtrÀder en oklarhet i tillvÀgagÄngssÀttet i arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd. DÄ oklarhet om hur arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd gÄr tillvÀga Àr framtrÀdande, samt att det Àr förskollÀrarna som ser och arbetar med dessa barn dagligen, har denna intervjustudie genomförts i syfte att undersöka vilka pedagogiska strategier för inkludering som finns att tillÀmpa. Samt att se vilka av dessa förskollÀrare anvÀnder sig av vid inkludering av barn inom autismspektrat i förskolan. För att fÄ svar pÄ detta har en intervjustudie utförts, fyra förskollÀrare har intervjuats. Intervjuerna har varit strukturerade med frÄgor som enbart varit relevanta i förhÄllande till studiens syfte.

Studiens syfte var att undersöka hur och i vilken omfattning som ett barnperspektiv tillÀmpas i vuxenpsykiatrisk verksamhet. FrÄgestÀllningarna var: Hur      uppmÀrksammas barn till vuxna med psykisk sjukdom inom vuxenpsykiatrin?Hur      uppfattar professionella sina möjligheter och begrÀnsningar att uppmÀrksamma      barn till psykiskt sjuka förÀldrar? Kvalitativa intervjuer genomfördes och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori anvÀndes för att beskriva hur barnperspektivet kan uppmÀrksammas pÄ olika nivÄer.Vi fann att barnperspektivet beaktades i form av samtal med patient om förÀldraskapet och barnets situation samt enskilt med barnet. Detta Àr dock vÀldigt personberoende och inte styrt av rutiner pÄ enheterna och skiljer sig mellan enheterna dÀr psykosenheten trÀffar barn i större utstrÀckning. Enheterna erbjuder patientens barn gruppverksamhet hos socialtjÀnsten och hÀr sker samverkan medan övrig samverkan Àr nÀstan obefintlig.

Förskolans uppdrag Àr bland annat att skapa goda lÀrande miljöer och lÀrandetillfÀllen som Àr anpassade efter barns individuella behov. Syftet med denna studie var att undersöka vilka pedagogiska strategier förskollÀrare i förskolan anvÀnder för att inkludera de barn som anses vara inÄtvÀnda. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för denna studie var; Vilka strategier anvÀnder förskollÀrare i förskolan för att inkludera inÄtvÀnda barn? Vilka uppfattningar har yrkesverksamma förskollÀrare, vad gÀller stödbehovet hos inÄtvÀnda barn? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar valde jag att utföra intervjuer med fem yrkesverksamma förskollÀrare. Resultatet av denna studie visar att pedagogens förhÄllningssÀtt, bemötande, engagemang, tillrÀttalagd lÀrandemiljö och ett individualiserat arbetssÀtt Àr strategier som kan bidra till att de inÄtvÀnda barnen inkluderas i lÀrande och socialt samspel..