Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med barn med autism. Genom en kvalitativ studie i form av intervjuer med nio informanter undersöks vilken syn pedagoger har pÄ sin egen roll vid mötet med barn med autism samt vilka metoder de anvÀnder i deras arbete.Uppsatsen innefattar ett resonemang om en skola för alla, exempel pÄ vilka pedagogiska metoder och arbetssÀtt som kan anvÀndas i arbetet med barn med autism samt vilka saker som pedagoger bör ta i beaktning vid mötet med dessa barn. De utgÄngspunkterna Àr sociokulturella perspektivet, Bronfenbrenners utvecklings-ekologiska teori samt variationsteorin.Resultatet av undersökningen visar att TEACCH och anvÀndning av tecken Àr de vanligast förekommande arbetsmetoderna. I pedagogers syn pÄ deras möte med barn med autism Àr tydlighet, lyhördhet, stÀndig bekrÀftelse och stöd till barnen vid problem viktiga inslag i arbetet. Det som saknades i arbetet Àr fler alternativ till verbal kommunikation samt arbete med att utveckla kÀnslor hos barn med autism..

NÀr ett barn brÀnnskadas upplever förÀldrarna kaos och som sjukvÄrdspersonal mÄste omvÄrdnaden fokuseras pÄ tvÄ patienter, barnet och förÀldrarna. Bemötandet av förÀldrar i kris Àr avgörande för hur den traumatiska hÀndelsen bearbetas. Litteraturstudiens syfte Àr att beskriva förÀldrars reaktioner nÀr deras barn utsatts för en traumatisk hÀndelse, i form av brÀnnskada. Resultatet visar att nÀr ett barn brÀnnskadas utsÀtts förÀldrarna för akuta stressreaktioner och ett flertal psykiska pÄfrestningar. Oavsett om förÀldrarna varit nÀrvarande vid traumat upplever de skuldkÀnslor gentemot sitt barn.

Suicid har lÀnge varit den frÀmsta dödsorsaken bland unga mÀnniskor.Det Àr en stor uppgift för sjukvÄrden att bemöta patienterna pÄ ett respektfullt sÀtt med en öppenhet och acceptans. Att ge en personcentrerad vÄrd krÀver ett holistiskt synsÀtt, vilket kan vara en utmaning och bygger pÄ god kommunikation. Det finns endast ett fÄtal studier genomförda om patienters upplevelser av att bli vÄrdade pÄ sjukhus. Det gör att behovet av fler studier kring Àmnet bör genomföras. Syftet var att belysa patienters upplevelser av omvÄrdnad pÄ sjukhus efter suicidförsök.Studien var en litteraturstudie dÀr resultatet baserades pÄ 11 vetenskapliga artiklar som granskades och bearbetades.

Syftet med vÄr undersökning Àr att se om en sprÄkstörning hos barn kan fÄ konsekvenser i samspelet med andra barn i deras omgivning. I studien har vi observerat tre barn pÄ förskolan med olika former av sprÄkstörning samt intervjuat sex personer med olika erfarenheter av barn med sprÄkstörningar för att fÄ deras synpunkter. Informanterna bestod av en logoped, en specialpedagog med inriktning kommunikation, sprÄk och tal (talpedagog), tvÄ specialpedagoger samt tvÄ förskollÀrare. Resultatet av undersökningen stÀmmer överens med tidigare forskning som presenterats. Det visar att barnen fÄr problem med det sociala samspelet nÀr inte kommunikationen fungerar.

Det hÀr examensarbetet handlar om I Ur och Skur- pedagogik för barn med koncentrationssvÄrigheter. Ambitionen var att ta reda pÄ vad I Ur och Skur- pedagogiken innebÀr för barn med koncentrationssvÄrigheter. Studiens syfte var att undersöka utemiljöns betydelse för barn med koncentrationssvÄrigheter (barn utan diagnos).  Som avgrÀnsning av syftet formulerades fyra frÄgestÀllningar: Vad utmÀrker barn med koncentrationssvÄrigheter, vad innebÀr I Ur och Skur- pedagogiken för barn med koncentrationssvÄrigheter, vilken uppfattning har pedagogerna kring utemiljöns betydelse för barn med koncentrationssvÄrigheter, vilket bemötande och förhÄllningssÀtt har pedagoger inom I Ur och Skurverksamheten för barn med koncentrationssvÄrigheter? Studien utfördes med hjÀlp av en ostrukturerad intervjuundersökning.

Studien hade till syfte att beskriva faktorer som var av vikt i bemötandet av patienter inom palliativ vÄrd och genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Artiklar har sökts i olika databaser samt via manuell sökning. Sökorden som har anvÀnts var palliative care, caring, patients, end-of-life, hospice, cancer, needs, support och experience. Antal granskade artiklar var 11. Granskningen resulterade i fyra faktorer; information, kommunikation, kÀnslomÀssig dimension och delaktighet i vÄrden.

Bakgrund: Det har blivit alltmer vanligt att cancersjuka patienter i livets slutskede vÄrdas palliativt i hemmet. Huvudansvaret för omvÄrdnaden i hemmet hamnar pÄ de anhöriga eftersom de befinner sig nÀrmast den sjuke patienten. För att sjukvÄrden ska kunna stötta de anhöriga pÄ bÀsta sÀtt Àr det viktigt att fÄ kunskap om hur de anhöriga upplever sin livssituation. Syftet med studien var att beskriva hur anhöriga upplever hemsituationen dÄ en cancersjuk anhörig vÄrdas palliativt i hemmet. Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad pÄ vetenskapliga artiklar som söktes i Medline och Cinahl.

Bakgrund: Br?stcancer ?r en global h?lsoutmaning som drabbar m?nga kvinnor. Enligt WHO diagnostiserades 2,3 miljoner kvinnor med br?stcancer under 2020. I Sverige f?r cirka 8 000 kvinnor varje ?r diagnosen br?stcancer.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner i för barn med ADHD i skolmiljön. Fjorton stycken artiklar inkluderades i studien och analyserades genom en kvalitativ innehÄllsanalys. UtifrÄn analysen av artiklarna framkom tre kategorier. Kategorierna Àr ?Kompenserande interventioner för att möjliggöra aktivitetsutförandet?, ?Anpassning av miljön för att möjliggöra aktivitetsutförande? samt ?Förebyggande interventioner för att möjliggöra delaktighet?.

Denna studie synliggör hur olika pedagoger ser pÄ och jobbar med barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd. I bakgrunden redovisas tidigare forskning som belyser diagnoser i förskolan, pedagogers olika uppfattningar och arbete samt begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd?. Studien Àr kvalitativ, jag har genomfört forskningsintervjuer för att fÄ en inblick i hur yrkesverksamma pedagoger ser pÄ och jobbar med barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd.Resultatet visar att mÄnga pedagoger har samma uppfattningar om vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ i arbete med barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd. De stÄr alla pÄ samma grund men arbetar pÄ olika sÀtt.

I denna litteraturstudie var syftet att beskriva mÀnniskors upplevelser under utredning och behandling av cancersjukdom. FrÄgestÀllningar som var speciellt intressanta för den hÀr studien var upplevelser av pÄfrestningar och hur mÀnniskan hanterar dessa pÄfrestningar. Litteraturstudien genomfördes med kvalitativ innehÄllsanalys av publicerad vetenskapligt granskad litteratur. 5 kategorier identifierades som beskrev upplevelsen av pÄfrestningar: vÀntetiden var fruktansvÀrd, den kÀndes som Äratal, diagnosen kom som en chock och upplevdes som ett hot, fruktan för förlust av autonomi och vÀrdighet, ofrivilligt isolerad ensam och övergiven och mÀnniskor upplevde att sjukvÄrden hade mycket lite intresse för patienterna. Fyra kategorier beskrev hur mÀnniskorna hanterade pÄfrestningarna: situationshantering genom att ta kontroll och tÀnka positivt eller avgrÀnsa sig, hopp om förbÀttring och överlevnad, familj, vÀnner och andra mÀnniskor var kÀllan till villkorslöst stöd samt stödet Àr uppmuntrande och förlösande.

Studiens syfte var att undersöka hur socialarbetare inom socialtjÀnsten i en kommun beskriver sitt arbete med barn och förÀldrar dÀr barn upplevt vÄld inom familjen.  FrÄgestÀllningarna handlade om hur barn görs delaktiga i socialtjÀnstens arbete och vilket stöd barn och förÀldrar erhÄller. Fem socialarbetare intervjuades utifrÄn en tematiserad intervjuguide och vinjett. De teoretiska perspektiven som anvÀndes i analysen var systemteori och risk- och skyddsfaktorer.  Resultatet visade pÄ att barn Àr delaktiga i socialtjÀnstens arbete genom att de ges information och erbjuds samtal utifrÄn barnets behov.  Det framkom Àven att det finns ett helhetstÀnk inom socialtjÀnsten dÄ bÄde barn och förÀldrar erbjuds stöd i familjer dÀr barn upplevt vÄld. Dessutom visade resultatet pÄ att socialtjÀnsten kan hjÀlpa till att utveckla det sociala nÀtverket hos familjerna..

Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av hur fritidspedagoger och bitrÀdande rektorer ser pÄ möjligheten för barn med neuropsykiatriska funktionshinder att fÄ stöd under sin vistelse pÄ fritidshem. Metod Med den kvalitativa metoden ostrukturerade intervjuer, har jag samtalat med fritidspedagoger och bitrÀdande rektorer om vilket stöd barn med neuropsykiatriska funktionshinder fÄr pÄ fritidshemmet samt vem som identifierar barn i behov av sÀrskilt stöd. Resultat En sammanfattning av resultatet visar att rollosÀkra fritidspedagoger med bristande kunskaper Àr ansvariga för att identifiera de barn och det stödbehov som finns. Detta behov kommuniceras till den bitrÀdande rektorn, som inom de organisatoriska och ekonomiska ramarna, beslutar om eventuellt stöd till barnet och handledning till fritidspedagogen. Nyckelord: Barn i behov av sÀrskilt stöd, fritidshem, neuropsykiatriska funktionshinder.

Forskning om attityder till personer med rörelsehinder förekommer mycket sparsamt. Studiens syfte var att studera instÀllningen till barn med rörelsehinder hos förÀldrar till barn utan rörelsehinder med sÀrskild tonvikt pÄ förÀldrars etniska bakgrund. 52 svenskar och 50 greker svarade pÄ en enkÀt, speciellt utvecklad för detta ÀndamÄl. FörÀldrar visade i genomsnitt en positiv instÀllning till barn med rörelsehinder. FörÀldrars instÀllning pÄverkades av deras utbildning, tendensen att vilja beskydda dessa barn, funderingar om barnens roll i samhÀllet och funderingar om samlevnadsfrÄgor med dessa barn.

Syftet med denna studie Àr att studera hur barn i Äldrarna tre till fem Är anvÀnder strategier för inneslutning och uteslutning i leken i en förskoleverksamhet samt att undersöka hur pedagoger resonerar omkring inneslutning och uteslutning och sitt förhÄllningssÀtt vid dessa situationer. Detta i syfte att vidga vÄra perspektiv i detta Àmne. Observationer av barn och pedagoger samt intevjuer med förskollÀrare anvÀndes som metoder för att undersöka detta utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar. Resultatet visar att barn anvÀnder sig av en mÀngd olika strategier innan de fÄr tilltrÀde till leken samt att barn anvÀnder olika strategier för att utesluta andra barn. Pedagogens roll i dessa situationer Àr mycket viktig.