Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur pedagoger, rektorer och specialpedagoger förhÄller sig till och arbetar med barn i behov av sÀrskilt stöd och med den mÄngfald av olikheter som finns i en barngrupp. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte anvÀnde vi oss av en kvalitativ forskningsmetod, vilken utformas i en dialog för att komma nÀrmre informanternas perspektiv. UtifrÄn en semistrukturerad intervju har vi fÄtt insyn i tolv informanters tankar och Äsikter.Resultatet av vÄr undersökning visade att vÄra informanter upplevde en svÄrighet i att avgöra om ett barn Àr i behov av sÀrskilt stöd och att kunna möta de olika behov som finns i vardagen. VÄra informanter har sett skilda faktorer till vad som pÄverkar att sÀrskilda behov finns hos barn. En övergripande slutsats i denna undersökning Àr att det specialpedagogiska arbetet pÄverkas av olika förhÄllningssÀtt gentemot barn och i synnerhet barn i behov av sÀrskilt stöd..

Varje Är diagnostiseras 10 000 mÀn med sjukdomen prostatacancer i Sverige. Att drabbas av sjukdomen prostatacancer Àr emotionellt anstrÀngande. VÀntetiden vad gÀller behandling för patienter med prostatacancer Àr lÄng. Detta gör att patienter med prostatacancer lever med sjukdomen prostata-cancer och kÀnslorna kopplade till diagnosen prostatacancer under en lÄng tid. Syftet med den aktuella studien var att beskriva copingprocessen för patienter med prostatacancer innan medicinsk behandling.

Juvenil idiopatisk artrit (JIA) Àr en sjukdom som drabbar barn och ungdomar. JIA yttrar sig med inflammation i lederna och orsaken till inflammationen Àr okÀnd. Botemedel för JIA saknas men symptomen kan lindras och behandlingen strÀvar mot en sÄ normal livssituation som möjligt. Syftet med studien var att belysa hur barn och ungdomar med JIA upplever och hanterar det dagliga livet. Resultatartiklarna visar sig vara motsÀgelsefulla angÄende skillnader mellan barn och ungdomar med JIA och friska barn och ungdomar.

Syftet med vÄrt arbete var att fÄ mer kunskap om vad socio- och emotionella svÄrigheter och utagerande innebÀr. Men Àven hur man kan hjÀlpa/stödja dessa barn. Dessutom att fÄ svar om det Àr nÄgon skillnad mellan pojkar och flickors beteende.Vi har lÀst litteratur som behandlar detta Àmne och gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi har intervjuat 3 förskollÀrare, 2 specialpedagoger, 2 barn- och ungdomspsykologer samt 1 genuspedagog, frÄn en mindre och en större kommun.I vÄrt arbete har vi i litteraturen och intervjuerna kommit fram till att utagerande barn med socio- och emotionella svÄrigheter behöver fasta och konsekventa regler för att kunna fungera i barngruppen. Det Àr viktigt att man tÀnker pÄ att dessa barn Àr i stort behov av mycket kÀrlek och positiv uppmÀrksamhet. Dessutom behöver dom stöd för att utveckla sin sociala kompetens..

Abstract Dencker, Sandra & Blomberg, Ulrika (2010). Pedagogers arbete med autistiska barn. Teachers work with the autistic children. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö. Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger arbetar och lÀgger upp verksamheten i förskolan för att stödja och stimulera autistiska barn. Studien skrivs utifrÄn pedagogers perspektiv dÄ pedagogens kompetens spelar en stor roll i arbetet med barn med autism och deras utveckling. Studien visar att pedagoger gör ett fantastiskt arbete med autistiska barn.

De senaste Ären har statistiken för barn som fÄr diagnosen ADHD skjutit i höjden. (Danielsson 2011). I takt med att diagnoserna hos barn ökat har kraven för att fÄ extra resurs i förskolan ocksÄ ökat (Lindgren 2012). Det blir dÀrför en utmaning för pedagoger och lÀrare nÀr dessa extra resurser för barn i behov av sÀrskilt stöd blir svÄrare att fÄ i verksamheten. UtifrÄn denna bakgrund Àr huvudsyftet med studien att undersöka vad som hÀnder i förskoleverksamheten efter att ett barn fÄtt en ADHD-diagnos.

En av de vanligaste biverkningarna som patienter med cancer fÄr Àr cancerrelaterad fatigue (CRF). Symtomen pÄ CRF kan vara trötthet, oro och utanförskap. Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur patienter upplevde CRF. Litteraturöversikten Àr baserad pÄ tio kvalitativa artiklar och för att hitta dessa artiklar anvÀndes databaserna Cinahl och PubMed. Studierna analyserades utifrÄn en femstegsmodell som resulterade i fyra huvudkategorier: Att kÀnna sig helt utmattad, Att uppleva en inre kamp, Att inte kÀnna igen sig sjÀlv och Att förlora sin plats i livet.

Detta arbete handlar om polisens och socialtjÀnstens roll i arbetet med att uppmÀrksamma barn i fara. Denna uppmÀrksamhet har fokuserats pÄ barn som varit vittne till vÄld i hemmet eller som sjÀlva har varit utsatta för brott. Vi har ansett att denna frÄga gÀllande barn i fara Àr sÄ viktig att den behöver lyftas fram i samhÀllet. Vi har valt att Àven studera hur lÄngt arbetet kommit med att uppmÀrksamma barn som brottsoffer och som mÄlsÀgande. För att fÄ en sÄ omfattande bild som möjligt över Àmnet har vi anvÀnt oss av olika kÀllor som litteratur, lagstiftning, förarbeten och samtal med personer som arbetar inom omrÄdet.

Val av Àmne till studien föll pÄ att det i tidigare kurser under utbildningen har nÀmnts mycket att en förskollÀrares uppdrag Àr att möta alla barn, detta Àr ett Àmne som vi funnit intresse i. Syftet med studien Àr att förskollÀrares uppfattningar ska fÄ presenteras samt deras funderingar kring hur de vill arbeta med detta uppdrag. Det Àr en kvalitativ studie som Àr genomförd med frÄgeformulÀr via e-post. Undersökningen visar pÄ förskollÀrares uppfattningar och hur de arbetar med uppdraget att möta alla barn. Studien Àr inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och belyser dÀrmed hur förskollÀrare uppfattar nÄgot, i detta fall mötet med alla barn.

Bakgrund: HjÀrt- och kÀrlsjukdomar Àr bland de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, kvinnor insjuknar ungefÀr fem till sju Är senare i livet Àn mÀn. Kvinnor ignorerar ofta tidiga symtom pÄ bröstsmÀrtor och vÀntar ofta för lÀnge med att söka vÄrd. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av det dagliga livet efter en hjÀrtinfarkt. Metod: metoden var en litteraturöversikt baserad pÄ artiklar frÄn 2003-2013. I studien inkluderades 18 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet och stÀmde med inklusionskriterierna, dessa bearbetades och analyserades.

Lekmiljö för mening: Ett designförslag med syftet att skapa en tillgÀnglig lekplats för rörelsehindrade barn, koncentrerar sig pÄ problematiken kring lekplatser och rörelsehindrade barn. Syftet med arbetet Àr att formge en tillgÀnglig lekplats för rörelsehindrade barn.Teori i uppsatsen innehÄller essentiella komponenter inom informationsdesign rumslig gestaltning. Metoderna sÄsom intervju, lekplatsobservationer och skisser har bidragit till strÀvan att uppnÄ examensarbetets mÄl.Uppsatsens slutsats pÄpekar att ingen av de observerade lekplatserna Àr helt tillgÀngliga för rörelsehindrade barn. Med helt tillgÀnglig menas att lekplatsen dels gÄr att tas sig in i, exempelvis med sin rullstol och dels att lekredskapen Àr tillgÀngliga lekmÀssigt för de rörelsehindrade barnen.Designförslaget som Àr framlagt i uppsatsen visar en lekplats med flera lekmöjligheter till rörelsehindrade barn. Det Àr en utveckling av bland annat rumsliga funktioner för att skapa en mötesplats dÀr barn som har rörelsehinder ges möjligheter att leka med alla andra barn som inte har nÄgot funktionshinder..

SAMMANFATTNINGSyfte: Syftet med denna studie var att pÄ ett sjukhus i Mellansverige undersöka hur tillfredstÀllda patienterna var med information om lÀkemedelsbiverkningar Syftet var Àven att undersöka grad av oro över eventuella biverkningar och jÀmföra om det fanns nÄgon könskillnad gÀllande detta.Metod: Studiens design var en kvantitativ tvÀrsnittsstudie med deskriptiv och jÀmförande statistik. Data samlades in genom en Studiespecifik enkÀt. Antalet svarande var 29 inneliggande patienter under 10 veckor som uppfyllde inklusionskriterierna.Resultat: Resultatet visade att hÀlften av deltagarna inte hade fÄtt information om lÀkemedelsbiverkningar och att 78 % uppgav sig vilja ha mer information. Nio av tio deltagare instÀmde till att vara oroliga över eventuella biverkningar och 64 % uppgav att de var osÀkra eller inte visste vart de skulle vÀnda sig vid frÄgor om biverkningar. Trots detta var drygt hÀlften av deltagarna delvis eller helt nöjda med den information de fÄtt.

Fetma hos barn i vĂ€stvĂ€rlden Ă€r ett vĂ€xande folkhĂ€lsoproblem som har nĂ„tt epidemiska proportioner. Ökat energiintag och minskad fysisk aktivitet har resulterat i att fetma nu Ă€r den mest vanliga kroniska sjukdomen i barndomen. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer av betydelse vid omvĂ„rdnad av barn med fetma i Ă„ldern 7-12 Ă„r inom PrimĂ€rvĂ„rd och Barn- och SkolhĂ€lsovĂ„rd. Litteraturstudien inkluderar nio vetenskapliga artiklar mellan Ă„ren 1996-2006. Artiklarna Ă€r funna i elektroniska databaser sĂ„som PubMed, Cinahl och Elin@Kristianstad.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka om det finns en beredskap bland specialpedagoger att möta barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa i förskola och skola i en kommun i södra Sverige. Sammanfattningsvis visar resultatet pÄ att barn pÄverkas av förÀldrar med psykiskt ohÀlsa. Det finns en beredskap och kunskap hos specialpedagoger att uppmÀrksamma barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa. DÀremot finns ett behov av att utöka samarbetet med socialtjÀnsten..

Bakgrund: Anorexia Nervosa Àr en psykisk sjukdom som innebÀr en förÀndrad kroppsuppfattning med sjÀlvsvÀlt. Lidandet kan ses som en inre kamp dÀr sjukdomen tagit makten över anorektikerns sjÀlvkÀnsla. Sjukdomen kan kÀnnas som en identitet pÄ grund av att den Àr en sÄ stor del av den drabbades liv. Behandlingen utförs individuellt med strÀvan att vÀnda viktnedgÄngen. Detta kan vara svÄrt och stressfullt för patienten, dÀrmed Àr stöd och trygghet frÄn de nÀrstÄende personerna av stor vikt för ett tillfrisknande.