Bakgrund: Det psykosociala stödet har stor betydelse för hur patienter med cancer klarar av sin sjukdom. Även om mĂ„nga botas frĂ„n sin cancer bĂ€r de med sig erfarenheterna frĂ„n sin sjukdomstid under resten av sitt liv. Det övergripande mĂ„let med psykosocial omvĂ„rdnad Ă€r att uppnĂ„ en högre livskvalitet för patienten. Författarna anknyter föreliggande studie till Cullberg kristeori. Syfte: Syftet med studien var att studera den psykosociala omvĂ„rdnadens betydelse for cancerpatientens livskvalitet.

UtifrÄn tanken om ett kulturarvsarbete som Àr inspirerat av mÄngfald och delaktighet vill jag undersöka tvÄ olika arkeologiprojekt riktade till skolbarn. Kan den hÀr typen av arkeologiverksamheter hjÀlpa barn och ungdomar med olika ursprung att finna en förankring i sin nÀrmiljö? Kan man pÄ det hÀr sÀttet öka barn och ungdomars förstÄelse för att mÀnniskor pÄ olika platser lever och har levt vÀldigt olika, men att vi kanske ÀndÄ Àr ganska lika? Skiljer sig Malmö kulturmiljös verksamhet och projektet i Göteborg Ät pÄ de hÀr bÄda punkterna? metod: Studien bygger frÀmst pÄ intervjuer gjorda med barn, lÀrare och arkeologer som deltagit i verksamheterna. huvudresultat: Arkeologiprojektet i Malmö har sin starka sida i lokal förankring medan Bergsjöprojektets starka sida Àr att bygga broar. Malmöbarnen har en nyanserad bild av förhistorien, tiden Àr annorlunda men inte sÀmre och det finns bÄde för- och nackdelar med hur mÀnniskor hade det förr. Bergsjöbarnen har klart för sig att liknande fenomen funnits pÄ olika platser i vÀrlden under förhistorien. Alla barn har dock gemensamt att deras tÀnkande Àr prÀglat av ett slags framstegstanke ? avsaknaden av modern teknik Àr en begrÀnsning framförallt nÀr det gÀller kontakter och resor. Alla barn, oavsett ursprung, Àr intresserade och engagerade ? det spelar ingen roll om man har sina rötter pÄ plasten eller ej. Bergsjöbarnens relation till sin hembyggd Àr prÀglad av en spÀnning mellan polerna ?jag? och ?andra?, medan Malmöbarnens resonemang rör sig emellan polerna ?jag? och ?omgivningen?. Arkeologiprojektet i Bergsjön innebar för barnen att de Ä ena sidan fick upp ögonen för att det funnits mÀnniskor pÄ platsen vÀldigt lÀnge och Ä andra sidan att de genom att visa detta för omvÀrlden sÄg en möjlighet att visa pÄ att det finns spÀnnande och intressanta saker i deras hembygd. För Malmöbarnen var det viktigt att utgrÀvningen var i deras hemmiljö..

Syftet med uppsatsen Àr att analysera en debatt i Sydsvenska Dagbladet om Vellinge ska eller inte ska ta emot ensamkommande barn. Debatten intensifierades under perioden november 2009, till och med mars 2010 med anledning av att antalet ensamkommande barn under 2009 ökade kraftigt och dÀrmed behovet av att fler kommuner tar emot dessa barn. För att granska de argument som förts fram för och emot att Vellinge ska ta emot ensamkommande barn anvÀnds ett argumentationsanalytiskt perspektiv medan diskursanalys anvÀnds för att klarlÀgga bakomliggande diskurser i debatten. I debatten identifieras olika aktörer som argumenterar för och emot Vellinges mottagande av ensamkommande barn. Resultatet av argumentationsanalysen visar att de aktörer som argumenterar för att Vellinge ska ta emot ensamkommande barn har starkare och mer hÄllbara argument.

Syftet med studien Àr att undersöka hur kuratorer möter barn i sorg och hur kuratorer samtalar med barn i sorg. Metoden för studien har varit intervjuer, och 6 kuratorer i östra Sverige har blivit intervjuade. Studiens förhÄllningssÀtt har varit fenomenologiskt. Resultatet som kom fram var varierande beroende pÄ vilken kurator man talade med samt var denne arbetade nÄgonstans. Resultatet har analyserats med hjÀlp av Johan Cullbergs kristeori och Gurli Fyhrs sorgteori..

Barn som insjuknar i en onkologisk sjukdom och som genomgÄr en medicinsk och kirurgisk behandling vistas oftast flera mÄnader och Är pÄ sjukhus. NÀr behandlingen Àr avslutad fortsÀtter sjukvÄrdens uppföljning under flera Ärs tid för att utvÀrdera biverkningar, seneffekter samt för att kontrollera barnets fortsatta utveckling och tillvÀxt. Under denna tid Àr barnet oftast tillbaka i skolan och försöker leva ett sÄ normalt liv som möjligt. Syftet med denna studie var att undersöka unga vuxnas, som överlevt akut lymfatisk leukemi (ALL), upplevelser av stöd under och efter sin sjukdomstid av hÀlso-och sjukvÄrden. Data insamlades frÄn en rikstÀckande kohort av patienter som behandlats för ALL i Sverige mellan 1985?1997 (n=416).

Today evidence exist that environmental chemicals deteriorate male sperm quality and that testicular cancer is increasing. Bisphenol A (BPA) is a chemical with estrogenic effects used in the manufacture of polycarbonate plastic and are found in, for instance, plastic boxes, feeding bottles and food containers. Much of the research on how men's reproductive ability is influenced are performed on rats. This review article complies how male rat reproduction is affected by BPA as a model for humans. Studies have investigated how sperm are affected, hormonal changes during reproduction and how reactive oxygen species (ROS) affects sperm.

Att bli kallad till en screening kan uppfattas som ett hot eller en trygghet för kvinnorna. Hur kvinnan uppfattar sin situation kan bero pÄ den kunskap hon har angÄende screening. Syftet med studien var att beskriva kvinnors uppfattning av screening sÄsom gynekologisk hÀlsokontroll och mammografi. Studien har genomförts som en litteraturstudie med hjÀlp av Granheim och Lundmans metod för kvalitativ innehÄllsanalys. Det Àr inte alltid sÄ att screeningen mynnar i ett entydigt negativt svar eller ett svar som tyder pÄ cancer.

Introduction: Reversal of a temporary loop-ileostomy is the final step after a long treatment for rectalcancer, an event that the patient has been looking forward to for a long time. Studies have shown that patients often have a significant impact on the bowel function after reversal of the stoma.Aim: To describe how the patient experienced the first time at home after reversal of a temporary loop-ileostomy due to rectalcancer. Method: Qualitative semi-structured interviews, with 15-20 patients who have undergone reversal of a temporary loop-ileostomy due to rectal cancer, will be conducted. The interviewes will be analysed using qualitative content analysis according to Graneheim & Lundman (2004). The patients will be recruited from the colorectal unit at Sahlgrenska University hospital/Östra and from the surgical unit at KungĂ€lvs hospital.

The main objective of this study is to divide a number of colorectal cancer cases into subgroups based on their molecular features using cluster analysis. The data used is supplied by a research group at Pathology, the Department of Medical Biosciences, UmeÄ University, and consists, after some preparation, of 455 observations which is a larger data set than many similar studies. The molecular variables that the clustering is based on are CIMP (CpG Island Methylator Phenotype), MSI (Micro Satellite Instability), BRAF- and KRAS-mutations. These are categorical variables and consequently the clustering method used is PAM (Partitioning Around Medoids) which is particularly useful with data on diverse variable level. The final analysis results in four subgroups that are represented by different combinations of attributes on the aforementioned variables.

Synen pÄ barn med utvecklingsförsening har förÀndrats genom tiderna, frÄn att ha ansetts av samhÀllet vara obildbara till att fÄ rÀtt till att leva ett vanligt liv. Barn med utvecklingsförsening har tidigare varit segregerade till sÀrförskolor, idag har de rÀtt till plats inom den kommunala förskolan.Syftet med denna uppsats Àr att belysa förskollÀrares arbete med och förhÄllningssÀtt till barn med utvecklingsförsening i förskolan. Att se vad förskollÀrarna anser om sina fÀrdigheter för att arbeta med barn med utvecklingsförsening. Enligt lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98 skall förskolan ta emot alla barn och alla barn har rÀtt till det stöd de behöver. DÀrav undrar vi hur resurserna ser ut för barn med utvecklingsförsening och hur ser förskollÀrarna pÄ resurserna?Genom en kvantitativ enkÀtundersökning som 52 förskollÀrare frÄn Ätta förskolor deltog i har vi fÄtt en bild av vad dessa förskollÀrare har för tankar om barn med utvecklingsförsening pÄ förskolan.Resultatet av vÄr undersökning visar att det Àr vanligt att förskollÀrarna har barn med utvecklingsförsening pÄ förskolan.

MÄnga barn i Sverige har det bra, men det finns Àven barn som lever i en otrygg miljö. Vi vill öka kunskapen om hur vuxna i förskolan kan upptÀcka utsatta barn, hur vi gÄr tillvÀga vid en anmÀlan samt hur förskolans och socialtjÀnstens samverkan kan se ut. Genom kvalitativa intervjuer med personer inom förskola och socialtjÀnst har vi erhÄllit information kring hur man agerar nÀr barn far illa. Vi tar upp att beteendeförÀndringar hos barn kan vara ett tecken pÄ att barn far illa och det Àr dÀrför nÄgot som vi vuxna bör vara uppmÀrksamma pÄ. Andra vanliga tecken som framkom var blÄmÀrken pÄ barnet, att barnet sjÀlv berÀttar vad den utsatts för eller att man sett tecken i leken.

Syftet med denna studie var att undersöka fritidspedagogers reflektioner om bemötandet av barn med koncentrationssvÄrigheter pÄ fritidshemmet. DÄ fritidshemmen har förÀndrats, barn­grupperna har blivit större och personaltÀtheten minskat uppstÄr frÄgan om alla barns behov i fritidshemmet kan tillfredstÀllas. Barn med koncentrationssvÄrigheter Àr en grupp som pÄver­kas av dessa omstÀndigheter. Det Àr viktigt för fritidspedagogen att bemöta alla barn efter deras individuella behov.Genom en intervjustudie, dÀr fyra fritidspedagoger deltog, undersöktes deras reflektioner om fritidspedagogernas bemötande av barn med koncentrationssvÄrigheter. AnvÀndandet av öppna frÄgor, i en sÄ kallad ostrukturerad intervju, gav oss svar pÄ studiens frÄgestÀllningar.Resultatet som Àr intervjupersonernas reflektioner kring studiens frÄgestÀllningar, visar bland annat att kunskap har visat sig vara viktig i arbetet med barn med koncentrations­svÄrigheter.

SAMMANFATTNINGÅr 2013 drabbades drygt 55 000 personer i Sverige av cancer. Behandling av cancer görs med kirurgi, strĂ„lbehandling, cytostatikabehandling, hormonbehandling och mĂ„lsökande behandlingar. För att kunna utvĂ€rdera och utveckla de olika behandlingarna behövs kliniska studier. Innan en patient ingĂ„r i en klinisk studie krĂ€vs ett informerat samtycke som skrivs pĂ„ av den ansvarige prövaren och patienten.Alla patienter har rĂ€tt till information och delaktighet avseende den egna vĂ„rden och behandling. Det Ă€r dĂ€rför viktigt att genom individuellt anpassad information förmedla kunskap, förstĂ„else och insikt om hĂ€lsotillstĂ„nd, diagnos och metoder för undersökning och behandling.

DÄ nÄgon drabbas av allvarlig sjukdom eller skada som hotar livet pÄverkas inte bara den sjuke utan ocksÄ alla i den sjukes nÀrhet. Att som nÀrstÄende vara barn i denna situation kan vara oerhört traumatiskt. För att vi som vÄrdpersonal ska kunna hjÀlpa och stötta barnen och familjen behövs kunskap om hur barn upplever denna situation och vilka behov som finns hos dem. Syftet med studien Àr att beskriva barns upplevelse av att vara nÀrstÄende till en svÄrt sjuk person. Med svÄr sjukdom/skada valdes i denna uppsats nÄgon som vÄrdas pÄ en intensivvÄrdsavdelning eller drabbats av cancersjukdom.

Denna systematiska litteraturstudie undersöker hur barn som utsatts för vÄld i nÀra relationer kan identifieras, hur de fÄr hjÀlp i form av bl.a. behandling av symptom samt presenterar riktlinjer för hur dessa behandlingsmetoder kan utvecklas. Denna uppsats identifierar Àven riskfaktorer för att barn ska utsÀttas för vÄld i nÀra relationer. Möjliga konsekvenser, i form av t.ex. depression, beskrivs som resultat av barnens utsatthet.