Aim: To describe perceptions about written and verbal information regarding diet and physical activity in women with breast cancer and to study possible differences between ages and perception. Method: A cross-sectional study was conducted and consisted of 57 women with breast cancer stages I-III who started adjuvant chemotherapy within a year (2007-2008). A questionnaire, regarding their perceptions about the written and verbal information they had received about diet and physical activity, was responded to three months following treatment completion. Between 67-93 % of the participants responded to the questions. The answers was analyzed with descriptive statistics and Mann Whitney U-test.

Arbetet behandlar sex förskolepedagogers tankar om lek, varför vissa barn har svÄrt att komma med i den gemensamma leken och vilka förutsÀttningar som bidrar till dessa barns deltagande i leken. Arbetet bygger pÄ sex kvalitativt genomförda intervjuer av förskolepedagoger, pÄ 3-5Ärsavdelningar, pÄ tvÄ skÄnska förskolor. Syftet med detta examensarbete Àr att ge utökad kunskap om hur man kan fÄ med leksvaga barn i den gemensamma leken i verksamheten pÄ en förskola. De frÄgor som arbetet bygger pÄ Àr: Hur definierar pedagogerna lek? Hur kan man som pedagog upptÀcka barn som hamnat utanför den gemensamma leken? Vilka orsaker kan ligga bakom att ett barn inte kommer med i den gemensamma leken? Hur kan man som pedagog arbeta för att alla barn kommer med i den gemensamma leken? Hur pÄverkar förskolans resurser ett leksvagt barn? Resultatet visar att: trygghet Àr en förutsÀttning för att barn ska kunna leka, det Àr vÀsentligt att barn fÄr gott om tid pÄ sig att leka i den dagliga verksamheten, mindre barngrupper verkar ha positiv inverkan pÄ barns lek och att pedagoger kan hjÀlpa leksvaga barn genom att sjÀlva delta i leken tillsammans med barnen. Nyckelord: Leksvaga barn, lek, förskola, trygghet, samspel, gemenskap.

Syfte:MÄlet med studien var att undersöka om prevalensen av hyperopi (och inducerad hyperopi) och astigmatism skiljer sig mellan barn med dyslexi och barn med ospecifika lÀs- och skrivsvÄrigheter. Blir de hjÀlpta av eventuell korrektion?Metod:Skolpedagoger i Kalmar, Nybro och MörbylÄnga lÀmnade ut inbjudan för synundersökning till barn med lÀs-och skrivsvÄrigheter.Synundersökninanra genomfördes pÄ C-optik synklinik i Kalmar.Tjugofyra barn med ospecefika lÀs- och skrivsvÄrigheter och nio barn med dyslexi deltog i undersökningen . En tid efter synundersökningen kontaktades förÀdrar för en uppföljningsintervju.Resultat: JÀmförelse mellan grupperna visade ingen skillnad med avseende refraktion. Alla barn som deltog förutom ett, ordinerades korrektion för hyperopi.

LÄngvarig smÀrta Àr vanlig hos befolkningen och upp till 30-50 % har smÀrta av nÄgon form. Av dessa Àr 10% direkt relaterade till cancer. Trots god att medicinsk vÄrd finns tillgÀnglig kan brister i bemötandet frÄn vÄrdpersonalen resultera i att patienter kÀnner sig otillfredsstÀllda. Syftet med den hÀr studien var att belysa vilka faktorer patienten uppfattade som viktiga vid vÄrdpersonalens bemötande i samband med cancerrelaterad smÀrta. Studien utfördes som en litteraturstudie och Travelbees vÄrdteori lÄg som vÀrdegrund.

Bakgrund: UrinblÄsecancer finns i olika former och vid muskelinvasiv cancer Àr radikal operation den vanligaste behandlingen. Förutsatt att cancern inte spridit sig, dÄ görs en cystektomi. MÄnga mÀnniskor har en naturlig förmÄga att hantera kriser och skapar ny balans i tillvaron efter en pÄfrestande hÀndelse i livet. Sjuksköterskan kan ge rÄd och stöd i situationen och bör dÄ ha kunskap om förÀndringar i personens fysiska och psykiska tillstÄnd. Syfte: Syftet var att belysa hur personer som genomgÄtt cystektomi pÄ grund av urinblÄsecancer upplevde att det dagliga livet pÄverkades.

Denna studie handlar om patienters upplevelser vid DT kolografi. Kolorektal cancer Àr denvanligaste typen av cancer som drabbar mÀnniskor efter 60- Ärs Älder. DT kolografi Àr nytarmundersökningsmetod som kan hjÀlpa till att upptÀcka kolorektal cancer i ett tidigt skede ochsom Ànnu inte utförs rutinmÀssigt pÄ alla kliniker. Eftersom patienter krÀver mycket omvÄrdnadunder proceduren Àr det viktigt att veta vilka upplevelser patienter har av DT kolografi för attkunna ge en god och sÀker vÄrd. Vissa delmoment i undersökningen kan upplevas som obehagligaoch inte helt riskfria.

Syftet med min undersökning Àr att studera sydafrikanska pedagogers perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan och förskoleklassen. I syftet ingÄr ocksÄ att undersöka pedagogers syn pÄ vilka resurser som finns för dessa barn. Jag har anvÀnt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att fÄ öppna och detaljerade beskrivningar frÄn pedagogerna. Pedagogerna menade att barn i behov av sÀrskilt stöd Àr barn som avviker frÄn kamraterna i kunskaps- och mognadsnivÄ samt barn med funktionsnedsÀttningar, sjukdomar eller sociala problem. De sydafrikanska pedagogerna hade tvÄ perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd.

Mitt examensarbete behandlar diagnostik av patologiska förÀndringar i kolon, som polyper och kolorektal cancer. Vid diagnostik av polyper anvÀnds idag framförallt tre metoder: kolonröntgen, koloskopi och CT-kolografi och i denna uppsats behandlas alla tre metoderna. Examensarbetet behandlar ocksÄ patologin i kolon, kolonröntgen, koloskopiundersökningen, CT-tekniken och CT-kolografiundersökningen. MÄnga sjukhus gÄr mer och mer över till CT-kolografi som röntgenmetodiskt förstahandsval nÀr det gÀller polypoch malignitetsmisstanke, frÄn att tidigare anvÀnt frÀmst kolonröntgen med dubbelkontrast. Fördelarna med CT-kolografi Àr framförallt: högre diagnostisk sÀkerhet, högre sensibilitet och inte minst en skonsammare undersökning för patienten.CT-kolografi ger radiologen mycket information om tjocktarmen, bilderna kan visas i 3D och ger Àven vÀrdefull information om nÀrliggande omrÄden som Àr till stor nytta vid eventuella bifynd.

Detta examensarbete handlar om pedagogers syn pÄ hur de bemöter barn. Vi ville ta reda pÄ om pedagoger bemöter alla barn lika. Vi ville Àven se om pedagogerna bemöter barnen i den dagliga verksamheten som de sÀger att de gör. VÄr förhoppning var att pedagogerna bemöter barnen pÄ det sÀtt som de sÀger att de gör. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och gjort observationer vid ett flertal tillfÀllen.

Forskning visar att barn ofta har lite att sÀga till om vid insatsen umgÀngesstöd. Barns instÀllning till umgÀnget efterfrÄgas sÀllan, vilket motiveras med att de Àr för unga, att de pÄ grund av omognad inte förmÄr uttala sig pÄ ett tillförlitligt sÀtt och att de ska slippa vÀlja mellan sina förÀldrar. Barnkonventionens ambivalenta syn pÄ barn som bÄde subjekt med rÀttigheter och skyddsbehövande objekt, avspeglas i den svenska lagstiftningen och kan förklara den passiva roll som barn ofta tilldelas i sammanhanget. Samtidigt visar forskning att barn efterlyser mer delaktighet i frÄgan om umgÀngesstöd. Den hÀr studien undersöker hur bilder av barn konstrueras och hur barn delaktiggörs i domar om umgÀngesstöd, samt hur bilder av barn kan relateras till hur barn delaktiggörs.

Spelutbudet för barn med autism Àr litet. Eftersom varje barn med autism har individuella svÄrigheter och funktionsnedsÀttningar Àr det svÄrt att göra ett spel som generellt passar alla barn. Dagens teknik har förutsÀttningarna för att göra det möjligt och enklare för dessa barn att trÀna upp sina nedsatta förmÄgor. Syftet med examensarbetet var att framstÀlla en prototyp av ett interaktivt spel för barn med autism till surfplatta och/eller telefon. Spelmomenten skulle kunna backas upp med medicinsk fakta för att hÄlla en kvalitativ nivÄ.

VÄrt syfte med denna studie Àr att ta reda pÄ pedagogers tolkningar av begreppet barn med sÀrskilda behov, men Àven se skillnader mellan pedagogers förestÀllningar kring dessa barn inom förskolan. Vi vill undersöka hur pedagogerna beskriver resurser och stöd som finns pÄ förskolorna, och dÀrmed vÀcka tankar och idéer hos pedagoger inom specialpedagogik och för barn med sÀrskilda behov. Arbetet ger en översikt över kunskapsbakgrunden om barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi se följande: ? Hur beskriver pedagoger begreppet barn med sÀrskilda behov? ? Hur ser pedagogerna pÄ bemötandets betydelse för barn med sÀrskilda behov? ? Hur pratar pedagogerna om stöd och resurser för barn med sÀrskilda behov i förskolan? Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att alla barn pÄ nÄgot vis Àr i behov av sÀrskilt stöd. Pedagogerna i förskolan ska bemöta barnen utifrÄn varje enskilt barns behov.

Barn och trygghet i förskolan ? en studie om förskollÀrares uppfattningar om trygghet hos smÄ barn i stora förskolegrupper.Syftet med undersökningen Àr att beskriva och synliggöra hur förskollÀrare resonerar kring smÄ barn och trygghet i stora barngrupper i förskolan. Det har skett kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare pÄ tre olika förskolor som alla har haft grupper som överstigit tjugo barn och i Äldrarna ett till fem Är. Resultatet visar att barngruppens storlek har betydelse för de smÄ barnens kÀnsla av trygghet i förskolan och samarbetet med förÀldrarna Àr betydelsefullt nÀr det gÀller barnens trygghet i förskolan.Antal sidor: 28Children and their secureness at preschool ? a study of preschool teachers? opinions about small children?s sense of security in large preschool groups..

The main objective of this study is to divide a number of colorectal cancer cases into subgroups based on their molecular features using cluster analysis. The data used is supplied by a research group at Pathology, the Department of Medical Biosciences, UmeÄ University, and consists, after some preparation, of 455 observations which is a larger data set than many similar studies. The molecular variables that the clustering is based on are CIMP (CpG Island Methylator Phenotype), MSI (Micro Satellite Instability), BRAF- and KRAS-mutations. These are categorical variables and consequently the clustering method used is PAM (Partitioning Around Medoids) which is particularly useful with data on diverse variable level. The final analysis results in four subgroups that are represented by different combinations of attributes on the aforementioned variables.

Bakgrund: Det psykosociala stödet har stor betydelse för hur patienter med cancer klarar av sin sjukdom. Även om mĂ„nga botas frĂ„n sin cancer bĂ€r de med sig erfarenheterna frĂ„n sin sjukdomstid under resten av sitt liv. Det övergripande mĂ„let med psykosocial omvĂ„rdnad Ă€r att uppnĂ„ en högre livskvalitet för patienten. Författarna anknyter föreliggande studie till Cullberg kristeori. Syfte: Syftet med studien var att studera den psykosociala omvĂ„rdnadens betydelse for cancerpatientens livskvalitet.