Sök:

Sökresultat:

12992 Uppsatser om Barn cancer rädsla smärta omvårdnad - Sida 40 av 867

Marknadsföring av andra generationens läkemedel och missbruk av dominerande ställning

Syftet med följande arbete är att kartlägga specialpedagogers roll i förskolan för barn med koncentrationssvårigheter. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring barn med koncentrationssvårigheter. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och frågeformulär ville vi kartlägga vilken roll specialpedagoger har i förskolan för barn med koncentrationssvårigheter samt få reda på vilka generella åtgärder som vidtas för dessa barn. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att specialpedagogerna uppfattar att deras roll i förskolan är av stor betydelse för barn med koncentrationssvårigheter. Detta eftersom de deltagande i studien anser att deras främsta arbetsuppgift är att handleda och förmedla till övriga pedagoger för att på så vis kunna gynna utvecklingen hos barn med koncentrationssvårigheter. .

Är sunt förnuft tillräckligt när pedagoger misstänker att barn far illa?/Is common sense enough when educationalists suspect that a child is at risk?

Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur anmälnings- och utredningsprocessen ser ut om man som yrkesverksam pedagog inom skolbarnsomsorgen gjort en anmälan vid misstanke om att ett barn far illa. Vi lyfter särskilt fram vad personal inom skola och socialtjänst upplever som problematiskt när en anmälan om ett barn som far illa görs och analyserar detta. Vi problematiserar även det sunda förnuftet när det gäller om en anmälan ska göras eller inte och definierar begreppet barn som far illa..

Barn i behov av särskilt stöd : En studie av några lärares och förskollärares uppfattningar om barn i behov av särskilt stöd

I vårt examensarbete har vi fördjupat oss i hur några lärare och förskollärare uppfattar vilka barn är i behov av särskilt stöd samt hur de arbetar praktiskt i den dagliga verksamheten med barn i behov av särskilt stöd. En kvalitativ undersökningsmetod användes i examensarbetet med semistrukturerade intervjufrågor. Undersökningen visade oss att benämningen av vilka barn som är i behov av särskilt stöd varierar och är beroende av den aktuella rollen som lärare och förskollärare.  Genom vår undersökning kunde vi se följande uppdelning av begreppet: barn i socioemotionella svårigheter och barn i kunskapsrelaterade svårigheter.I resultatet togs även upp inkluderings begrepp och det framkom att samtliga respondenter har en positiv inställning till inkludering av barn i behov av särskilt stöd i den dagliga verksamheten. Men att trots den viljan till total inkludering som finns är det fortfarande vanligt med särskiljande undervisning i skolans värld..

Att skapa goda förutsättningar vid venpunktion på barn : Erfarna sjuksköterskor berättar

Syftet med denna studie var att beskriva erfarna sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnadsåtgärder i samband med venpunktion på barn. Nio sjuksköterskor på ett länssjukhus i Sverige deltog och intervjuades. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys och tre kategorier framträdde: förberedelser, avledande strategier samt hantera rädsla hos barn och föräldrar. Att som sjuksköterska genomföra venpunktion på barn kan innebära att ställas inför en komplex situation där sjuksköterskan behöver anpassa sig och fortlöpande överväga vilka omvårdnadsåtgärder som skapar de bästa förutsättningarna..

Att vara eller inte vara barn i svårigheter- vem avgör det?

Arbetets art: C-uppsats, Barndoms- och ungdomsvetenskapTitel: Att vara eller inte vara ett barn i svårigheter ? vem avgör det?Författare: Lidija PetkovicHandledare: Göran KvistSammanfattning: Bakgrund: Jag har undersökt min partnerskola som ligger i södra Sverige i ett lågstatusområde och med hög invandrartäthet. Min undersökning handlar om barn i svårigheter. Syfte: Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur lärarna/skolan ser på barn i svårigheter samt vilken hjälp skolan kan erbjuda för att förbättra skolsituationen för dessa barn och hjälpa dem. Syftet är även att närmare undersöka ett resursteam som arbetar med specialundervisning för att få reda på varför de har valt att arbeta med barn i svårigheter.

"Jag vill inte förändra mitt barn jag vill förändra
skolan": föräldrar till barn med neuropsykiatriska
svårigheter beskriver det stöd som deras barn fått i skolan.

I vårt arbete har vi undersökt hur föräldrar med barn i neuropsykiatriska svårigheter ser på det stöd deras barn fått i skolan. Vi har intervjuat sex föräldrar i Skelleftå kommun om deras erfarenheter. Det som framkommit är att alla barn har fått någon form av stöd, föräldrarna är överlag nöjda med det stöd deras barn fått. Enligt vår undersökning är de områden skolorna skulle behöva utveckla föräldrainflytande, skrivande av åtgärdsprogram och kompetensutveckling inom neuropsykiatriska funktionshinder..

Den psykosociala omvårdnadens betydelse för cancerpatientens livskvalitet

Bakgrund: Det psykosociala stödet har stor betydelse för hur patienter med cancer klarar av sin sjukdom. Även om många botas från sin cancer bär de med sig erfarenheterna från sin sjukdomstid under resten av sitt liv. Det övergripande målet med psykosocial omvårdnad är att uppnå en högre livskvalitet för patienten. Författarna anknyter föreliggande studie till Cullberg kristeori. Syfte: Syftet med studien var att studera den psykosociala omvårdnadens betydelse for cancerpatientens livskvalitet.

Rehabilitering med samtal och yoga i grupp : En utvärdering av Akademiska Sjukhusets projekt för cancerpatienter

Aim: The aim of the study was to examine the effects of ?Rehabilitation with psychotherapy and yoga in group? with cancer patients, regarding physical, social, emotional and functional wellbeing. The participants? health and satisfaction with the project were also evaluated. Method: The evaluation was made with quantitative method and descriptive, longitudinal design.

Betydelsen av debriefing för vårdpersonal efter en traumatisk händelse.

Bakgrund: Gynekologisk cancer drabbar ungefär 2800 kvinnor i Sverige varje år och är därmed bland kvinnor den näst största diagnosgruppen efter bröstcancer. Denna cancerform drabbar ett mycket privat område vilket innebär att den ofta omges av starka känslor och upplevs som svår att prata om.   Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors fysiska och psykosociala upplevelse av att ha överlevt gynekologisk cancer. Metod: En litteraturstudie har gjorts utifrån granskning av åtta vetenskapliga artiklar. Via en manifest innehållsanalys har fyra huvudteman identifierats.Resultat: Att leva i en förändrad kropp: kvinnorna lever med en del kvarstående kroppsliga förändringar till följd av sjukdom och behandling. Det handlar om såväl konkreta fysiska symtom, men även om hur de här förändringarna påverkar kvinnorna, känslomässigt och psykosocialt. Ensamhet i mötet med sig själv och andra: kvinnornas upplevelse av överlevandet som en ensam process och avsaknad av stöd från närstående och sjukvård.

Prediktion av elproduktion : Modellering av icke reglerbara vattenkraftverk

The main objective of this study is to divide a number of colorectal cancer cases into subgroups based on their molecular features using cluster analysis. The data used is supplied by a research group at Pathology, the Department of Medical Biosciences, Umeå University, and consists, after some preparation, of 455 observations which is a larger data set than many similar studies. The molecular variables that the clustering is based on are CIMP (CpG Island Methylator Phenotype), MSI (Micro Satellite Instability), BRAF- and KRAS-mutations. These are categorical variables and consequently the clustering method used is PAM (Partitioning Around Medoids) which is particularly useful with data on diverse variable level. The final analysis results in four subgroups that are represented by different combinations of attributes on the aforementioned variables.

Kvinnors reflektioner kring beslutet att skaffa barn

Att bli mamma har alltid setts som ett självklart val för majoriteten av kvinnor. Det tillhör normen att en dag föda barn. Syftet med denna studie var att studera kvinnors reflektioner kring deras beslut att skaffa barn. Resultatet baserades på fem halvstrukturerade intervjuer som tolkades med induktiv tematisk analysmetod. Ett bekvämlighetsurval användes och de informanter som deltog var kvinnor som hade ett seriöst förhållande med en man.

Barn i behov av särskilt stöd ? vilka är de? En studie i förskolan

Syfte med föreliggande arbete är att undersöka vilka barn det är som anses ha behov av särskilt stöd. Litteraturgenomgången tar upp relevanta litteratur som specialpedagogik, särskilda behov i förskolan m.m. Studien tar även upp vad det står i skollagen och i läroplanerna om barn i behov av särskilt stöd. Jag har valt att använda mig av intervjuer med pedagoger i förskolan för att undersöka vilka barn som pedagogerna anser är barn i behov av särskilt stöd, samt vilket stöd som ges till barnen. Intervjuerna genomfördes efter en semistrukturerad modell.

Sjuksköterskans stöd vid smärtbehandling av patienter med cancerrelaterad smärta : En litteraturstudie om sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder

En otillräcklig smärtbehandling ger patienter en försämrad livskvalitet och orsakar ett lidande som innefattar såväl ångest som oro. Många cancerpatienter anser att de inte får någon smärtbehandling och de upplever dessutom bristfälliga kunskaper i bemötandet av dem som ansvarar för deras behandling. Syftet med studien är att belysa på vilket sätt sjuksköterskan kan stödja patienter med cancerrelaterad smärta, för att möjliggöra adekvat smärtbehandling. Studien var en litteraturstudie och bygger på en integrerad analys av 13 artiklar. Resultatet presenteras utifrån olika kategorier.

Barn i behov av särskilt stöd i förskolan

Vårt syfte med detta arbete är att genom intervjuer med personal i förskolan undersöka hur pedagoger talar om sitt arbetar med barn i behov av särskilt stöd. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om barn i behov av särskilt stöd i förskolan med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi se följande; Hur talar/definierar pedagoger om barn i behov av särskilt stöd? Vilken hjälp beskriver pedagogerna att barn i behov av särskilt stöd kan få i förskolan? Vilka resurser beskriver pedagogerna att de kan få för att hjälpa barn med särskilda behov?Sammanfattningsvis pekar resultatet på att alla barn på något vis är i behov av särskilt stöd. Pedagogerna i förskolan ska bemöta barnen utifrån varje enskilt barns behov. Det är pedagogerna som ska anpassa sig efter barnen, inte tvärtom detta menar vår specialpedagog om vi intervjuade..

Barn i behov av stöd : Pedagogers uppfattningar om att ge barn i förskoleåldern en diagnos

Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogernas uppfattning om förekomsten av diagnoser i förskolan och vad pedagoger har för syn om att barn i förskoleåldern har diagnoser, våra forskningsfrågor blev därför följande, vilka diagnoser är vanliga i förskolan? Vilka uppfattningar har pedagogerna på att barn i tidig ålder får en diagnos? Hur arbetar pedagogerna med barn i behov av stöd och hur fungerar samarberbetet med föräldrar till barn i behov av stöd? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hämtats genom kvalitativa intervjuer med tio pedagoger i två olika kommuner. Det vi fått fram är bland annat att alla våra informanter någon gång under sin karriär stött på barn i behov av stöd. Vi har även fått en inblick i hur de bemöter dessa barn. För pedagogernas skull är en diagnos inte viktig, men den behövs för att sätta in de resurser som är viktiga i verksamheten för att barnet ska kunna utvecklas på bästa möjliga sätt..

<- Föregående sida 40 Nästa sida ->