Ett antal förskollÀrare har intervjuats om sin syn pÄ barn som har svÄrt att leka med andra barn. Pedagogerna har en samstÀmmig bild av att dessa barn oftast reagerar med att antingen dra sig tillbaka eller med att bli utagerande vid kamratkontakt. För att stötta dessa barn Àr det vanligaste arbetssÀttet för pedagogerna att gÄ in i leken. De intervjuade uttrycker speciellt oro för att de inÄtvÀnda barnen blir bortglömda samt att de utagerande barnen skall fÄ stÀmpeln "de som alltid förstör"..

Att drabbas av allvarlig sjukdom leder ofta till chock och desperation. Sjukdom kan ses som ett hot mot integriteten och kÀnslan av vÀrdighet och orsaka lidande hos den sjuka personen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelser av att leva med obotlig cancer under livets sista mÄnader. En kvalitativ innehÄllsanalys har anvÀnts för att analysera tio internationellt publicerade vetenskapliga studier. Analysen resulterade i fem kategorier: Att kÀnna hopp och vilja leva, att vilja vÄrdas hemma, att ha behov av stöd, att inte förlora kontrollen och bli beroende av andra, och att ha en tro kan vara en styrka.

Bakgrund: Varje Är insjuknar mÄnga svenska barn i cancer. NÀr ett barn blir sjukt förÀndras livsvÀrlden för mamman. Allt som tidigare varit tryggt och sÀkert förÀndras till osÀkerhet och kaos dÄ mammans livsvÀrld faller samman. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa livsvÀrlden för mödrar som lever med ett cancersjukt barn. Metod: Studien Àr en kvalitativ litteraturstudie av tre sjÀlvbiografiska böcker.

Att som anhörig vÄrda och leva tillsammans med en person döende i cancer som fÄr palliativ vÄrd i hemmet Àr bÄde givande och utmanande. Hemmet har uttryckts som en betydelsefull plats att vÄrdas i. Möjligheten att vÄrdas i det egna hemma, innebÀr att de sjukas sjÀlvbestÀmmande kan respekteras. Detta stÀller krav pÄ de anhöriga och de tar ett stort ansvar. DÀrför Àr det viktigt att de kÀnner sig sedda och fÄr de stöd de Àr i behov av.

Bakgrund: Den palliativa hemsjukvÄrden av cancerpatienter har ökat och fortsÀtter att öka. För att palliativ hemsjukvÄrd ska fungera krÀvs ofta att anhöriga tar ett stort ansvar i vÄrden. Ser inte vÄrdpersonalen deras problem sÄ finns det risk att för stor börda lÀggs pÄ de anhöriga. Syfte: Studiens syfte var att belysa anhörigas upplevelser av att ha en anhörig med cancer som vÄrdas palliativt i hemmet. Metod: En litteraturstudie av Ätta vetenskapligt granskade artiklar gjordes.

Bakgrund: Personer med cancer genomg?r ofta en traumatisk livsf?r?ndring som p?verkar b?de det fysiologiska och emotionella m?endet. Samtidigt kommer personen att vara beroende av medicinsk v?rd och omv?rdnad under en l?ngre period. Sjuksk?terskans position i den p?g?ende v?rdrelationen blir d?rf?r viktig, och att n? fram till patienten med r?tt form av kommunikation.

Introduktion: Vid hj?rtstopp upph?r kroppens cirkulation. Omedelbara insatser med hj?rt- och lungr?ddning (HLR) ?r avg?rande f?r ?verlevnad och god prognos. Varje ?r drabbas cirka 13 000 personer i Sverige av hj?rtstopp.

Bakgrund Arbetsterapi handlar om att m?jligg?ra aktiviteter f?r personer som de vill och beh?ver g?ra, p? det s?tt de ?nskar. Meningsfulla aktiviteter leder till en k?nsla av sammanhang, h?lsa och v?lm?ende. Vid sjukdomar kan engagemanget i aktivitet minska men kreativitet kan anv?ndas som ett v?rdefullt verktyg f?r att ?ka engagemanget igen.

Kolorektal cancer (CRC) Àr en av de vanligaste cancersjukdomarna i vÀrlden med cirka 1 miljon nya detekterade fall per Är. Special AT-rich sequence-binding protein1 (SATB1) Àr ett celltyp-specifikt kÀrnmatrix-associerat DNA-bindande protein, vilket utgörs av AT-rika DNA sekvenser. Det har tidigare demonstrerats att en annan medlem i SATB-familjen, SATB2, uttrycks pÄ ett vÀvnadsspecifikt sÀtt i normal mukosa i nedre mag-tarmkanalen och i CRC. ?-catenin Àr en intracellulÀr mediator i Wnt/?-catenin signaleringsvÀgen, som spelar en viktig roll i kolorektal carcinogenes.

Patienter med cancer har alltmer sökt den komplementÀra vÄrden för att fÄ hjÀlp med bl.a. biverkningar och smÀrtproblematik som uppstÄr inom den traditionella cancerbehandlingen. Behandlingsmetoderna och helhetssynen inom den komplementÀra omvÄrdnaden Àr det som patienter efterfrÄgar. Katie Erikssons vÄrdteorier om holismen och den naturliga vÄrden har anvÀnts som teoretisk referensram. Inom konventionell vÄrd erbjuds inte tillrÀcklig lindring angÄende cancersmÀrta och biverkningar, dÀrför har patienter sökt komplementÀr omvÄrdnad.

SmÀrta i livets slutskede behöver inte bara innebÀra det fysiska obehaget, utan kan Àven ha psykiska, sociala och existentiella dimensioner. Existentiell smÀrta har en stor plats i den palliativa vÄrden, kropp och sjÀl hör ihop. Tankar kring livets mening, skuld och vad som hÀnder efter döden kan ge existentiell smÀrta. De existentiella behoven Àr enligt mÄnga studier försummade. VÄrdpersonal undviker ofta dessa frÄgor.Syftet med studien var att beskriva existentiell smÀrta hos patienter med cancer i palliativt skede.

Det ha?r projektet tar avstamp i en personlig erfarenhet av tomhet fra?n min barndom. Jag tar mig tillbaka till 1970-talet fo?r att a?terfinna en va?l dold ra?dsla som vibrerar i bro?stet pa? en 5-a?ring. Den ka?nslan fo?rso?ker jag greppa, fo?ra med mig till nutiden och gestalta i en skulptur.Genom att studera varierande sa?tt att se pa? tomhetsbegreppet inom olika omra?den och kulturer utforskar jag bakgrunden till den abstrakta tomhetska?nslan som skra?mde mig som liten.

Due to progresses constantly being made in veterinary medicine combined with increasing knowledge in pet owners, the dogs of today gets older than before. The population of geriatric dogs is there for constantly growing, which makes them an important group of patients on small animal clinics and hospitals. As dogs age, so do their interior organs. Geriatric dogs are prone to several diseases and in this text the author has decided to focus on three of the most common: Cognitive Dysfunction Syndrome (CDS), cancer and osteoarthritis (AO). All of these illnesses are incurable in dogs, but it is important to remember that they are still treatable.

Bakgrund: Bröstcancer Àr den vanligaste formen av cancer hoskvinnor i Sverige. Behandling av bröstcancer kan leda till att kvinnan blitvungen att operera bort sitt bröst. Kvinnobröstet har i alla tider varit ensymbol för det absolut feminina. Syfte: Syftetvar att belysa de drabbade kvinnornas upplevelser efter mastektomi. Metod: Studien var en litteraturstudiebaserad pÄ antal kvalitativa vetenskapliga artiklar.

Aktuell forskning visar att 24 % av Sveriges barn lider av en lÄngvarig sjukdom eller av ett funktionshinder. De vanligaste lÄngvariga sjukdomstillstÄnden, och som visat en tydlig ökning i antalet fall under senare Är, Àr astma och ospecificerade allergier. Förutom astma och allergier inkluderades Àven diabetes, cancer samt psykisk sjukdom som lÄngvariga sjukdomar i denna studie. Syftet med studien var att belysa barns upplevelse av att leva med en lÄngvarig sjukdom. För att kunna besvara syftet valdes en litteraturstudie som metod, dÀr materialet bestod av vetenskapliga artiklar, avhandlingar samt en FoU-rapport.Resultatet visade att barn beroende pÄ sjukdom pÄ flera olika sÀtt kÀnner sig begrÀnsade i sin vardag.