Var tredje person i Sverige kan under sin livstid drabbas av en cancersjukdom. NÀr en familjmedlem fÄr diagnosen cancer pÄverkar detta oftast livet för dem som Àr nÀrstÄende. Forskning visar att de nÀrstÄende upplever olika förÀndringar i livet. Det uppstÄr oftast kÀnslor som Ängest, hjÀlplöshet och maktlöshet. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur nÀrstÄende till personer med cancer upplever sin förÀndrade livssituation.

Att vara smÄbarnsförÀlder och samtidigt drabbas av en cancersjukdom utgör svÄra och existentiella kÀnslor kring sitt egna liv och sina barn. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelserna kring att vara cancersjuk smÄbarnsförÀlder. TvÄ sjÀlvbiografiska böcker analyserades genom en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sex kategorier. Resultatet visade att rÀdslan över att dö och tvingas lÀmna sina barn var en övergripande kÀnsla som uppkom hos de cancersjuka förÀldrarna, samtidigt som de kÀmpade med att dölja sina kÀnslor för barnen och upprÀtthÄlla en normal vardag.

Bakgrund : Idag uppskattas var tredje person fÄ en cancerdiagnos under sin livstid. Cancer drabbar inte enbart den enskilda individen utan Àven de nÀrstÄende. De nÀrstÄende anses vara patienternas viktigaste stöd under sjukdomsprocessen och de har ett behov av att vara delaktiga i vÄrden. Syfte : Att belysa forskning om upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person med diagnosen cancer. Metod : En litteraturstudie baserad pÄ tio kvalitativa studier. Resultat : Tre teman framkom vid dataanalysen. De nÀrstÄende upplevde en förÀndrad vardag med nya roller och prioriteringar.

Varje Är upptÀcks 50 000 nya fall av cancer i Sverige, vilket innebÀr att drygt 100 personer insjuknar varje dag. Att fÄ diagnosen cancer innebÀr ofta en chock för den drabbade. Det sociala stödet Àr av stor betydelse för hur krisen kommer att hanteras av patienten. Syftet med litteraturstudien var att kartlÀgga cancerpatienters upplevelser av att delta i olika former av stödgrupper och sjÀlvhjÀlpsgrupper som kan ledas eller initieras av sjuksköterskan. Metoden Àr en litteraturstudie utförd pÄ tio kvalitativa artiklar.

Forss, E & Westrin, M. Mo?tet med do?den. Hur sjuksko?terskor upplever na?r den yngre palliativa patienten tar upp samtalet om do?den ? en empirisk studie.

Varje Är fÄr 58 000 personer i Sverige diagnosen cancer och av dessa blir cirka 65 % botade (Cancerfonden 2014). Att fÄ ett cancerbesked förÀndrar tillvaron och livsvÀrlden drastiskt. DÄ mÄnga kvinnor som drabbas av cancer dessutom har barn och familj sker Àven en stor förÀndring i den pÄgÄende vardagen. Diagnosen kan pÄverka kvinnan bÄde kroppsligt, psykiskt och existentiellt. Den medicinska behandlingen som cancersjukdomen för med sig kan ge flera biverkningar men Àven orsaka psykisk pÄfrestning i form av rÀdsla och ovisshet för behandlingsresultat.

Syfte: Syftet var att utifrÄn litteratur beskriva barns upplevelser av att ha en förÀlder med cancerdiagnos, samt att granska kvalitén pÄ de i studien ingÄende artiklarna avseende urval och bortfall.Metod: Litteratur publicerad mellan 2003 och 2013 söktes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet Àr baserat pÄ tretton artiklar.Resultat: Tre teman framkom.1) Hur barnens vÀlmÄende pÄverkas: Barnen pÄverkades starkt av upplevelsen men uppvisade sÀllan kliniska symtom. Vissa barn löpte större risk att mÄ sÀmre Àn andra. 2) LivsförÀndringar och rÀdslor som pÄverkar barnens upplevelser: Barnen bar pÄ mÄnga rÀdslor som pÄverkade deras livskvalité. LivsförÀndringar bestod av ökat emotionellt och praktiskt ansvar i familjen.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie som inkluderar 18 artiklar, har varit att belysa vilka nutritionsstöd som kan förebygga och behandla malnutrition hos barn med cancer samt vilka omvÄrdnadsbehov som finns i samband med nutritionsbehandling. Resultatet visade att barn med cancer som behandlas med strÄlning och/eller cytostatika ofta drabbas av olika biverkningar som pÄverkar nutritionen. Cirka 46 % av barnen utvecklade malnutrition. NÀringsintaget försÀmrades ofta pÄ grund av biverkningarna vilket fick till följd att behandlingen försÀmrades samt tillvÀxt och utveckling pÄverkades negativt. Olika sÀtt fanns för att upprÀtthÄlla gott nutritionsstatus.

Bakgrund: Cancersjukdom Àr bakomliggande orsak till över 90 procent av alla registrerade dödsfall pÄ specialiserade palliativa vÄrdenheter i Sverige. MÄlet med omvÄrdnaden inom palliativ vÄrd Àr att skapa förutsÀttningar för en sÄ god livskvalitet som möjligt för patienten oavsett diagnos. Det symtom som cancer oftast förknippas med Àr smÀrta och flertalet patienter inom palliativ vÄrd har behandlingskrÀvande smÀrta. Sjuksköterskan tillhör den yrkesprofession som oftast stÄr nÀrmst patienten och bedömer patientens problematik. Ett av sjuksköterskans ansvarsomrÄden Àr att lindra lidande.

Bakgrund: Övervikt och fetma Ă€r en global epidemi. Fetma kan orsakas av arv, miljö och beteendemĂ€ssiga faktorer. Övervikt kanleda till flera följdsjukdomar. Viktminskning kan ge ökad livskvalitĂ© pch psykiskt vĂ€lbefinnande. Ur ett hĂ€lsoekonomiskt perspektiv Ă€r det av vikt att det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet startar tidigt i barndomen.

In this essay I describe the development of my prose work entitled Jorden a?r platt (Earth is flat). In the text we encounter a woman whose 40-year-old brother is diagnosed with lung cancer. The brother has been living a hectic life of drug addiction. The relationship between brother and sister is characterized by ironic distance, but also a lot of love.

Bakgrund: Skiftarbete ?r vanligt inom v?rden och p?verkar sjuksk?terskors h?lsa, prestation och v?lbefinnande. Forskning visar att oregelbundna arbetstider kan bidra till s?mnbrist, stress och f?rs?mrad patients?kerhet. Syfte: Syftet med litteraturstudien ?r att belysa hur skiftarbetet p?verkar omv?rdnadens kvalitet och patients?kerhet samt vilka konsekvenser det f?r f?r v?rden.

The most common form of female cancer in Sweden is breast cancer and the primary choice of treatment is surgery. Removing a woman's breasts is not just removing a body part but is also strongly linked to the emotional life. This has psychosocial consequences and the reactions will be different depending on how people perceive health and illness. Factors that matter are both personal experiences and cultural factors such as religion, family, and the own standards and values. It is important that a nurse is aware of cultural factors that may influence the perception of care.

Cancer Àr en av de vanligaste sjukdomarna i vÄr tid och patientermed denna sjukdom pÄtrÀffas ofta inom vÄrden. Det Àringen ovanlighet att flera av dessa patienter senare drabbasav ett recidiv i sjukdomen. Syftet med denna studie var attbelysa patienters upplevelser av recidiverande cancer. Studienutfördes som en litteraturstudie med induktiv metod dÀrfakta i resultatet utkristalliserades i fyra teman, emotionellaupplevelser, sociala upplevelser, fysiska upplevelser samtupplevelser av hÀlso- och sjukvÄrden. NÄgra av huvudfyndeni studien var att flertalet av patienterna upplevde recidivetsom mer upprörande Àn den initiala cancerdiagnosen.

I Sverige fÄr Ärligen cirka 300 barn diagnosen cancer och idag dör ett av fyra barn. Den palliativa vÄrden för barn handlar om att vÄrda barnets kropp, sjÀl och ande samt att ge ett stöd till hela familjen. Sjuksköterskan Àr ett stöd nÀr familjer hamnar i en krissituation och det Àr betydelsefullt att ha en förstÄelse för vilken omvÄrdnad förÀldrarna Àr i behov av. Syftet med studien var dÀrför att beskriva förÀldrars upplevelser av att ha ett barn som kommer att dö i cancer.Studien genomfördes som en kvalitativ innehÄllsanalys av sjÀlvbiografier. Litteraturen valdes genom att söka i databasen LIBRIS och anvÀnda ordet barncancer.