IT-system fungerar ofta som kÀrnan i verksamheter idag, dessa system ska underhÄllas under hela dess livstid av en IT-verksamhet. Med denna uppsats ville vi undersöka vilka problem som kan uppstÄ vid systemförvaltningens Àndringshantering och hur dessa problem kan lösas med hjÀlp av agila metoder. För att besvara vÄr undersökningsfrÄga, Hur kan systemförvaltningens Àndringshantering förbÀttras med agila metoder? anvÀnde vi oss av ett kvalitativt angreppssÀtt i form av intervjuer tillsammans med litteraturstudier. Företaget vi undersökte anvÀnde sig i systemförvaltningen utav agila metoder men aldrig i dess helhet.

Bakgrund: Relativt mÄnga barn blir utsatta för sexuella övergrepp, vanligen av nÄgon som stÄr dem nÀra. Detta ger ofta livslÄnga psykiska och emotionella problem för individen. Kvinnor drabbas i större utstrÀckning i barndomen Àn vad mÀn gör.Syfte: Att ur ett livsvÀrldsperspektiv belysa kvinnors upplevelser av att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp som barn.Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats som utgÄngspunkt och den baseras pÄ fem biografier. Dessa biografier analyserades med hjÀlp av Lundman och HÀllgren Graneheims (2008) innehÄllsanalys.Resultat: Det framkommer att kvinnorna pÄ grund av övergreppen upplever en mÀngd negativa kÀnslor, exempelvis oförstÄelse, skam och ilska. Konsekvenser av dessa kÀnslor och övergrepp innebÀr bland annat tomhet, Äterupplevelse av övergreppen och psykiskt dÄligt mÄende.

MÄnga mÀnniskor i alla Äldrar insjuknar varje Är i cancer. I Sverige insjuknar mer Àn 7000 personer i Äldrarna 20-54 Är. I denna Äldersgrupp Àr det mÄnga som har barn. Dessa barn kan ha blandade upplevelser och reaktioner pÄ sin förÀlders sjukdom, vilket kan vara av vikt för sjuksköterskan att kÀnna till, för att kunna ge dessa barn ett bra stöd. Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser och coping-mekanismer av att leva med en förÀlder som har cancer.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur studenter, elever och pedagoger ser pÄ lÀrande och ungdomskultur i relation till datorspel, i synnerhet spelet World of Warcraft. Detta undersöks utifrÄn frÄgorna kan WoW pÄverka utövande studenters/elevers lÀrande? GÄr WoW anvÀnda som ett lÀrandeverktyg? GÄr det anvÀnda datorspel i undervisningen? Och hur arbetas det med att framhÀva dagens ungdomskulturer i skolan? Den undersökningsmetod som anvÀnds Àr halvstrukturerade intervjuer dÀr studenter, elever och pedagoger redogör för den inverkan spelet (WoW) har pÄ deras/deras elevers lÀrande. Dessutom redogör de för sina Äsikter kring anvÀndandet av datorspel i undervisningen. Sammanlagt deltar tvÄ pedagoger, fyra studenter och tvÄ elever i studien.

Man ska lÄta barn skriva tidigt och erbjuda barnen skrivsituationer som kÀnns meningsfulla och roliga. Det Àr Àven viktigt att barnen fÄr skriva mycket och att de fÄr skriva utifrÄn sin förmÄga och sina egna erfarenheter. HöglÀsning kan stimulera barnen pÄ ett bra sÀtt och inspirera till den fria skrivningen. I detta fall kan folksagor vara bra att anvÀnda sig avutifrÄn deras tydliga struktur och fantasifulla innehÄll. Syftet med vÄr undersökning var att studera hur barns fria skrivning kan utvecklas genom arbete med folksagor.

Bakgrund: NÀr en familj befinner sig i den pediatriska palliativa vÄrden genomgÄr de en kris. DÀrför Àr det av stor vikt att sjuksköterskan har ett familjefokuserat bemötande. Att ge stöd och inge trygghet ska ingÄ i omvÄrdnaden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa omvÄrdnaden av barn och deras familjer inom den palliativa vÄrden. Metod: Litteraturstudien utfördes genom litteratursökning i databaserna PubMed och Cinahl.

Syftet med uppsatsen har varit, att undersöka vad nÄgra lÀrare anser om barns inlÀrning genom musiskt lÀrande. Jag har undersökt om det finns barn som inte skulle klara av det musiska lÀrandet. Genom litteraturlÀsning har jag lÀrt mig att mÀnniskan hela tiden strÀvar efter helheter i sin vardag. Integrering av bland annat sinnen sker stÀndigt för att vi ska förstÄ oss pÄ vÄr omvÀrld och kunna leva i den. Att arbeta integrerat i undervisningen skulle dÀrför bli en naturlig del för eleverna.

Barn i Äldrarna 4-9 Är har tydliga önskemÄl kring hur de vill att deras restaurangbesök ska se ut. I samarbete med Barnens BÀsta Bord har en kvalitativ studie gjorts med fokus pÄ barns önskemÄl vid restaurangbesök. Syftet med uppsatsen var att undersöka barnens önskemÄl nÀr de gÄr pÄ restaurang med hÀnsyn till hela mÄltidsupplevelsen gÀllande mat, miljö, meny och bemötande. Metoderna som har anvÀnts Àr bildövning dÀr barn har ritat sin favoritrÀtt, fokusgruppintervjuer med barn samt enkÀtundersökningar med förÀldrar.Resultatet visar att gemenskapen inom familjen Àr viktig för barnen vid restaurangmÄltiden. Barnen Àr medvetna om att vid restaurangbesök önskas lugn och ro, dock Àr stillasittande ett problem för barnen.

Under det senaste Ärhundradet har man haft olika syn pÄ vad som Àr normalt och vad som Àr avvikande. Dessutom har problembestÀmningar och diagnoser kommit och gÄtt. Alla som arbetar i skolans vÀrld kommer sÀkerligen att möta barn i svÄrigheter. Trots samma diagnoser kan symtomen vara vÀldigt olika. Detta krÀver att pedagoger har kunskap om diagnoserna och kan sÀtta in resurser som passar det enskilda barnet.Syftet med arbetet Àr att beskriva och granska olika uppfattningar av diagnoserna DAMP och ADHD samt ÄskÄdliggöra praktiska metoder som forskning lett fram till.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr att belysa hur pedagoger i förskoleklass (f-klass) och skola arbetar med lÀs- och skrivundervisning. Det finns mycket litteratur i Àmnet och mÄnga olika metoder att vÀlja bland. Ett sekundÀrt syfte Àr att belysa hur samarbetet mellan f-klass och skola ser ut.Eftersom det finns mÄnga teorier och metoder i Àmnet lÀs- och skrivundervisning kan jag koppla samtliga av mina informanters arbetssÀtt till olika teorier. Tre av pedagogerna arbetar efter en bestÀmd metod, i dessa fall Bornholmsmodellen, SOL (eller SprÄkbiten) samt Vi lÀser. De övriga tre blandar olika metoder.

Introduktion:Att fÄ ett besked om att sitt barn har drabbats av cancer Àr ett förödande besked för hela familjen. DÀrför behöver sjukvÄrden se till hela familjens behov och ge dem stöd och hjÀlp för att kunna hantera situationen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva förÀldrarnas upplevelse och reaktion nÀr deras barn fÄr en cancerdiagnos samt vilka strategier de anvÀnder sig av för att hantera det. Metod: I denna litteraturstudie ingÄr 14 stycken artiklar varav 12 stycken Àr kvalitativa och 2 stycken Àr kvantitativa som granskades och sammanstÀlldes. Resultat: FörÀldrarna reagerade pÄ diagnosen med stor sorg, rÀdsla och Ängest.

Studiens syfte Àr att se vad olika sorters pedagoger inom skolan skulle kunna berÀtta och beskriva om vad de har för erfarenhet och om arbetet med elever med diagnosen ADHD, vilka utmaningar som möts och vilka arbetssÀtt som kan anvÀndas. Kvalitativa intervjuer var den metod som anvÀndes, och intervjuerna spelades in med mobiltelefon för att inte missa vad pedagogerna frÄn de fyra olika skolorna som intervjuades berÀttade och beskrev. Som teoretiskt perspektiv valdes behaviorismen som anvÀndes som analysverktyg för analysen. Resultatet visar att det inte bara finns ett arbetssÀtt pedagogerna anvÀnder utan av flera olika metoder. Den visar Àven deras erfarenheter och utmaningar av- och i skolan.

De begÄvade barnen har, som alla barn, behov av att bli bekrÀftade och bemötta utifrÄn sin mognads- och utvecklingsnivÄ. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur specialpedagoger och pedagoger i förskoleklass och grundskolans tre första Är definierar begreppet begÄvade barn och om och i sÄ fall hur de beskriver att de tillvaratar barnens begÄvning. Studien ger en översikt av tidigare forskning kring bland annat begreppet begÄvning, de begÄvade barnens sociala situation och skolsituation samt den specialpedagogiska rollen. För att uppnÄ vÄrt syfte gjorde vi en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade intervjuer med tre specialpedagoger, tre pedagoger i förskoleklass samt tre pedagoger i grundskolans tre första Är. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att pedagogerna upplevde att det var svÄrt att definiera begreppet begÄvade barn och att det finns mÄnga olika sorters begÄvningar.

Lean produktion (LP) etablerades som begrepp i början av 1990-talet och har sedan dess spridit sig över vÀrlden och mÄnga företag vill i dag arbeta efter konceptet. Detta innebÀr att arbetsförhÄllanden för mÄnga arbetstagare pÄverkas och konsekvenserna för dem Àr inte helt klarlagda. Ett forskningsprojekt har inletts pÄ STH/KTH för att undersöka hur arbetsförhÄllanden och hÀlsa pÄverkas över tid vid införande av LP. I detta projekt fanns dÀrför ett behov av att kunna mÀta eller uppskatta om nÄgon utveckling kan relateras till införandet av LP och en önskan om en kartlÀggning av metoder som anvÀnts för att göra detta.UtifrÄn dessa behov blev syftet med föreliggande arbete att genom en litteraturstudie undersöka och sammanstÀlla metoder som anvÀnts för att göra en bedömning eller skattning av ett företags utveckling inom lean. En intervjuguide skulle ocksÄ testas gentemot resultatet av studien för att undersöka om effekter av en lean-implementering kunde synliggöras med hjÀlp av intervjuguiden och i vilken omfattning den tÀckte in de omrÄden som kommit fram i litteraturstudien.

Med utgÄngspunkt i barnbokens bilder analyseras och diskuteras temat döden och dess gestaltning. Syftet Àr att genom moderna teorier och metoder visa hur ett svÄrt tema gestaltats i ett antal moderna bilderböcker. TillvÀgagÄngssÀttet i uppsatsen Àr analys av text, berÀttande, narration och ikonotext, med en efterföljande diskussion. Uppsatsen prövar olika moderna teorier och metoder för att resonera och problematisera gestaltningen av döden i barnbokens bilder. I uppsatsen redovisas hur en illustration kan innehÄlla visuella luckor skapade av illustratören, sÄvÀl som en text innehÄller verbala luckor.