Dagens företag Àr i stort behov av information. Företag som har mÄnga avdelningar behöver möjligheter för att enkelt och smidigt kunna samordna information för hela företaget. AffÀrssystem erbjuder denna möjlighet genom en modulbaserad konstruktion som integrerar ett företags samtliga avdelningar i ett enda system. Problem kan dock uppstÄ dÄ ett valt affÀrssystem inte passar företagets verksamhet. En kompromiss mellan system och verksamhet mÄste dÄ försöka uppnÄs.Ett affÀrssystem implementeras ofta i samband med en metod, vilken ger detaljerade beskrivningar för hur implementeringen ska gÄ till.

Magnetkameraundersökningar kan skapa oro och rÀdsla hos barnen, vilket beror pÄ den originella miljön och barnens begrÀnsade förstÄelse och kommunikation. Det Àr Àven viktigt att ligga alldeles stilla under en lÀngre tid under undersökningens gÄng, vilket kan bli en utmaning för barn som dÀrför ofta sederas. Det övergripande syfte med denna studie var att studera andra ÄtgÀrder som fanns för att underlÀtta för barn att genomgÄ en MRT undersökning. En systematisk litteraturstudie genomfördes, vilket innebÀr att Goodmans sex av sju steg följdes. Resultatet baseras pÄ 15 vetenskapliga artiklar som visade tre vanliga ÄtgÀrder som kunde utföras för att underlÀtta MRT undersökningen för barn vilket var förberedelser innan undersökning, MRT- attrapp och distraktion.

Abstract Anna Jinneland Vesterlund (2014). Delaktighet i samspel för hörselnedsÀttning i förskola. En intervjustudie av nÄgra pedagogers uppfattning och arbetssÀtt. (Participation in interaction for children with hearing loss in preschool. An interview based studie by some teachersŽ perception an practies.)Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och Ledarskap, LÀrande och SamhÀlle, Malmö Högskola. ProblemomrÄde: FramgÄngsfaktorer för barn med hörselnedsÀttning har kartlagts, dÀribland nÀmns god hörselkunskap hos pedagoger om konsekvenser av en hörselnedsÀttning, anpassad barngruppsstorlek och hörselanpassad fysisk miljö (Specialpedagogiska Skolmyndigheten, 2014).

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur Karlstadmodellen och TAKK (Tecken somAlternativ och Kompletterande Kommunikation) kan anvÀndas i förskoleverksamheten för attfrÀmja hela barngruppens sprÄkutveckling.De metoder som har anvÀnds för att undersöka och svara pÄ frÄgestÀllningen Àr intervju ochenkÀtundersökning. Det gjordes tre olika intervjuer. En med en mamma till ett barn demDowns syndrom och som Àven Àr certifierad handledare i Karlstadmodellen. En med enbarnskötare som arbetat med ett barns sprÄkutveckling med hjÀlp av Karlstadmodellen. Ochden tredje intervjun gjordes med tre sjuksköterskor pÄ BarnavÄrdscentralen.EnkÀtundersökningen skickades ut till 16 förskolor och 14 svarade.

Vi fattade intresse för det hÀr Àmnet för nÄgot Är sedan. Vi hade valt att jobba med barn och rÀdsla som ett tema pÄ en praktikperiod. DÀr sÄg vi att det fanns mycket rÀdsla bland barnen. Vi upplevde att det fanns ett behov av att prata och berÀtta för nÄgon om olika rÀdslor. Anledningen till att vi började jobba med detta omrÄde Àr bl.a.

Syftet med denna studie var att beskriva, analysera och förstÄ hur förÀldrar till barn pÄ smÄbarnsavdelningar ser pÄ förskolans arbete och vilka tankar och Äsikter de har om lÀroplanen. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med sex förÀldrar till barn som Àr 1-3 Är. En hermeneutisk ansats har anvÀnts genom hela studien, framförallt vid tolkning och analys av intervjuerna. Resultaten visar att förÀldrar i första hand har sina barn pÄ förskolan pÄ grund av arbete, men Àven för att barnen skulle fÄ stimulans och trÀffa andra barn. Det Àr ocksÄ viktigt för de flesta förÀldrar att barnen lÀr sig nÄgot pÄ förskolan, till exempel konfliktlösning, fÀrger och former.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva pedagogers uppfattning om integrerade funktionshindrade barn i förskolan. Ytterligare ett syfte var att undersöka och beskriva hur pedagoger anser att samspelet kan utvecklas mellan det funktionshindrade barnet och barngruppen, respektive pedagoger. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer, med fyra pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor och en specialpedagog, stÀllde jag halvstrukturerade frÄgor kring följande omrÄden: inkludering, samspel, en för barnet anpassad nivÄ, barnens behov och utveckling av inkluderingen. Resultatet visar att de funktionshindrade barnen har behov av grupptillhörighet och samspel med barn och vuxna. Hur inkluderingen och samspelet fungerar, Àr olika pÄ förskolorna och pÄverkas av omstÀndigheterna.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur pedagoger arbetar för att barn i behov av sÀrskilt stöd ska kunna delta i pedagogisk dokumentation. Hur ser pedagoger pÄ sin egen roll i barnens lÀrande? Hur tÀnker de kring sin profession inom en del av ett kvalitetsarbete? Undersökningen bygger pÄ kvalitativa studier med halvstrukturerade intervjuer som metod, dÄ det inspireras av tematisk innehÄllsanalys. Intervjuerna genomförs med tvÄ barnskötare, tre förskollÀrare och en specialpedagog som arbetar pÄ förskolor i tvÄ olika kommuner, belÀgna i olika lÀn. Fokus ligger pÄ ett specialpedagogiskt perspektiv, dÀr studien har visat att pedagoger arbetar pÄ ett sÀtt som verkar för att barn i behov av sÀrskilt stöd ska kunna delta i pedagogisk dokumentation.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva barns copingstrategier vid smÀrta och undersöka sjuksköterskors kunskaper och Àven bristande kunskaper om smÀrta och smÀrtskattning hos barn. Sökning av vetenskapliga artiklar har skett vid Högskolan Dalarnas databaser dÀr Blackwell Synergy och Elin har anvÀnts. Sammanlagt anvÀndes 23 artiklar till studien, varav 21 i resultatet. Hanteringen av smÀrta hos barn var ofta problematisk och i stort behov av en förbÀttring. Sjuksköterskan var den som hade huvudansvaret för barns smÀrttillstÄnd.

Som förÀlder till tvÄsprÄkiga barn har jag ibland tÀnkt pÄ vikten av sprÄkutveckling hos tvÄsprÄkiga barn. Under min utbildning pÄ lÀrarhögskolan blev jag mer intresserad av detta Àmne. Som blivande förskollÀrare kommer jag sÀkert att möta barn som talar tvÄ eller fler sprÄk. Det kÀnns dÀrför viktigt att ha kÀnnedom om hur jag kan arbeta pedagogiskt med tvÄsprÄkiga barn. Syftet med denna undersökning Àr att fÄ kunskap om pedagogernas syn pÄ begreppet tvÄ- eller flersprÄkighet samt deras arbetssÀtt i en mÄngkulturell förskola.

Syftet med detta arbete Àr att hela tiden ha ett barnperspektiv och pÄ sÄ sÀtt ta reda pÄ hur barn med diagnosen autism kan tÀnka om och uppleva sin undervisningssituation. För att vidga perspektivet undersöker vi hur lÀrare och assistenter beskriver inlÀrningssituationen för de barn som Àr med i vÄr undersökning.Litteraturavsnittet ger en översikt av tidigare forskning om autism och vilka svÄrigheter och möjligheter som diagnosen autism kan innebÀra för barn i skolan. Vidare beskriver vi olika pedagogiska metoder och strategier som lÀrare kan anvÀnda.Genom en studie i form av intervjuer och observationer tar vi reda pÄ vilka tankar barn med autism har om sin inlÀrningssituation. De teoretiska utgÄngspunkterna i denna studie baseras pÄ det sociokulturella perspektivet, det salutogena perspektivet och det variationsteoretiska perspektivet.Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄra undersökningar pÄ att barn med autism kan berÀtta om sin inlÀrningssituation i skolan. De beskriver vad de har lÀtt för, vad de har svÄrt för och vilken hjÀlp de behöver av lÀrare och assistenter.

Avsikten med denna uppsats Àr att fÄ en förstÄlelse för varför barn utvecklar för psykisk ohÀlsa. Fokus kommer att ligga pÄ familjens situation, socialt och ekonomiskt. En annan frÄga som kommer att diskuteras Àr huruvida barns sociala relationer utanför hemmet pÄverkar den psykiska hÀlsan. Genom relevanta sociologiska och psyklogiska teorier har jag försökt att analysera, problematisera och förstÄ vad det Àr som bidrar till att psykisk ohÀlsa drabbar barn. För att fÄ en tillförlitlig undersökning anvÀnder jag mig av kvantitativa metoder, dÀr jag tagit del av en levnadsnivÄundersökning Barn 2000, dÀr 692 barn har fÄtt besvara frÄgeformulÀr som visar hur deras psykiska hÀlsa ser ut.

Att frÀmja barns utveckling, lek och lÀrande genom att erbjuda trygga och stimulerande miljöer Àr ett av skolan och förskolans uppdrag. NÀr ordet miljö anvÀnds i denna undersökning menas barns utemiljö. Syftet med undersökningen Àr att vi vill försöka belysa barns perspektiv pÄ sin utemiljö. Det vill sÀga vad vill barn ha i sin utemiljö och fÄr de möjlighet att vistas i en denna miljö? Undersökningens frÄgestÀllningar Àr följande: Vad vill barn ha i sin utemiljö? Hur uppfattar lÀrare att barnen vill ha sin utemiljö? GÄr det att skapa en optimal utemiljö utifrÄn bÄde barn och vuxenperspektiv? Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer och observationer med fem lÀrare och tretton barn pÄ en förskola samt pÄ en skola utanför Malmö.

Syftet med studien Àr att, genom en deskriptiv metod, beskriva hur barn reagerar vid förÀldrars plötsliga och ovÀntade dödsfall, vilka behov av stöd dessa barn har samt vad obearbetad sorg kan leda till bland barn. Ett plötsligt och ovÀntat dödsfall hos en förÀlder ses som en av de mest stressfulla och traumatiska upplevelse som barn och deras familjer kan tÀnkas gÄ igenom. Resultatet visar att samtliga barn i studien uppvisar starka kÀnsloreaktioner pÄ olika sÀtt efter förÀldrarnas plötsliga och ovÀntade dödsfall, i form av overklighetskÀnslor och misstro, rÀdsla, ansvarstagande, skuldkÀnslor, ilska och irritabilitet samt saknad och ledsenhet, oavsett hur dödsfallet intrÀffat. Gemensamt för barn som förlorat en förÀlder Àr att sorgen efter den döde Àr en gemensam angelÀgenhet med viktiga personer i omgivningen. Om den efterlevande förÀldern, och andra för barnet betydelsefulla personer, inte klarar av att lÄta barnet uttrycka sin sorg Àr det av vikt för barnet att fÄ trÀffa utomstÄende professionella och barn som varit med om liknande upplevelser, för att ges möjlighet att hantera och bearbeta det intrÀffade.

Syftet med min rapport var att belysa vad som verkligen Àr viktigt att tÀnka pÄ för att kunna uppfylla lÀroplanens krav om att erbjuda barn och förÀldrar en god introduktion i förskolan.För att fÄ de smÄ barnens perspektiv tog jag del av forskning om hur smÄ barn samspelar med andra mÀnniskor.Genom intervjuer fick jag veta hur förÀldrar och personal tÀnker. Jag tittade dessuton pÄ forskning om hur den pedagogiska miljön kan pÄverka inskolningen.Arbetet resulterade i att jag kompletterade min lÄnga erfarenhet av praktiskt arbete med de yngsta barnen i förskolan med teoretiska kunskaper om smÄ barns samspelsutveckling. Barn har frÄn ettÄrsÄldern förmÄga att samspela och att inleda nya nÀra relationer. Men de har behov av och rÀtt till att möta vuxna i förskolan som har kunskap, intresse och engagemang. Jag insÄg vid mina intervjuer hur viktigt det Àr med tydlig och riklig information till förÀldrarna om hur förskolans verksamhet fungerar och om vad som förvÀntas av dem i samband med inskolningen.Beaktar man dessa aspekter ger man bra förutsÀttningar för en god start för sÄvÀl barn som förÀldrar..