Syftet i denna studie Àr att fÄ ökad förstÄelse för hur förskollÀrare anvÀnder sagoberÀttandet i relation till barnens sprÄkutveckling. Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: PÄ vilket sÀtt frÀmjas barnens sprÄkutveckling genom sagoberÀttandet enligt förskollÀrarna samt vilka metoder sÀger de sig anvÀnda för att gynna barnens sprÄkutveckling?I den teoretiska bakgrunden har vi belyst sagans struktur och sagoberÀttandets möjligheter för sprÄkutvecklingen. Vi har under arbetets gÄng haft ett sociokulturellt perspektiv, vilket hör ihop med vÄrt sÀtt att se pÄ lÀrandet. Med det sociokulturella perspektivet menas att miljö och samspel med andra har betydelse i lÀrandet.

Ett övergripande syfte med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger tolkar inkludering. Mer specifikt syfte Àr att undersöka hur de arbetar enligt deras uppfattningar, för att inkludera barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd och vilka kommunikationsverktyg de sÀger sig anvÀnda i sitt arbete att inkludera. Som insamlingsmetod anvÀndes kvalitativa intervjuer och förhÄllningssÀttet i studien var inspirerat av en hermeneutisk ansats. Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna tolkar inkludering som att verksamheten ska anpassas utifrÄn barns behov och förutsÀttningar. Pedagogerna menar att alla barn ska fÄ stöd oavsett om de har en formell diagnos eller inte.

Bakgrund: 95 000 barn vÄrdas varje Är pÄ sjukhus. Trots att mÄnga barn vÄrdas varje Är, blir barnsbehov ofta förbisedda av personal och förÀldrar och det Àr de vuxna som utformar barnets vÄrd ochbehandling. Detta kan leda till en rÀdsla hos barn för att vÄrdas pÄ sjukhus och det Àr dÀrför viktigt attbeakta deras behov av information och delaktighet. Syfte: Syftet med denna studie var att beskrivabarns upplevelser av att vÄrdas pÄ sjukhus. Metod: Studien gjordes i form av en litteraturöversiktbaserad pÄ arton vetenskapliga artiklar tre med kvantitativmetod och femton med kvalitativmetod.Resultat: Barns upplevelser under vÄrdtiden var huvudsakligen positiv.

TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) Àr en metod som anvÀnds speciellt till hörande barn med behov av stöd i sin kommunikation men TAKK anvÀnds Àven nu allt oftare pÄ förskolor för att det kan gynna alla barn Àven de utan behov av stöd. Barn fÄr bÄde höra det talade sprÄket samtidigt som de fÄr möjligheten att kÀnna orden med hjÀlp av sina hÀnder. TAKK lÀr barn att kunna kommunicera pÄ mer Àn ett sÀtt. Utbildning Àr viktigt för de personer som ska anvÀnda sig av TAKK för att pÄ bÀsta sÀtt kunna hjÀlpa barnen i deras sprÄkutveckling. Syftet med studien var att undersöka förÀldrars syn pÄ anvÀndningen av TAKK i förskolan samt ta reda pÄ om barnen anvÀnde sig av tecken i sin kommunikation med andra.

Studiens syfte var att sammanstÀlla en kunskapsöversikt över den forskning som finns om barn som fÄtt eller fÄr bevittna vÄld i hemmet. Min övergripande problemformulering var; hur beskriver man i tidigare forskning de barns livsvillkor som fÄtt bevittna vÄld i familjen och hur kan man inom det sociala arbetet skydda och stödja de utsatta barnen? Studiens omfatt-ning begrÀnsades till ett selektivt utvalt material med fokus pÄ högst tio Är gammal, svensk-producerad litteratur. Detta för att pÄ ett bra sÀtt kunna visa var forskningen om barn som i Sverige lever med vÄld i familjen stÄr idag. Huvudinriktningen var att sÀtta barnens livssitua-tion, socialtjÀnstens ansvar och det sociala arbetets skydds- och stödinsatser i centrum.

Bakgrund F?r?ldrar till barn med autism i den tidiga barndomen och f?rskole?ldern upplever mer stress j?mf?rt med f?r?ldrar till ?ldre barn med autism. F?r?ldrarna har sv?rt att hantera stressen som tillkommer med barnet och den drastiska omst?llningen i vardagen. De upplever psykisk oh?lsa och har ?ven ett stort behov av professionell hj?lp i ett tidigt skede.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en uppfattning kring arbetet som sker pÄ förskolan dÄ det förekommer ett barn med sprÄkstörning. Undersökningen bestÄr av fyra intervjuade pedagoger som delar sina kunskaper och erfarenheter kring att arbeta med sprÄkstörning, vilka metoder de anvÀnder sig av, hur de anser att miljön pÄ förskolan bör vara utformad samt hur de lÀgger upp en pedagogisk verksamhet för att barnen pÄ bÀsta sÀtt ska utveckla sitt sprÄkUr resultatet sÄ framkommer det vÀldigt stor skillnad i bÄde kunskap och pedagogernas kompetens gÀllande sprÄkstörning, samt att de anvÀnder sig av metoder med bÄde manuell och hjÀlpmedelsbaserad alternativ kompletterande kommunikation. Flera uppfattningar frÄn pedagogerna avser utformning av förskolans miljö samt hur de lÀgger upp den pedagogiska verksamheten för att barnen ska fÄ bÀsta möjlighet till sprÄkutveckling.Sammanfattningsvis anser alla de intervjuade pedagogerna att deras viktigaste plikt och förhÄllningssÀtt Àr att de Àr nÀrvarande pedagoger sÄ att barnen fÄr de rÀtta förutsÀttningarna att lÀra sig sprÄk..

Årligen rapporteras det in ungefĂ€r 320 fall av cancertumörer bland barn och ungdomar mellan Ă„ldrarna 0-18 Ă„r. I vĂ„rden av cancersjuka barn Ă€r förutom barnen, Ă€ven förĂ€ldrarna i stort behov av stöd. För att öka vĂ„rdkvalitĂ©n behöver förĂ€ldrarnas upplevelser av stöd nĂ€r barnet har en cancerdiagnos belysas. Syftet med denna studie var att belysa förĂ€ldrarnas upplevelser av stöd nĂ€r barnet har en cancer diagnos. Metoden som anvĂ€ndes var en systematisk litteraturstudie dĂ€r resultatet av 11 vetenskapliga artiklar sammanstĂ€lldes.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

I denna studie undersöks den förÀldraaktiva inskolningen ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Syftet med studien Àr att undersöka hur smÄ barn reagerar pÄ separationen frÄn sina förÀldrar efter en förÀldraaktiv inskolning. De frÄgestÀllningar som tas upp berör barnens beteenden och reaktioner efter den förÀldraaktva inskolningen samt pedagogers och förÀldrars syn pÄ inskolningen. För att belysa syftet har kvalitativa metoder anvÀnts i form av observationer och semistrukturerade intervjuer med förÀldrar och förskollÀrare. Studien omfattar fem barn bestÄende av tvÄ pojkar och tre flickor.

Ambulanssjuksköterskan ansvarar för en avancerad individanpassad omvÄrdnad i enoordnad prehospital miljö. Barn skall vÄrdas av personal som kan möta barnets fysiskaoch psykiska behov. SkadehÀndelser Àr den vanligaste orsaken till att barn vÄrdas pÄsjukhus eller avlider. I det pre operationella barnstadiet (2-7 Är) Àr olycksfall denvanligaste orsaken till smÀrta. Forskning har dock pÄvisat brister i vÄrden av barn medsmÀrta prehospitalt.

Denna undersökning handlar om hur pedagoger hanterar och löser konflikter mellan barn i förskolan. Vi har fokuserat pÄ pedagogernas ingripande, metoder de anvÀnder vid hanteringen, agerandet i konflikthanteringen, hur barnen agerar och om barnen fÄr möjlighet att försöka lösa konflikter sjÀlva. VÄrt tillvÀgagÄngssÀtt har varit intervjuer med pedagoger och observationer i verksamheten med pedagoger och barngrupp. Vi har Àven anvÀnt oss av videoobservationer nÀr möjligheten fanns. Teorin i arbetet Àr Vygotskij och ett flertal forskares perspektiv pÄ konflikt, konflikthantering och kommunikation. Dessa tre ord Àr viktiga begrepp i vÄrt arbete. I vÄrt resultat kan man lÀsa om pedagogers anledningar till att ingripa, vilka metoder de praktiserar i hanteringen, hur de gÄr tillvÀga och om att de lÄter barnen fÄ möjlighet att lösa konflikter, till och med uppmuntrar barnen att lösa konflikter sjÀlva. Det stÄr Àven om förebyggande arbete, hur viktigt det Àr med kunskaper i konflikthantering och om att vistelse utomhus har en pÄverkan vid konflikter. VÄr slutsats Àr att konflikthantering och kommunikation Àr viktiga kompetenser som behöver trÀnas upp bÄde hos pedagoger och barn.

Syftet med studien var att beskriva och analysera hur skolledare och politiker uppfattar arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Styrdokumenten framhÄller vikten av allas lika rÀtt till en likvÀrdig utbildning. PÄ vilket sÀtt och i vilket sammanhang anges dÀremot inte. Det empiriska materialet har inhÀmtats genom en enkÀtundersökning utförd bland skolledare och politiker i barn- och grundskolenÀmnden samt gymnasienÀmnden i en medelstor kommun. Resultatet visar att ett kategoriskt perspektiv som fokuserar individuella svÄrigheter Àr det framtrÀdandet i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd.

PÄ pediatriska akutvÄrdsavdelningar vÄrdas barn mellan 0-18 Är med skilda behov. Dödsfall Àr ovanliga men nÀr de sker stÀlls vÄrdare inför utmaningar. Det döende barnets specifika behov tillgodoses oftast av bÄde de naturliga och de professionella vÄrdarna dÀr vÄrdandet blir en balansgÄng mellan att lindra och att bota. Syftet med denna deskriptiva, induktiva studie var att beskriva professionella vÄrdares upplevelse och erfarenhet av att vÄrda döende barn pÄ en pediatrisk akutvÄrdsavdelning. Metoden var kvalitativ, dÀr djupintervjuer analyserades med vÀgledning av Giorgis beskrivning av det fenomenologiska förhÄllningssÀttet.